Darbo tikslas – įvertinti elektroninio recepto, kaip vieno iš el. sveikatos komponentų, panaudojimo tiesioginius ir netiesioginius kaštus bei galimą naudą. Metodologija: siekiant pasiekti užsibrėžtą tikslą buvo atliekama sisteminė elektroninio recepto ekonominio įvertinimo analizė. Tyrimo metu remtasi kaštų-naudingumo analizės metodologijos gairėmis. Nustatant su tiesioginiais ir netiesioginiais kaštais susijusius kintamuosius, buvo atliktos sveikatos priežiūros specialistų ir įmonių apklausos. Palyginamuoju būdu apskaičiuota galima nauda pacientams. Gauti rezultatai diskontuoti į dabartinę vertinę reikšmę. Atlikta sistemos jautrumo analizė. Rezultatai: Dabar veikiančios receptų sistemos vidutiniai metiniai kaštai sudaro 30.082.691,68 litų. Iš jų 1.489.601,90 litų tenka tiesioginėms išlaidos, o likusioji 28.593.189,71 litų dalis – netiesioginėms išlaidoms. Tarp netiesioginių išlaidų 53,49 proc. sudaro gydytojų darbo laiko išrašant receptus piniginė išraiška, o vaistininkų darbo laiko vertė – 46,51 proc. Elektroninio recepto naudojimo kaštai kasmet sudarytų 19.443.948,08 litus, kurių tarpe 13,85 proc. tenka tiesioginiams kaštams, 86,15 proc. – netiesioginiams kaštams. Tarp netiesioginių išlaidų 63,91 proc. sudaro gydytojų darbo laiko piniginė išraiška, o likusioji dalis - 36.09 proc. vaistininkų darbo laiko vertė. Išvados: Lietuvoje kuriami elektroninio recepto modeliai naudoja naujausias šiuo metu esančias informacines technologijas, turinčias aukščiausius saugumo ir... [toliau žr. visą tekstą] / Object: evaluate the costs and impact of electronic prescription running stage for routine operation. Methodology: Systemic analysis of electronic prescription economical evaluation. It was used guidelines of Cost-Benefit analysis methodology. To estimate the parameters of direct and indirect costs it was made questioning of associated health care specialists and companies; for indirect impact for patients – comparative evaluation. All monetary values are converted onto a comparable base by presenting them in present values, using the discounted cash flow technique. The results of the evaluation were tested by a sensitivity analysis. Results: Present average costs per year – 30,082,691.68 litas. 1,489,601.90 litas – directs costs; 28,593,189.71 – indirect costs. Indirect costs consist of 53.49 % - payment issues for physicians and 46.51 % - for pharmacists. The costs of electronic prescription could be 19,443,948.08 litas per year. This consists of 13.85 % direct and 86.15 % indirect costs (63.91 % – payment issues for physicians; 36.09 % - for pharmacists). Conclusions: Present Lithuanian “e-recept” models use the newest information technologies with the highest standards of safety and security. Preferable method of evaluation of electronic prescribing model is Cost-Benefit analysis. In utilization of this method it was counted that electronic prescription system could help minimize direct and indirect cost by 39.43 % per year. All impact of utilization of electronic... [to full text]

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment. METHOD: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted by telephone. The target audience was adults over age 18 who received EoP. RESULTS: The findings of the interviews were that the experience of EoP was largely positive and that most understood why it was important to have physical activity. A visit to a health care raised the direct motivation to exercise, but declined unless follow-up occurred. Several had been needed more help and advice from a contact person or coordinator that the patient could turn to. CONCLUSION: By getting more help with motivation probably more of the respondents had received better results from EoP. / BAKGRUND: Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att en läkare skriver ut en anpassad träningsform till patienten istället för medicin, eller i kombination med medicin. Aktiviteten blir en del i behandlingen. Eftersom många idag inte följer rekommendationerna för fysisk aktivitet uppstår på sikt en rad folkhälsosjukdomar. FaR främjar hälsan och förebygger sjukdom. SYFTE: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida FaR ur ett patientperspektiv upplevs vara en effektiv och fungerande behandlingsmetod. METOD: En kvalitativ ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon. Målgruppen var vuxna personer över 18 år som fått FaR. RESULTAT: Det som framkom av intervjuerna var att upplevelsen av FaR i stort sett var positiv och att de flesta förstod varför det var viktigt med fysisk aktivitet. Besöket hos sjukvården höjde direkt motivationen till att träna, men sjönk om inte uppföljning skedde. Trots den positiva upplevelsen så hade det i flera fall behövts mer råd och hjälp. Det saknades i många fall en kontaktperson eller samordnare som patienten kunde vända sig till. SLUTSATS: Genom att få mer hjälp med motivation och stöttning hade troligen flera av respondenterna fått bättre resultat av FaR.

År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket. I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning. Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1. Således fick man snabbt ut vilka ingredienser som oftast förekommer tillsammans. Trots teoretiska hinder och en väldigt simpel algoritm tyder resultatet på att rekommendationerna uppnår en hög precision, både vid testning mot användare och mot experters åsikter. Genom att dessutom testa implementationen på 10 potentiella användare har eventuella problem i designen kunnat tydliggöras och reducerats till ett minimum. Användarna ansåg tjänsten lättanvänd och 5 av 6 svarade positivt på frågan om de skulle vilja använda produkten ofta. Detta tyder på att funktionen är önskvärd och uppskattad samt redo för att testas på en bredare publik. Resultatet uppmuntrar även till vidareutveckling av funktionen, med individuella rekommendationer som ett lämpligt första steg.

Övervikt har ökat bland unga de senaste åren. Övervikt och fetma orsakas av en energiobalans. Mycket av barnens tid idag tillbringas i skola och förskola vilket innebär ett förändrat aktivitetsmönster. Redan tidigt i livet grundläggs vanor som kan innebära hälsorisker samt ha betydelse för hälsan senare i livet. Att redan i tidig ålder ha övervikt medför en försämring av den framtida folkhälsan. Forskning visar goda effekter av fysisk aktivitet på hälsan samt minskad risk för förtida död. Verktyg i sjuksköterskans arbete kan vara Familjecentrerad vård med Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept.  Att  motverka  övervikt  bidrar  till  hållbar  utveckling.  Det  finns  en  brist  på kunskap och förståelse om hur överviktiga barn och ungdomar upplever fysisk aktivitet. Med en ökad medvetenhet kan vården utvecklas positivt. Syftet med studien är att belysa överviktiga barn och ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa samt en kvantitativ artikel för att utöka kunskapen inom området. Två teman identifierades utifrån artiklarna, Upplevda hinder för fysisk aktivitet och Upplevda nycklar för fysisk aktivitet. Resultatets huvudfynd var barnens upplevelser om bristen på och känslan av gemenskap och sammanhang, vilket kan vara till hjälp i behandling och förebyggande hälsoarbete. Barnens självbild och självkänsla framkom tydligt som otillfredsställande och upplevdes hindra den fysiska aktiviteten. Gemenskap och att ha vänner var positivt och upplevdes motiverande. För att motverka övervikt hos barn måste rätt verktyg samt förståelse för bakomliggande mekanismer göras tydliga. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om barnets upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem och familjen i hur de på bästa sätt kan förändra och förbättra sin hälsa.

Sjuksköterskan har en betydande roll genom att vidta olika hälsofrämjande insatser som på olika sätt kan minska folkhälsoproblem såsom inaktivitet med syfte att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept är en metod för att minska stillasittande och främja fysisk aktivitet, vilken bygger på ett patientcentrerat synsätt, där samtalsmetodik och kunskap om motivation samt beteendeförändring är viktiga delar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken roll sjuksköterskan har vid fysisk aktivitet på recept. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa, vilka utmynnade i ett huvudtema; Sjuksköterskans roll och de hinder som finns. De subteman som framkom var; Motivation, Delaktighet, Tid, Kunskap och rutiner samt Externa faktorer. Sjuksköterskans roll är att regelbundet motivera till fysisk aktivitet och få patienten delaktig, samt att skydda och främja hälsa hos alla människor i världen. Tidsbrist, okunskap och bristande rutiner uppges var stora hinder till varför sjuksköterskan inte förskriver fysisk aktivitet på recept. Vidare belyses patientens ekonomi, tillgänglighet, samt samhällets resurser till fysisk aktivitet. Sjuksköterskans motiverande roll och tillämpningen av fysisk aktivitet på recept, är något som bör belysas och tydliggöras i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Dessutom bör hälso- och sjukvårdspersonal fortsätta poängtera att fysisk aktivitet kan vara ett komplement till medicin. / Nurses has a significant role in health promotion efforts that can reduce public health problems, such as inactivity with a purpose to improve public health. Physical activity on prescription's a method of reducing inactivity and promoting physical activity, which is based on a patient-centered view, where communication and knowledge about motivation and behavioral change are important components. The aim of this literature study was to investigate the nurses' role in the physical activity of prescription. The result's based on 11 scientific articles, five qualitative and six quantitative, which featured in one main theme; Nurses role and barriers that exist. The subthemes that emerged were; Motivation, Participation, Time, Knowledge and Routines and also External Factors. The nurses' role is to regularly motivate physical activity and to involve patients, and also to protect and promote the health of all people. Lack of time, ignorance and lack of routines indicate great barriers to why nurses doesn't prescribe physical activity on prescription. Furthermore, the patients economy, accessibility, and societies resources for physical activity are highlighted. Nurses' motivational role and the application of physical activity on prescriptions, is something that should be highlighted and clarified in undergraduate nursing education. In addition, healthcare professionals should continue to point out that physical activity can be a complement to medicine.

Bakgrund: Begreppet fysisk aktivitet beskrivs som alla former av kroppsrörelse som förbättrar hälsa samt individens fysiska kapacitet. Fysisk aktivitet minskar risken för ett flertal sjukdomar och förtida död. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för ohälsa och används som behandling i att bota, lindra symtom och förebygga sjukdomar. FaR är en förskrivning av fysisk aktivitet och användas för att ersätta eller komplettera läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar där tio är av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: upplevelser av delaktighet, upplevelser av individanpassad fysisk aktivitet, upplevelser av stöd och upplevelser av att ha kontroll över sin hälsa. Litteraturstudien visar att motivation krävs för ett gott genomförande av FaR. En individanpassad förskrivning och ett gott stöd kan stärka följsamhet till ordinationen. FaR kan ge en ökad livskvalitet. Konklusion: Motivation, stöd och en individanpassad förskrivning krävs för ett gott genomförande av FaR. Det ger även en ökad fysisk aktivitet vilket främjar livskvalité.

Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar. Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes. Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare. Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.  Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest läkemedelsrelaterade problem. Dessa avvikelser måste åtgärdas eftersom de påverkar patienternas säkerhet och förhoppningsvis kommer implementering av den nya nationella läkemedelslistan (NLL) kunna förbättra situationen för både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. / Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”.  It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates. Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions. Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients. Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system, cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy. Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the PL and are a major source of medication errors for patients and health-care workers. Drug groups which where the most common among the discrepancies are also the ones responsible for half of the hospitalizations in Sweden. This implies that they could probably be prevented by improving the PL. The number of the missing prescriptions was quite low. The usage of OTC medicines showed that most of patients used painkillers. These are the drugs that Swedes often overuse and therefore, for future safety, monitoring of OTC sales should be implemented. Although it had 21 percent of inaccuracies, the PL was the most used information source for the patients, which gives the conclusion that the improvement of it is needed as soon as possible in order to prevent and decrease the frequency of DRP.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka synen bland vårdpersonal på fysisk aktivitet på recept (FaR) för personer med psykisk ohälsa, samt upplevda hinder vid implementeringen av FaR. Frågeställningar Vilka upplevda hinder finns bland vårdpersonal som motverkar dem från att ordinera FaR till personer med psykisk ohälsa? Hur ser vårdpersonalens kunskap ut inom fysisk aktivitet och dess effekt på psykisk ohälsa? Vad har vårdpersonalen för inställning till och erfarenhet av FaR och är det en arbetsmetod som de har för vana vid att använda som behandling till personer med olika slags psykologiska besvär? Metod Studien är en intervjustudie gjord utifrån en kvalitativ metod där datan analyserades utefter en deduktiv innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som har använts är “Theoretical domain framework”, förkortat TDF, vilket har styrt såväl studiens intervjufrågor som analysen. Datan kodades utifrån ramverkets 14 domäner, och genererade analysens teman. Intervjuguiden var av semi-strukturerad karaktär med 21 stycken frågor samt följdfrågor. Rekryteringen av deltagare skedde via mejl samt facebook-inlägg. Totalt medverkande 12 stycken deltagare som bestod utav 5 allmänläkare, 5 fysioterapeuter och 2 sjuksköterskor. Det de alla hade gemensamt var att de hade erfarenhet av att jobba med FaR och personer med psykisk ohälsa. Resultat Resultaten visar på att vårdpersonalen hade en positiv inställning till FaR som behandling mot psykisk ohälsa, där en del använde det mer än andra. Alla visste hur de skulle skriva FaR:et, och de kände till hälsoeffekterna av fysisk aktivitet på den psykiska hälsan. Däremot visade några läkare en osäkerhet kring ifall FaR i dess receptform var nödvändig. De menade att ett bra rådgivande samtal är lika effektivt som ett FaR. De vanligaste hindren i att ordinera FaR var patientens egna hinder och tidsbrist. Övriga hinder var brist på lokala samarbetsorganisationer, ostrukturerad uppföljningen, onödig försiktighet samt politikernas misslyckade satsning. Det framkom att mer utbildning inom fysisk aktivitet och FaR skulle på sikt öka förskrivningen inom hälso- och sjukvården. Slutsats Sammanfattningsvis ansågs FaR vara en lämplig metod att överväga och en viktig del i arbetet med psykisk ohälsa, även om det alla gånger inte behöver vara ett recept involverat. Arbetet kring fysisk aktivitet och levnadsvanor är en oerhört viktig del och något som behöver få mer utrymme inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen tycks gå i rätt riktning men det finns stor förbättringspotential. FaR ansågs vara en underutnyttjad resurs där fler insatser med exempelvis ökad utbildning, mer strukturerad uppföljning och dokumentation behövs för att öka implementeringen av FaR. / Aim and research questions The aim of the study was to investigate the view among health care professionals on physical activity on prescription (PAP) for people suffering from mental illness, as well as perceived barriers to implementing PAP. Research questions What perceived barriers exist among health care professionals that discourage them from prescribing PAP to people with mental illness? How does health care professionals's knowledge look like regarding physical activity and its effect on mental illness? What are the attitudes and experiences of PAP among health care professionals and is it a tool that they usually use as treatment for people with different kinds of psychological disorders? Method The study is an interview study based on a qualitative method where the data was analyzed using a deductive content analysis. The theoretical framework used is “Theoretical domain framework”, abbreviated TDF, which has been the basis for both the interview guide and the analysis. The data was coded based on the framework's 14 domains, and generated the themes of the analysis. The interview guide was of a semi-structured nature with 21 questions and follow-up questions. The recruitment of participants was via e-mail and facebook posts. A total of 12 participants took part, consisting of 5 general practitioners, 5 physiotherapists and 2 nurses. What they all had in common was that they had experience working with PAP and people with mental illness. Results The results show that the health care professionals had a positive attitude towards PAP as a treatment for mental illness, where some used it more than others. Everyone knew how to prescribe PAP, and they were aware of the benefits that physical activity has on the mental health. However, some doctors reported uncertainty about whether PAP in its prescription form is necessary. They believed that a good advisory call is just as effective as a PAP. The most common barriers to prescribing PAP were patient's own barriers and lack of time. Other obstacles were the lack of local co-operative organizations, unstructured follow-ups, unnecessary caution and the failure of politicians. It emerged that more education in physical activity and PAP would in the long run increase the prescription in health care. Conclusions In summary, PAP was considered to be an appropriate method to consider and an important part of the work in regards to mental health, although it does not always have to be a prescription involved. Physical activity and lifestyle plays an extremely important part and is something that needs to be highlighted more in health care. The development seems to be going in the right direction, but there is still great potential for improvement. PAP was regarded as an underutilized resource where more efforts with, for example, increased education, more structured follow-up and documentation are needed to increase the implementation of PAP.

In today's society, it is of great interest to constantly streamline and improve yourorganization for the better. How to do this, however, is not obvious and there are usually anumber of solutions, ideas and recipes that claim to solve various problems. When we in Sweden in the 90's started to focus more and more on quality - with the quality movement that started in the western world called TQM (total quality management) - both regarding the produce of our goods and services as well as how we organize ourselves, we think it isinteresting to study how managers themselves experience these organizational changes. The study is based on Rövik's theories of administrative reforms. The analysis of the empirics was conducted through the two perspectives that are presented by Rövik; the symbolic perspective and the tool perspective. TQM is represented in this study by Self-Control, Quality Certification and Click and Collect. The purpose of this study is to examine how store managers in the food industry themselves view TQM reforms that they have been involved in and if any of these recipes are loosely linked. The study uses a qualitative research strategy by interviewing a total of three respondents from both Coop and Ica. The respondents' reasoning could most easily be understood from a symbolic perspective, and the results also showed a difference in freedom of action and loosely linked recipes. Coop tends to loosely link these recipes to a greater extent compared to Ica. Nevertheless, both Self-Control as well as the Quality Certification can be best understood with a symbolic perspective as they, quite forcefully, offer meaning and legitimacy to organisations, rather than a voluntary solution to a, already defined, quality related issue within the organisations.