The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. / Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

The intention with my study is to examine how teachers in school relate to the concept of learning styles and how they define an individualized education that focus on students’ different learning abilities. My intention is also to raise their thoughts about what they think the benefits and the deficits may be with an individualized education that focuses on students’ individual ways to learn. My study is based on the empiric material I have collected from interviews with five teachers, whom all worked in grade three. To analyze and discuss the interview answers I have had to my help Dunn-, Kolbs- and Gardners theories about peoples different learning abilities and learning styles.    The conclusions I have made from the results of the study is that almost all the respondents reason all the same about students different learning styles. They all agree about that every student has the right to get an education that matches their learning abilities. Despite that I can see some differences in how they define an education that suits individual learning styles and how they teach in their classrooms. Every person has individual ways to take in information, individual ways how they learn and respond to different learning situations and it is important that all teachers see, notice and guide every student to make the schoolwork and learning situations meaningful.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves. The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another. My study showed that it is a very complex problem for the teacher to create a classroom that allows and enables mathematical discussions between the pupils themselves. The teachers have to plan their classes well and form smaller groups with the mathematical conversation in mind, if the pupils are to use, discuss and reflect upon mathematical concepts and talk about different strategies for solving a problem. There is also a need for individualisation. The teachers have to use many different methods and allow a variety of materials for the pupils to work with, if they are all to be involved in the mathematical conversation in the classroom.

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.

Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f). I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation. By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations. The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection. In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.

The main objective of this study was to find out what pedagogical documentation does and to get knowledge of what you may need to consider in order starting a process of change with a focus on pedagogical documentation. To get answers to my questions, the study is based on pedagogical theories from scientists and interviews with three preschool teachers who have different experience on documentation. My main questions were: What characterizes a pedagogical documentation? What tools / materials do I need to do a pedagogical documentation? What is important to consider when starting the process of change with pedagogical documentation? The result shows that pedagogical documentation is an approach that is based on that one is curious, interested, observant, listens, talking and researching with children and colleagues. You give the kids great participation which you can then pick up the children's learning processes and reveals that the business and the children develop according to curriculum objectives. Prior to this change you need to have an organization that ensures time for reflection with colleagues is for the work to develop further, and thereby become a pedagogical documentation. Each educator must demonstrate a shared interest and responsibility in which all knowledge is of value.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält. Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman. De teoretiska utgångspunkterna i studien är teorin om gerotranscendens och det interaktionistiska perspektivet. Den forskning som studien tar avstamp ifrån handlar om äldre människors upplevelser av åldrande, betydelsen av samtal, reflektion, självständighet och förändringar. I studiens resultatredovisning och analys återfinns de intervjuade personernas berättelser indelade i tre teman; Åldrande & identitet, Förändringar och Samtal & reflektion. Åldrande & identitet inbegriper synen på den egna åldern, identitet, meningsfullhet samt farhågorna inför att åldras. Under Förändringar behandlas de förändringar som åldrandet kan medföra vad gäller den äldre själv, personer i den äldres omgivning samt inställningen till att ta emot hjälp. Det sista temat Samtal & reflektion innefattar vilka de äldre pratar med, vad de reflekterar över och vilken funktion samtal fyller. I resultatet framkommer det bland annat att samtal spelar en viktig roll både när det gäller att hantera förändringar och för den äldres upplevelse av livskvalitet. Även inställningen till åldrandet tycks ha en avgörande betydelse.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form. Tankebok i blogg kan därigenom bli ett stöd i lärandet.

The purpose of this thesis is to examine how teachers work and reflects on gender education in preschools. We also want to take part of how teacher’s thoughts are reflected in the physical indoor environment and how the environment is designed by reviewing the rooms furnishing and the selected materials. We will do this by visiting a number of preschools located in Stockholm and New York. We have chosen three questions to get the answers on our purpose. How teachers reflect around gender pedagogy are, and how the thoughts are expressed in the practical work. How the teachers communicate with their co-workers about gender pedagogy. How the teachers own thoughts and reflections on gender pedagogy have been expressed in the physical indoor environment where the children stay during the day.  We have used interviews and observations as a method to gather the information that we needed to answer our questions of the thesis. We have used the sociocultural perspective, variation theory and queer theory as a ground to analyze our gathered information. As a conclusion we have found that the teachers have different ways of reflecting about gender pedagogy but they still don´t want to focus their work on it. They would rather focus their pedagogy on working with equality, which for them means more than just gender. We have reached that to find a way you work sustainable with gender pedagogy you have to have an open minded attitude towards the children, have critical standards, and an environment where children can grow and learn without focusing on gender.