I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern. Resultatet visar på att pedagogerna föregår med gott exempel när det gäller att reflektera, utvärdera samt utveckla sin matematikundervisning. Slutsatsen är att man som pedagog hela tiden måste tänka om och kring sin matematikundervisning för att inte köra fast i, enligt sig själv, välfungerande metoder utan att även våga prova andra samt nya vägar. Detta för att hålla lärarprofessionen levande.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande. Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform. Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok. Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem. Matematikdagbok kan användas som ett kommunikationsmedel där eleverna kan utveckla sitt matematiska kunnande. Matematikdagbok kan vara ett arbetsredskap igenom vilken pedagogen kan få en uppfattning om elevernas status i det matematiska tänkandet. Det eleverna skriver kan dessutom användas som underlag för individuell uppföljning, men även för planering av undervisningens struktur och innehåll.

What is the”self” and to become “one-self”? To resolve this questions possibility I´ve been using the philosopher Søren Kierkegaard metaphysic paradoxes. This essay about the “self” shows the reader the difference between describing a transcendent and immanent phenomenon and if it´s possible to become or to not become ourselves. The process is a key of the “self” which Kierkegaard explains the “self” in and for it-self. This transcendental phenomenon correlates between the dialectical relation it is constituted with and its own reflection, a “self” that becomes. If the “self” was not preceded as a process it would be an imminent “self” like it is described in positivistic methods. The transcendent “self” is the one which could only be captured in the moment and is a relation between two contradictories of three kinds. These three are finiteness and infinites, temporality and eternal, body and soul. The positivistic method is the psychology and theological one. From this method the “self” is account from a view which sees the “self” as a healthy one. This positivistic “self” can only proceed towards sickness. The opposite option, to describe the “self” as a sick one that is proceeding towards health, is a negativistic method. This investigation shows the difference describing a phenomenon as the “self” and to become ourselves, through philosophy and natural science like psychology or theology. To describe the “self” through philosophy is to describe the “self” from and in correlation to its sickness. In this essay to show the differences I´ve described the Kierkegaard’s “self” both in a positivistic and in a negativistic method. Still one can ask if the “self” and the process of becoming ourselves is even a possible. What choices do we have as human beings to choose, either to become or not to become ourselves? In every choice the sickness is present, and in every presence the quilt is a reality. The choice of become ourselves and the choice to not become ourselves includes the possibilities of freedom but also a necessarily. To become ourselves are both possible as necessary. The “self” is a great paradox idea of Kierkegaard, which I have explored. In this investigation I used Kierkegaard´s Fear and Trembling (1844) and Sickness Unto Death (1881). I also used articles by James Collins to show the “self” in a positivistic method and the philosopher Michael Theunissens article about the negativistic method.

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

<p>Högskolan i</p><p>Jönköping</p><p>Högskolan för</p><p>lärande och kommunikation</p><p>D-uppats</p><p>Lärande 91-120 hp.</p><p>Abstract</p><p>Anna Jakobsson & Catarina Markus</p><p>Lära genom portfolio – men vad?</p><p>– En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metod</p><p>År: 2008 Antal sidor: 47</p><p>I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.</p><p>Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.</p><p>Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.</p><p>Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete. Detta redovisas i fem kategorier: att lära sig reflektera, att lära sig värdera, att lära sig ta ansvar, att lära sig strukturera och personlig utveckling. Skillnader och likheter i uppfattningar mellan elever och pedagoger, elever och elever samt pedagoger och pedagoger belyses i en avslutande jämförelse i resultatdelen.</p><p>Diskussionen följer upp resultatet och tar i ett vidare perspektiv upp tankar kring bland annat reflektion och kunskapsvärdering. Vidare diskuteras förhållningssätt kontra metod, portfolions utformning och tidsaspekt. i förhållande till denna.</p><p>Sökord: portfolio, reflektion, metakognition, värdering, bedömning</p><p>Postadress:</p><p>Högskolan för lärande och Kommunikation</p><p>Gjuterigatan 5 Box 1026, 551 11 Jönköping</p><p>Phone: 036-101000</p>

<p>En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.</p><p>Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.</p><p>Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.</p><p>Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem. Matematikdagbok kan användas som ett kommunikationsmedel där eleverna kan utveckla sitt matematiska kunnande. Matematikdagbok kan vara ett arbetsredskap igenom vilken pedagogen kan få en uppfattning om elevernas status i det matematiska tänkandet. Det eleverna skriver kan dessutom användas som underlag för individuell uppföljning, men även för planering av undervisningens struktur och innehåll.</p>

<p>I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern. Resultatet visar på att pedagogerna föregår med gott exempel när det gäller att reflektera, utvärdera samt utveckla sin matematikundervisning. Slutsatsen är att man som pedagog hela tiden måste tänka om och kring sin matematikundervisning för att inte köra fast i, enligt sig själv, välfungerande metoder utan att även våga prova andra samt nya vägar. Detta för att hålla lärarprofessionen levande.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs. Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet. Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter. Det framkom i resultatet att etiska värderingar ofta underskattas på grund av att sjuksköterskor i högre grad prioriterar medicinska åtgärder, vilket ledde till att god omvårdnad i vissa fall försummades då det tenderade att inte erkännas och därmed inte sågs som något produktivt. Upplevelser av hinder för tillämpning av etisk kompetens förekommer i en majoritet av studierna vilket anses bero på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor har teoretisk kompetens om vad som är etiskt rätt att göra men omsätter inte alltid denna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor får heller inte möjlighet att lyfta fram etiska frågor i daglig vårdkontext. Sensibiliteten visar sig vara en återkommande aspekt i utövandet av god vård. I flera studier framkommer att det föreligger ett behov av etisk kompetensutveckling. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd i Lévinas teori om etisk sensibilitet samt konsensusbegreppet vårdande. / Background: Nurses' have an ethical responsibility for their actions and assessment within health care. Ethical competence is part of the nurses profession. Aim: The purpose of this literature review was to examine how nurse’s ethical competence can be described. Method: This literature review is based on twelve scientific articles on nursing that have been read repeatedly and key findings were identified regarding nurses´ ethical competence. Each study was summerized and results concluded two main identified themes. Subsequently, new sub-themes arose where results are presented. Results: The results explain the ethical competence and its components. It appears in the results that ethical values are underestimated because nurses’ seem to value medical priorities higher, which in turn leads to a lack of focus on providing good care because it tends to be unrecognized and therefore not seen as something productive. Perception of barriers for the use of ethical competence appears in a majority of the studies. The main factors identified are lack of time and heavy workload. It was also clear that nurses’ have theoretical knowledge on what is ethically correct but have problems applying this in their daily work. Nurses’ are not given the opportunity to highlight ethical issues in a daily care context. Sensitivity is an important aspect in the practice of giving high quality care. In several studies, the need for further education within ethical nursing was identified. Discussions: The results are discussed on the basis of Lévinas theoretical approach comprising of ethical sensibility, and caring.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas. Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation. Studien har en hermeneutisk ansats och det empiriska materialet består av intervjuer med fem medarbetare inom Migrationsverket som har haft medsittning med sina teamledare. Resultatet visar att medarbetare ser positivt på verktyget medsittning och upplever att det har en positiv inverkan på lärandet under det dagliga arbetet. Teamledare bör dock prioritera detta verktyg för att upprätthålla kontinuitet i arbetet med att vara en lärande organisation. Även ledningen bör stödja teamledare och skapa förutsättningar för att de ska kunna prioritera medsittning i sitt dagliga arbete.