Jag ser mig primärt som artist och låtskrivare. Det här projektet påbörjades i en önskan att utöka, förbättra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i några musikaliska influenser från Mellanöstern och Sydösteuropa och lät de färga mig i skrivandet av sju nya låtar. Förutom dessa influenser hade jag också målsättningen att skriva på svenska som en ram för det kreativa arbetet. En tredje begränsning var att jag bestämt att skriva flera låtar på förhållandevis kort tid. Låtarna jag skrev blev huvuddelen av materialet till en konsert som jag hade den 2 april på Kungl. Musikhögskolan tillsammans med bandet Bistrovagnen. Efter den mixade jag ljud, klippte bild och gjorde två live-musikvideor för att kunna visa upp min musik. Dessa filmer utgör den huvudsakliga dokumentationen av projektet.Under arbetet med låtar, arrangemang och konsert dök nya reflektioner upp. Det var insikter om hur kreativiteten i låtskrivningsarbetet påverkas av självvalda och ofrivilliga ramar. Frågor om vad det är att låta sin musik färgas av andras kom också upp, liksom hur valet av språk i en låttext påverkar det musikaliska. / <p>Bilaga: 1 CD och 1 DVD</p>

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan. Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten. I studien söks ramar som påverkar detta resultat. Studiens resultat visar på att det finns flera ramar som påverkar resultatet  dels den traditionella ramen ekonomi men också brist på kunskap och att omgivnings bemötande har stor påverkan på ADHD-elevernas skolgång. Detta bemötande grundar sig till stor del i skolans värdegrund, vem man ser som ägare av ett problem. Det  visar sig också i studien att det i stort sett saknas beredskap på alla nivåer i skolvärlden för att ta emot elever med ADHD.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka hur inre och yttre ramar, som tid, lagar och förordningar kring några lärares arbete påverkar deras arbetsvillkor. Forskningsfråga: Vilka ramar möjliggör alternativt försvårar för lärarna? Metodologiska utgångspunkter och teoretiskt ramverk Studien är placerad inom pedagogisk kritisk aktionsforskning. Den är emancipatorisk och utgår från en hermeneutisk konstruktiv kunskapsteori, vilket kortfattat innebär att kunskapsbildningen utgår från ett intresse sprunget ur den pedagogiska praktiken. Genom systematisk reflektion får man en rationell förståelse för praktiken som studeras. De kunskapskonstituerande intressena kan bidra till en kognitiv handling. Aktionsforskningens data som insamlats har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin kan förklara sambandet mellan hur externa ramar eller med andra ord de yttre förutsättningarna för verksamheten påverkar undervisningsprocesser och förståelsen av desamma. Resultat Resultatet visar att det är flera ramar som påverkar lärarnas arbetsvillkor. Ramarna som ger lärarna möjligheter är exempelvis: avsatt tid för samplanering och gemensam reflektion och uttalade ramar för möten. Andra ramar som försvårar är: vissa ekonomiska budgetramar som inte utökats i samma takt som exempelvis timplanen, fysiska ramar som uppkoppling, kopieringstrassel som försvårar för lärarna och tar deras tid. Inre ramar kan också försvåra som att inte alla tar sin lagstadgade rast. Även den juridiska ramen, tillsynsplikten, kan i vissa fall begränsa lärarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur upplevelsen av en målning kan påverkas beroende på vilken ram som klär den. Uppsatsens frågeställning är att undersöka vilket retoriskt budskap man kan läsa in i en tavelram; Hur förhåller sig ramen som visuell utsaga till målningen. Också hur relationen mellan målning och ram ändrat sig över tid; Hur har ramar i olika perioder samverkat med de målningar de omger? Slutligen vad som kommunicerar olika slags ramar till en nutida betraktare. Metoden som har använts är att jag utgår ifrån tre olika fallstudier från lokala museer i Karlskona. En jämförelse av de tre fallstudierna utförs. Där kan vi se hur stor påverkan en ram kan ha på de konstverk som undersökts. Uppsatsen mynnade ut i en kulturhistorisk tyngdpunkt med egna analyser utav ramens visuella verkan på respektive målning. Reslutatet visar att ramens påverkan är stor. Trots detta är det sällan någon som känner till vem eller varför en viss ram valts till en viss målning. Resultatet visar även att förändringen på ramarna under de olika epokerna är anmärkningsvärd.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en socialkonstruktionistisk ansats förstå hur professionella som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar definierar gruppens problematik. Vidare ämnar uppsatsen att öka kunskapen för vilka riskfaktorer professionella anser föreligga för att bli utan arbete eller studier och vilka arbetssätt samt utvecklingsbehov de identifierar. För att besvara syftet har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar med målgruppen. Förutom socialkonstruktionismen använder sig uppsatsen av Losekes teorier om anspråksformulerande och ramkonstruktioner. I Losekes ramkonstruktion ingår diagnostiska, motiverande och prognostiska ramar vilka tillsammans hjälper anspråksformulerare att konstruera sociala problem. Uppsatsens huvudsakliga fynd är att komplexiteten i problematiken hos UVAS innebär att målgruppen inte har en enkel diagnostisk ram vilket i sin tur innebär att UVAS därmed inte har ett “social problem ownership”. Detta betyder att det inte finns någon allmängiltig definition av gruppen och dess problembild. Utöver detta identifieras i empirin en rad riskfaktorer vilka stämmer överens med vad tidigare forskning identifierat. De mest framstående riskfaktorerna är bristande individanpassningar i skola och på arbetsmarknaden. Till följd av riskfaktorerna formulerades även lösningar för hur skolan och arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och anpassningsbara. Till sist visar resultatet olika faktorer som uppfattas av professionella som framgångsrika i det dagliga arbetet med de unga. Uppsatsen lyfter även behovet av fortsatt forskning inom området på grund av den komplexa problembilden och knapphändig forskning i en svensk kontext.

Den här uppsatsen grundar sig i temat rörelse, kost och hälsa i förskolan och är en del av förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Studiens syfte var att identifiera vilka ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla kring främjandet av goda matvanor för barn i förskolan. Att främja goda matvanor i förskolan är viktigt för att barnen bland annat ska få i sig den näring som de behöver för att orka med dagarna på förskolan. Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer av förskollärare med ramfaktorteorin som utgångspunkt vilket resulterade i specifika faktorer som visade sig få betydelse för främjandet av goda matvanor inom konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar. Inom de konstitutionella ramarna blev ramfaktorer som förskolans läroplan - Lpfö18, kostpolicy och restriktioner synligt. Andra faktorer inom de organisatoriska ramarna som visade sig få betydelse var barngruppens storlek, förhållningssättet och dialogen. Inom de fysiska ramarna identifierades faktorer som lokalers utformning, måltidsmiljön och lekmaterial. De ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla för främjandet av goda matvanor påverkar möjligheterna mer eller mindre. Därför kan ramfaktorers betydelse varieras inom de konstitutionella-, organisatoriska och fysiska ramarna.

Skollagen och Lgr11 visar att studie- och yrkesvägledning är ett arbete som är hela skolans ansvar, trots det är lärarna mindre medvetna om att studie- och yrkesvägledning ingår i deras arbetsuppgifter. En av de elevgrupper som blir åsidosatt av det här är de högpresterande eleverna som är i behov av ytterligare utmaningar i sin undervisning och en koppling mellan skola och arbetsliv. Syftet med den här studien är därav att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning. Studien ämnar besvara hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar samt vilken betydelse lärarna anser att de har för sina elevers framtida studie- och yrkesval.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där lärare har intervjuats. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av ramfaktorteorin och careershipteorin. Analysen visar att lärarna är bristfälligt insatta i sitt ansvar med studie- och yrkesvägledning men att arbetet med studie- och yrkesvägledning omedvetet tycks förekomma i deras undervisning. Lärarna anser inte att deras roll är den viktigaste för eleverna utan den socioekonomiska statusen har den största inverkan på elevernas studie- och yrkesval.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den ökade digitaliseringen i förskolan samt hur lärplattan används i förskolans verksamhet. Vårt syfte grundas i den pågående digitala utvecklingen i samhället och de krav på digitalisering som den reviderade läroplanen har medfört. Empirin hämtades från intervjuer med sex förskollärare och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin. Teorin förklarar sambanden mellan undervisningens ramar och hur yttre och inre faktorer påverkar skolans verksamhet. I vår studie används teorin för att synliggöra de ramar som möjliggör eller begränsar förskollärarnas arbete med digitalisering. Studiens resultat visar på hur förskollärarnas förhållningssätt kan skilja sig åt utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen och deras tidigare erfarenheter av digitala verktyg. Vikten av att ha ett pedagogiskt syfte med användandet av lärplattan utmärker sig i förskollärarnas utsagor. Bristen på kompetens visar sig vara en bidragande faktor till hur förskollärare förhåller sig till digitaliseringen, då arbetet med digitala verktyg är något som för många förskollärare är ett nytt arbetssätt. Studien resultat visar att förskollärarnas förhållningssätt är avgörande för hur arbetet med digitalisering i förskolan utvecklas. Vi kan se att förskollärarnas förhållningssätt till viss del formas utifrån de förutsättningar som förskolans ledning skapar.

Vi har med hjälp av observationer i en förskola och intervjuer med pedagoger undersöktvad som villkorar pedagogers utformande av den fysiska miljön på förskolor och vidarehur barns lärande och utveckling påverkas av den fysiska miljöns utformning. När dettahar undersökts har vi utgått från tre frågeställningar : Vilka hinder och svårigheterupplever pedagogerna när de gäller att utforma den fysiska miljön i förskolan? Vilkaeffekter ger dessa hinder och svårigheter för pedagogerna? Vilka effekter ger dessahinder och svårigheter för barns lärande och utveckling?När det empiriska materialet har analyserats har vi utgått från teorier så som förskolansom institution, Sterns teori om självutvecklingen och den utvecklingsekologiskamodellen. I resultatet av vår studie framgår det att förskolan som institution vilar påvillkor som styr hur pedagoger utformar den fysiska miljön. Dessa villkor är tidsbrist,små personalgrupper, stora barngrupper och trångt utrymme. Effekter som detta ger påbarn och pedagoger är att de blir stressade och oroliga. Vidare visar resultatet av studienatt om inte verksamheten är organiserad och strukturerad hämmar det barns utvecklingoch lärande.

Musikämnets centrala innehåll innefattar musikskapande och att elever ska ges möjlighet att utveckla sin musikaliska kreativitet. Syftet med studien är att belysa hur musiklärare arbetar med musikskapande i grundskolan, där möjliggörandet av elevers kreativa förmågor synliggörs. Den musikaliska och digitala kompetensens betydelse för att möjliggöra infriandet av elevers egna idéer i sitt skapande. Analysen av det empiriska materialet i studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av tre musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i undervisningen. Resultatet visar hur musikskapande sker både analogt och digitalt, där det analoga skapandet överbryggas in i musikskapande med digitala verktyg. Ramar för uppgifter vid musikskapande tenderar vara viktiga då möjliggörandet av att improvisera och kreativt skapa musik blir en stöttning för elever. Betydelsen av vilka artefakter som används bidrar till mer eller mindre förutsättningar för elever att infria sina kreativa idéer, där elevers musikaliska och digitala kunskaper blir en avgörande faktor till förverkligandet av musikaliska tankar.