<p>Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.</p>

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter. Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott. Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott. Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse. Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning. Brott mot dem kunde ske planerat eller spontant, orsakade sammansatta känsloreaktioner och kunde ge ett bättre eller sämre utfall för patienten. / Introduction: The psychotherapeutic frames, and breaking these frames, is of central significance to psychodynamic therapists. The purpose of this study was to investigate the psychotherapist's concepts of frames, and experiences of personal frame breaks. Problem statement: The questions explored were which the frame and its meaning were, and how the psychotherapists experienced their own frame breaks. Methods: In the study, a qualitative method was used, and five psychodynamic therapists were interviewed. The material was analyzed by thematic analysis. Results: The results showed, that the concepts of frame were differing. The differences were derived partly from different theories of psychotherapy, partly from personal standpoints. Moreover, somewhat differing frames were used for different patients. The psychotherapists' experiences of their own frame breaks also showed differences, such as anxiety, shame, feelings of failure and satisfaction. Discussion: Frames and departures from them take a complex role in the therapists work. Frames are formed by the therapists themselves with their psychotherapeutic orientation as a cornerstone. Breaks to the frames can take place in a planned or unplanned way, cause compounded reactions of feelings and can bring better or worse result for the patient.

By using the children's own thoughts and stories this theses aim to investigate and illustrate the phenomenon of rough and tumble play and its existence among five year olds in preschool.     The formulations of the questions are: What do children consider as rough and tumble play? - and what characterise that? From without a perspective of rough and tumble play, which kinds of rough and tumble play do the children play in preschool? - and how do those characterise? What makes rough and tumble play possible and accepted for the children to play in preschool? In this thesis I have investigated the questions above by interviewing 11 five years olds about how they consider rough and tumble play in preschool. From without Birgitta Knutsdotter Olofsson's and Torben Hangaard Rasmussen's view about play and rough and tumble play I created a perspective of rough and tumble play, which I used for analyzing the empirics. With rough and tumble play I mean games or plays that includes wrestling, hitting, kicking, pushing, chasing, running or/and the use of weapons against other human beings or other visualized beings or/and human beings. The conclusions are that children has many different opinions of what rough and tumble play is. Depends on who you are asking you will get a different perspective. The conclusions also shows that rough and tumble play can exist, not just by its self, but also in interplay with other kinds of games and plays. The children are using different strategies to make the rough and tumble play fit the restrictions put on by the educators in the preschool.

Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

Something that all people have come across and more or less experienced is climate change. Climate change in itself is a very complex problem since there are no borders between countries that can stop the problem. The link between science and the public is largely in the hands of the media, since the media play an important role in defining environmental issues and to inform the public about research findings. In recent years, reports from the media showed a slightly skeptical and uncertain picture of this problem. This is despite the largely prevailing consensus among climate scientists that there is an anthropogenic climate change. Even though the Swedish media has represented the ruling consensus of climate researchers in comparison with the U.S media, we find that there is uncertainty on the issue among young adults. This study investigates how Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) frames the climate change in their articles under 2012 and how climate change is experienced by young adults in three focus groups. The study also aims to examine how the young adults perceive the media's framing of climate change. The results show that despite the contemporary media images in Sweden follows the consensus on climate change, there is a widespread uncertainty among the participants in the focus groups on climate change. The study shows that the media portrays climate change in the context of risk and disaster. This might lead to the consequences that the media audience get a hard time to relate to the problem and ignores it instead. It can also result in that the media source information is questioned by the audience since the interest in creating headlines was highlighted among the focus groups. Keywords: Climate change, environmental communication, frames, media, focus groups, content analysis / projektnummer 2008-1723

Climate change is an acute global question in need of media attention as the impacts often are scattered and distant around our planet. An ambition to generate insight and information about its nature can be questioned for the indirect consequence it might have on the consumers of news. Through framing different narratives concerning climate change reaches the public minds and affects the way people act upon the situation. As the theory states, from Witte (1992), when much information is handed about a problem with lacking information about solutions, people react through maladaptive responses, engaging in fear control rather than taking control over the threat. This study investigates through a quantitative and qualitative content analysis the framing of climate change in five Swedish newspapers; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottens-Kuriren and Nya Wermlands-Tidningen. Attention is paid to the elements of frames and the relationship between information given about problems, causes, evaluations and solutions. The findings of the study shows that the main dominating frames were Conflict and strategy and Public responsibility and governance, a result perhaps akin to the time period of the study, with focus set to before and after the 2018 Swedish general election. Both of these frames, Conflict and strategy and Public responsibility, have been found in previous research appearing as dominating narratives in similar political periods where climate change is being discussed. Moreover, the result shows that definition of problems had twice as big presence in the material as suggested remedies. This finding suggests that the existing excess of information about problems might affect people’s perception of climate change in a way that generates maladaptive responses.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare upplever olika förutsättningar för undervisningen i förskolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer samlat in data för studien. Vi har utfört sex intervjuer med förskollärare i Storstockholm. Som analysmetod har vi använt oss av tematisk analysmetod. De teman och mönster vi har identifierat i analysarbetet har vi sedan kopplat till begrepp hämtade ur det ramfaktorteoretiska perspektivet såsom reella och upplevda ramar. Dessa har vi sedan använt i resultat och diskussion. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att det finns många olika faktorer som skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen, däribland reella ramar som utgörs av tid, budget, personal och styrdokument. Och de mer subjektiva upplevda ramarna i form av förskollärarens kompetens, kunskap och erfarenhet samt synen på förskolan.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

Syftet med föreliggande studie är att genom reflexiva intervjuer undersöka hur fem förskolelärare upplever sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag efter arbetsplatsens ramfaktorer. Detta genom att de själva reflekterar över deras konkreta möjligheter och erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet och dess frågeställningar sammankopplas med tidigare forskning och det ramfaktorteoretiska perspektivet som belyser förskolelärares möjligheter på arbetsplatsen efter de olika ramar som råder. De reflexiva intervjuerna utfördes under höst och tidig vinter 2022 med fem legitimerade förskolelärare från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade förskolelärarnas perspektiv på sin egen arbetsmiljö och hur faktorer så som administrativa arbetsuppgifter, tillgång till lämpliga vikarier, barngruppsstorlek med mera har en direkt inverkan på deras förmåga att utföra sitt arbete utan att påverkas negativt av stress och stressrelaterade besvär. I den avslutande diskussionen framgår svaren på forskningsfrågeställningarna samt hur förskolelärarnas uppfattning kring sin arbetsmiljö kan förklaras med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp.