Det finanspolitiska ramverket definierades år 2007. Två av dess komponenter, överskottmålet och utgiftstaket, har däremot funnits längre. Dessa är till för att skapa ett budgetpolitiskt förhållningssätt till regeringen för att säkerställa sunda offentliga finanser. Denna motivering har dock förändrats över tid vilket skapar en otydlig bild om varför det finanspolitiska ramverket behövs.Hur har utvecklingen av det finanspolitiska ramverket sett ut?I uppsatsen studeras utvecklingen av det finanspolitiska ramverket i regeringens årliga vårpropositioner under perioden 1997 till 2010. Artiklar, rapporter och utvärderingar om överskottsmålet är även med för att skapa en bredare förståelse för diskussionen om det finanspolitiska ramverket. Dessa spänner en något längre tid än det här undersökta vårpropositionerna för att skapa en inblick i debatten om överskottsmålet.

Ämnet för denna uppsats är Sveriges skyldighet att minska växthusgasutsläpp enligt internationell rätt, EU-rätt och generella principer inom internationell miljörätt. Uppsatsen skrivs med en rättsanalytisk metod. Klimatförändringen har en stark internationell prägel och kräver därför internationellt samarbete. Under FN:s ramkonvention om klimatförändring har bl.a. Kyotoprotokollet och Parisavtalet antagits. Kyotoprotokollet ålade industriländer bindande utsläppsminskningar, vilket föranledde meningsskiljaktigheter om hur utsläppsminskningen bör fördelas mellan stater. Parisavtalet undvek problematiken genom att stater väljer ambitionen för sina utsläppsminskningsåtgärder och ålägger parterna att inkomma med nationellt fastställda bidrag (NFB), en sorts klimathandlingsplan. De NFB ska leda till en global temperaturökningen långt under 2°C med ansträngningar för att begränsa den till 1,5°C. EU inkommer med ett unionsgemensamt NFB, och ålägger i sin tur medlemsstaterna utsläppsminskningsskyldigheter. Det fria handlingsutrymmet som skapas under Parisavtalet ger upphov till frågor om vilken skyldighet stater har att minska växthusgasutsläppen och i vilken takt. Luckorna i Parisavtalet kan tolkas med hjälp av generella principer inom den internationella miljörätten. Mot bakgrund av att Parisavtalet lägger vikten på nationella utsläppsminskningsåtgärder är det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen av särskilt intresse. Klimatlagen sätter ramen för regeringens klimatpolitiska arbete. För att konkretisera analysen utreds om Sverige kan införa en mekanism för utsläppsbudgetering i det klimatpolitiska ramverket och särskilt klimatlagen. Det är den kumulerande mängden växthusgaser i atmosfären som är avgörande för temperaturökningen. Klimatvetenskapen kan med en viss säkerhet indikera vilken temperaturökning en viss koncentration av växthusgaser i atmosfären innebär. Med hjälp av Parisavtalets temperaturmål kan därför en global utsläppsbudget i enlighet med avtalet tas fram. Generella principer inom den internationella miljörätten ger vägledning för utformningen av en Svensk utsläppsbudget. Ett genomförandeunderskott föreligger med hänsyn till de svenska klimatmålen. Enligt det Klimatpolitiska rådets bedömning nås inte klimatmålen med befintliga styrmedel. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till klimatförändringens stora allvar, finns det anledning att se över det klimatpolitiska ramverket. Det finns inget hinder mot att införa en bindande utsläppsbudget i Sverige men en sådan bindande reglering ligger långt ifrån Svensk rättstradition. / The topic of this essay is Sweden's obligations under international law, EU law and general principles of international environmental law to reduce greenhouse gas emissions. The essay is written using a legal analytical method. Both the Kyoto Protocol and the Paris Agreement have been adopted under the UN Framework Convention on Climate Change. The Kyoto Protocol imposed binding emission reductions on industrialised States, leading to disagreements on the emission reduction obligations of States. The Paris Agreement avoided this problem by allowing States to set their own ambition for emission reductions, requiring parties to submit climate action plans in the form of Nationally Determined Contributions (NDC). Taken together, the NDCs shall lead to a global temperature rise being kept well below 2°C with efforts to pursue 1.5°C. The EU communicates a joint NDC, and in turn imposes emission reduction obligations on Member States. The room for discretion thus created under the Paris Agreement raises questions regarding States fair share of the remaining global emissions budget. When using their discretion, States can be guided by general principles of international environmental law. In view of the emphasis placed on national contributions, the Swedish Climate Policy Framework and especially the Climate Act are of particular interest. The Climate Act is a framework law regulating the Swedish Government's climate policy work. As the cumulative amount of greenhouse gases in the atmosphere is decisive for global temperature rise, this essay seeks to explore whether an emission budget can be introduced in the Swedish Climate Act. Global emissions budgets can show with different levels of certainty the remaining emissions before temperature thresholds are met. A global emissions budget can be decided in alignment with the Paris Agreements temperature goal. General principles of international environmental law provide guidance for Sweden’s fair share of the budget, and how a budgeting mechanism can be put in place. There is currently an implementation deficit with regard to the Swedish climate goals. The Climate Policy Council's assessment of Swedish climate policy is that the Climate Goals will not be met with existing policy instruments. In light of this, and considering the seriousness of climate change, there is reason to review the Swedish Climate Policy Framework. There seems to be no legal obstacle to introducing a binding emissions budget in Sweden. However, introducing regulation that binds the government to achieve a certain result lies far from the Swedish legal tradition.

Hållbart företagande har blivit en grundpelare i dagens företagsamma Sverige. Företag redovisar en hållbarhetsrapport för att kommunicera ut sitt hållbara företagande till intressenterna. Den har blivit viktigare för företag att bry sig om för att möta omgivningens och intressenternas förväntningar. Förväntningarna på företag att redovisa en högkvalitativ hållbarhetsrapport är höga men samtidigt är regleringar och rapporteringsstandarder av fri karaktär. Det är svårt att bestämma vilka faktorer som utgör en högkvalitativ hållbarhetsrapport och forskningen är begränsad. Syftet med studien är att analysera svenska hållbarhetsansvarigas uppfattningar om vilka faktorer som bidrar till högkvalitativa hållbarhetsrapporter utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) rapporteringsprinciper för kvalitet. För att undersöka det används institutionell teori, legitimitetsteori, impression management, GRI-ramverket och tidigare forskning. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att faktorer som tydligare och striktare lagstiftning, utökade resurser, ett hållbarhetsorienterat ledarskap och extern revision är kvalitetshöjande faktorer när det kommer till hållbarhetsrapporter.

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Sveriges vargförvaltning som är en del av viltförvaltningen har genom årengenomgått flertalet förändringar. En av de största reformerna genomfördes år 2010då regeringen beslutade att införa så kallade Viltförvaltningsdelegationer vid samtligalänsstyrelser. Trots att syftet med dessa är att nå acceptans och samförståndmisslyckas detta och förvaltningsarbetet består fortfarande av konflikter och måletuppfylles därmed inte. Tidigare forskning gällande Viltförvaltningsdelegationernavisar att jaktsidan är överrepresenterad och att koalitioner som stöder vargjakt ärbetydligt större än de som önskar att bevara den svenska vargstammen.Den här uppsatsen tar avstamp i tidigare studier och undersöker utfallen av deregelförändringar som ägt rum inom svensk vargförvaltning, vilket är det mestkonfliktfyllda området inom viltförvaltningen. Ett skifte gällande vilka aktörer som fårdelta samt vilken instans som beslutar i överklaganden genomfördes 2016 ochformellt har miljöintresset stärkts, detta till följd av en dom från högstaförvaltningsdomstolen. Med hjälp av IAD-ramverket har frågor ställts till textmaterialoch domar har granskats, både från allmän domstol och från Naturvårdsverket somtidigare var överklagandeinstans. Vilka är då utfallen? Uppsatsen visar att reformeninte alls varit till den fördel för vargens varande i Sverige som det formella regelverketger en fingervisning om. En tydlig diskrepans finns mellan Naturvårdsverketsbedömningar (vilka gällde för 2016) och allmän domstols beslut, som gäller idag.Trots att EU:s art- och habitatdirektivet ska beaktas i större utsträckning efterreformen dömer allmän domstol i högre utsträckning till jaktintressets fördel än vadNaturvårdsverket gjorde när de prövande överklaganden.

Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma.    Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande.  Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys.    Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma.   Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.

This study investigates the phenomenon of internal communication, which is a mainstay of successful companies. Good internal communication has many positive effects, one of them is employee engagement. Previous international research supports the importance of internal communication for employee engagement, but it is still a relatively unexplored area in Sweden. This study therefore aims to fill this knowledge gap, and by using the AVID framework investigate whether there is a relationship between perceived good internal communication and employee engagement in Sweden. The questions that the study answers are as follows:  Is there a correlation between customized information and the feeling that the individual work effort contributes to the success of the organization, and increased employee engagement? (Alignment)  Is there a correlation between employees' ability to make their voice heard, and increased employee engagement? (Voice) Is there a correlation between employees' understanding the company's future goals and vision, and increased employee engagement? (Identification)  Is there a correlation between employees whose company encourages dialog, and increased employee engagement? (Dialogue)  All questions are based on the AVID framework, which is a theoretical framework for achieving good internal communication within organizations. The framework is based on four dimensions that are linked to each question, indicated in parentheses after each question. These dimensions are alignment, voice, identification and dialogue. Additional theories discussed concern the importance of internal communication, the importance of good internal communication and its link to employee engagement. The study is based on a quantitative survey study that includes 114 answers. The results of the survey have been analyzed in relation to theory and previous research and show that there is a connection between the first question linked to alignment in the AVID framework, and increased employee engagement. There is also a strong correlation between the second question, which is linked to voice, and increased employee engagement. However, the results do not show a correlation between the third question linked to identification. Nor does the fourth question linked to dialogue have a connection with increased employee engagement according to the results of the study. The conclusion is that we cannot draw a general correlation between all dimensions of the AVID framework and employee engagement, due to the different results of the study. However, we can note that two of the four elements of the framework have a clear correlation with increased employee engagement. Regarding the two remaining parts where it is not possible to discern a correlation, it is important to keep in mind that engagement depends on many different aspects and thus the importance of identification and dialogue for engagement in a larger context is not excluded. / Denna studie behandlar fenomenet internkommunikation, vilket är en grundpelare för framgångsrika företag. God internkommunikation har många positiva effekter, en av dem är medarbetarengagemang. Tidigare internationell forskning som gjorts stödjer internkommunikationens betydelse för medarbetarengagemanget, men det är ännu ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar därför till att fylla denna kunskapslucka och med hjälp av AVID-ramverket undersöka om det finns ett samband mellan upplevd god internkommunikation och medarbetarengagemang i Sverige. De frågeställningar som studien besvarar är följande: Finns det ett samband mellan att information anpassas samt känslan av att det enskilda arbetet bidrar till organisationens framgång, och ökat medarbetarengagemang? (Alignment) Finns det ett samband mellan de anställdas möjlighet att få komma till tals på arbetet, och ökat medarbetarengagemang? (Voice) Finns det ett samband mellan de anställdas förståelse för företagets målsättningar och framtida planer, och ökat medarbetarengagemang? (Identification) Finns det ett samband mellan anställda vars företag uppmuntrar till dialog, och ökat medarbetarengagemang? (Dialogue) Samtliga frågeställningar är formulerade utefter AVID-ramverket, vilket är ett teoretiskt ramverk för att uppnå god internkommunikation inom organisationer. Ramverket bygger på fyra dimensioner vilka är kopplade till varsin frågeställning, angivna i parentesen efter respektive fråga. Dessa dimensioner är alignment, voice, identification och dialogue. Ytterligare teorier som tas upp berör internkommunikationens betydelse, vikten av god internkommunikation samt dess koppling till medarbetarengagemang. Studien är baserad på ett empiriskt material från en kvantitativ enkätstudie som inkluderar 114 respondentsvar. Resultaten av enkätstudien har analyserats i relation till teori och tidigare forskning och visar att det finns ett samband mellan den första frågeställningen kopplad till alignment i AVID-ramverket, och ökat engagemang. Det finns även ett starkt samband mellan andra frågeställningen, som är kopplad till voice, och ökat engagemang. Däremot visar resultatet inte ett samband mellan den tredje frågeställningen kopplad till identification, och ökat engagemang. Inte heller den fjärde frågeställningen, kopplad till dialogue, har ett samband med ökat engagemang enligt resultatet i studien. Slutsatsen är att vi inte kan dra ett generellt samband mellan alla delar i AVID-ramverket och medarbetarengagemang, på grund av studiens skilda resultat. Däremot kan vi konstatera att två av fyra delar i ramverket har ett tydligt samband med ett ökat medarbetarengagemang. Vad gäller de två resterande delarna där det inte går att utläsa ett samband är det däremot viktigt att ha i åtanke att engagemang beror av många olika aspekter och därmed utesluts inte betydelsen av identification och dialogue för engagemanget i en större kontext.

En viktig grundpelare inom den svenska vildsvinsförvaltningen är samverkan mellan olika intressen. Resurser som är föremål för kollektiva problem är å andra sidan långt ifrån oproblematiska, men ack så viktiga, att få människor att samverka kring i strävan efter en hållbar resursförvaltning. Därigenom har denna studie utrett vilka formella och informella institutionella förutsättningar det finns för samverkan inom den svenska vildsvinsförvaltningen. Mot bakgrund av att IAD-ramverket föreskriver att positionsregler och gränsregler är viktiga formella institutioner, samtidigt som den aktuella gruppens normer, attityder mot vildsvin och förekomsten av intressekonflikter utgör viktiga informella institutioner, för att uppnå samverkan vid kollektiva problem är det mer specifikt detta som har studerats. De formella förutsättningarna för samverkan undersöktes genom en textanalys av policydokument, samtidigt som de informella förutsättningarna studerades genom kvalitativa samtalsintervjuer med informanter från Jägarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.   Resultatet belyser sammanfattningsvis att såväl positionsreglerna som gränsreglerna varierar avsevärt mellan nationell, regional och lokal nivå. På nationell nivå finns det positionsregler i form av en övre gräns för antalet organisationer som har formellt inflytande, vilka även har olika positioner inom vildsvinsförvaltningen. Samtidigt finns det gränsregler som reglerar vilka aktörer som är berättigade att fatta formella beslut. På regional nivå finns det i sin tur positionsregler som reglerar antalet aktörer som får ha ledamöter och ersättare i Viltförvaltningsdelegationen samt som reglerar att ledamöternas auktoritet till viss del skiljer sig åt. I kombination med detta finns det gränsregler som reglerar exakt vilka aktörer som är berättigade att ha en ledamot med tillhörande ersättare vid i viltförvaltningsdelegationerna samt i form av ett antal kriterier som måste uppfyllas för att en person ska kunna utses till ledamot/ersättare. Dessutom finns gränsregler som belyser att en ledamot/ersättare har rätt att lämna sin position samt gränsregler som reglerar deras uppdragsperiod. Slutligen återfinns även gränsregler som reglerar processen när ledamöterna/ersättarna tillsätts.  På lokal nivå är i sin tur den enda slutsatsen som kan dras i fråga om positionsregler och gränsregler att markägare och jägare förutsätts ansvara för framtagandet av lokala förvaltningsmål, samt att det uppmuntras till samverkan även med jordbrukare/jordbruksarrendator.   I fråga om normer för samverkan framgick det att samtliga organisationer som intervjuades finner det eftersträvansvärt med samverkan på såväl nationell, som regional och lokalnivå. Däremot skiljde sig aktörernas uppfattning åt kring vilken form av samverkan som är eftersträvansvärt. Vidare visade resultatet att normerna kring samverkan mer generellt sett tycks variera en hel del inom vildsvinsförvaltningen, där det inte minst finns omfattande problem med samverkan i vissa specifika områden. I kombination med detta belyste resultatet även att det förekommer såväl positiva som negativa attityder till vildsvin bland berörda aktörer, samtidigt som förekomsten av intressekonflikter tycks vara ett faktum.

Syftet med denna studie är att utröna om och i så fall hur matematiklärarhandledningar ger lärare möjlighet att utveckla viktiga undervisningskunskaper för ämnesområdet bråk. Matematikundervisning bedrivs och planeras oftast med hjälp av läroböcker, som bland annat består av lärarhandledningar. Lärarhandledningarna informerar och stöttar lärare i sin undervisning och även i utvecklingen av lärarkunskaper. Denna artefakt utgör en viktig förbindelse för att tillhandahålla information till lärare och kan ha avgörande betydelse för god undervisning. Lärarhandledningar bör vara designade för att stödja lärare och därmed tala till läraren vilket de tre forskningsbaserade designprinciperna för lärarpedagogiska lärarhandledningar, Ämneskunskap, Elevkunskap och Undervisningskunskap ger möjlighet till. Vi har för denna studie genomfört en innehållsanalys för att urskilja om och hur lärarhandledningarna är designade utefter dessa principer och vilka kunskaper de såldes kan mediera till läraren inom ämnesområdet bråk. Resultatet visar att de tre lärarhandledningarna alla ger möjlighet för läraren att utveckla kunskaper beskrivna i ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) för ämnesområdet bråk, men att kunskaperna medieras på olika sätt och i olika utsträckning i de olika läromedlen.

Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvärdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvärdering, kriterie- och målbaserad utvärdering av systemet i användning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie. För att utvärdera respektive metod har jag använt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som är utvecklat utifrån erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan användas för att utvärdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger på fyra väsentliga beståndsdelar (metodens kontext, användare, metoden samt utvärdering av dessa). För att en utvärdering ska bli effektiv bör den vara bra strukturerad och därför har jag valt Ramverkets tre element ?problemsituationen?, problemlösningsprocessen och problemlösningen som grundval för utvärderingen och i dessa steg utvärderas före åtgärdandet, under och efter åtgärdandet. Resultatet av utvärderingen redovisas och jag beskriver utförligt hur det har varit att arbeta med metoderna.Det kan av vissa praktiker uppfattas som onödigt att kombinera flera metoder, dels pga. tidsåtgång men även att vissa av metoderna fokuserar på användbarhet, vilket kan ses som oväsentligt i en utvärderingssituation, eftersom de funktionella kraven har en högre status. En forskare däremot kan se fördelen med olika angreppssätt för att säkerställa utvärderingens resultat.Att använda kostnad "nytto"-analys kan av en praktiker upplevas som svårt eftersom man måste förstå olika ekonomiska begrepp och se till hela verksamheten, men metoden påvisar svagheter och styrkor som en praktiker många gånger tar för givet.Resultatet av undersökningen visar den styrka det blir att kombinera olika metoder när en utvärdering ska göras av ett IT-system. Metoderna med sina olika angreppssätt gör resultatet mer säkert i form av överensstämmelser, bristande överensstämmelser och motsägelser, allt för att säkerställa utvärderingen. Min uppfattning är att jag i den givna situationen lyckades med god säkerhet identifiera de problem som respektive målgrupp upplevde, men även de fördelar som IT-systemet hade.Styrkan är just att metoderna har olika angreppssätt, vilket gör att kombinationen känns tillförlitlig. En annan styrka är att respektive värderingsresultat kan ställas mot de övriga och granskas.