I arbetet konstrueras en laborationsuppställningsprototyp för att underlätta förståelsen för värmestrålning för studenter, då detta kan upplevas som svårt. Betoning ligger på att visualisera strålning med olika våglängder inom det infraröda spektrumet och deras interaktion med en temperaturvarierande aluminiumvägg med hög reflektionsförmåga. Visualiseringen görs möjlig tack vare en värmekamera som kopplas samman med en dator vilket gör att förloppet kan spelas in och studeras. Uppställningen ger studenterna möjligheten att öka sin förståelse för reflektion av värmestrålning genom att de får analysera och förklara bilderna från värmekameran. Mer specifikt visualiseras i bilderna att temperaturen hos det reflekterande materialet inte har någon effekt för strålningen som värmekameran registrerar och att strålning från kalla objekt tydligt görs synlig för värmekameran eftersom objektet skuggar annan strålning från att reflekteras. Temperaturintervallet som användes i experimentet var tillräckligt för att visualisera detta och konstruktionen i sin helhet gav ett tillfredställande resultat. / The aim of this project was to construct a laboratory set up that can helpstudents understand heat radiation and more specific reflection of heat radiation. The reason for that is that students have a hard time understanding heat radiation. A construction was created in which radiation of different wavelengths could hit a temperature varying aluminum plate, and the process was recorded with an infrared camera connected to a computer. The laboratory set up gives the students the opportunity to develop a more deeply understanding of reflection of heat radiation and more specifically to understand that the temperature of the reflective surface does not effect the radiation detected by the infrared camera. The students can also understand that the camera can clearly detect radiation from cold objects, since the object stops radiation from the surrounding from hitting the reflective surface. The temperature variation of the components was enough to visualize the preferred reflection in the plate and the construction over all had a satisfactory result.

Bakgrund: Årligen examineras cirka 5000 sjuksköterskor i Sverige, trots det råder det idag brist på sjuksköterskor. Sjuksköterskan ska bidra till kompetensutveckling genom att bland annat handleda nyutexaminerade. De nyutexaminerade upplever det ibland svårt att inta rollen som sjuksköterska. De erfarna sjuksköterskorna har betydande roll i handledningsprocessen. De erfarna sjuksköterskorna upplever att det är viktigt att skapa en relation till den nyutexaminerade, att handledningen ibland är belastade och kräver mycket tid. Syfte: Syftet var att beskriva erfarna sjuksköterskors upplevelser av att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor in i yrkesrollen. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod där sjuksköterskor intervjuades för att ta del av deras upplevelse. Intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom två huvudkategorier som visade de erfarna sjuksköterskornas upplevelser av att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor: Möjligheter vid handledning av den nyutexaminerade sjuksköterskan, Hinder vid handledning av den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor upplevs som en positiv och viktig del i sjuksköterskans arbete samtidigt som det kan vara svårt och krävande. Upplevelsen av handledningen är beroende av verksamhetens förutsättningar, arbetsgruppens samarbete, inställning och engagemang. De erfarna sjuksköterskorna upplever systemet för den verksamhetsförlagda utbildningen som ingår i sjuksköterskans utbildning som positiv och förbereder sjuksköterskestudenterna för den blivande rollen.

denna studie, syftade till att få närmare kunskap om specialpedagogens handledningssamtal inom skolan. Vi fokuserade på hur handledningens aktörer reflekterade, resonerade och beskrev handledning som ett verktyg. Intervjuer gjordes enskilt med pedagoger samt specialpedagoger och efter transkribering togs tre teman ut för djupare analys: Handledningens syfte och mål, handledningssamtalets form och innehåll, samt aktörernas roller inom handledning. Vi försökte urskilja vilka hinder och möjligheter som upplevdes i specialpedagogers handledningssamtal. Studiens resultat visade att handledningssamtalets kunde ha olika syften för specialpedagoger och pedagoger. Vissa aktörer såg handledningen som ett tillfälle för kunskapsutveckling medan andra såg det som ett tillfälle att träffas och diskutera, reflektera och dryfta saker som sågs som problem. Specialpedagoger och pedagoger hade blandade erfarenheter av både individuella handledningssamtal och kollektiva handledningssamtal. Resultatet visade att flera ansåg att de individuella samtalen var mer rådgivande, personliga och trygga medan det kollektiva samtalet var ett mer planerat och förberett forum som sträckte sig över längre tid. Oftast var det kollektiva samtalet också en beställning från rektor med ett tydligt syfte.  Specialpedagoger uttryckte ofta att samtalen borde innehålla en reflektionsprocess. Pedagoger ville allmänt att samtalen skulle ge svar på problemformuleringar som var individinriktade. Vi drog slutsatsen att kompetensutveckling var ett av målen med handledningssamtal. Förändringsperspektivet var relativt centralt och kunde ses som ett övergripande tema i handledningssamtal där reflektioner skapades mellan deltagarna. Flera pedagoger och specialpedagoger hade skilda uppfattningar om aktörernas roller och innehållet i handledningssamtalet.

I dagens samhälle kretsar en individs möjlighet att få och behålla ett arbete i många hänseenden kring begreppet anställningsbarhet. Hur anställningsbar och attraktiv en person är på arbetsmarknaden påverkas av såväl inre som yttre omständigheter. En frågeställning som anger riktningen i yrkeskarriären är vem man är och vem man vill bli. Svaret på första frågan formar individens karriärsidentitet och blir en kompass som guidar en vidare i karriären i syfte att svara på den andra frågan. Individer använder sig av olika strategier för att nå sina personliga mål, som till exempel vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. I denna kvalitativa intervjustudie har jag undersökt karriärsidentitet och anställningsbarhet hos fem studenter som tidigare läst en beteendevetenskaplig utbildning. Den teori jag använt mig av för att tolka och analysera det empiriska materialet från intervjuerna är en anställningsbarhetsmodell som inrymmer delarna karriärsidentitet, personlig anpassningsförmåga samt socialt och mänskligt kapital. Dessa delar fungerar i ett parallellt samspel med varandra kring individers anställningsbarhet. Resultatet av studien visade att karriärsidentiteten med uppsatta mål förändrades och på ett eller annat sätt reviderades longitudinellt. Likväl handlade det i stor utsträckning om individens eget ansvar om de personliga målen ska vara möjliga att nå. Att vara reflekterande och insiktsfull kring sin karriärsidentitet har visat sig vara en bra utgångspunkt. Liksom att flexibilitet och handlingskraft är komponenter som pekar på positiva effekter kring individers anställningsbarhet. Dessa delar kring karriärsidentitet och anställningsbarhet kan i slutändan även visa sig gynna livstillfredsställelsen i stort. / <p>2020-06-08</p>

Författaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma.

Denna studie är yrkesdidaktisk och praktiknära med ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt metodologiskt ramverk. I studien undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt elva elever på barn- och fritidsprogrammet (gymnasieskola) erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter med en grupp barn. Datamaterialet består av elevtexter från uppgifter vilka eleverna skriver i samband med att de gör det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Genom fenomenografisk analys visar resultaten att eleverna erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp på fyra kvalitativt skilda sätt: 1) som att beskriva en aktivitet, 2) som att förklara viktiga moment, 3) som att problematisera viktiga moment, 4) som ett manifesterande av en yrkesidentitet. Dessa kategorier bygger på varandra och de är hierarkiska. Genom variationsteoretisk analys, vilket görs genom jämförelser mellan kategorierna, togs de kritiska aspekterna fram. Dessa aspekter är av särskild vikt för att gymnasielever ska utveckla reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp och de behöver synliggöras genom undervisning och i design av reflektionsuppgifter. Resultaten visar att eleverna behöver urskilja: (A) att viktiga moment behöver identifieras, (B) att de val som gjorts behöver motiveras, (C) att viktiga moment kan uppfattas och hanteras olika och (D) att olika ställningstaganden behöver prövas utifrån sig själv och ett yrkesspecifikt sammanhang. I diskussionen diskuteras resultaten, teori och tidigare forskning i relation till reflektionens syfte och roll i utvecklingen av ett yrkeskunnande och en yrkesidentitet, vad lärare kan göra för att stötta reflektionsprocessen och reflektionsuppgiftens design.

Uppdraget att dokumentera och analysera barns lärande föreskrivs i förskolans läroplan och syftet med pedagogisk dokumentation är att stödja förskollärare i detta arbete. I denna studie intervjuar jag fyra förskollärare för att skapa förståelse för deras syn på pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande. Frågor som ställs är: “Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation i förskolan?” och “På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla barns lärande?” Studiens analys och diskussion grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att förskollärarna medvetet använder verktyget för att synliggöra barns lärande och formativt bedöma lärandet. Förskollärarnas beskrivningar visar att de har en viss kunskap om den pedagogiska dokumentationsprocessen. Däremot saknas kvaliteter i hur de hanterar samtliga aspekter i processen. Utsagorna visar dessutom att förskollärarna inte har förutsättningar för att utföra arbetet som läroplanen föreskriver. Tidsbrist, olika yrkeserfarenhet, barngruppsstorlek, fördelning av personal är nämnda svårigheter. Detta kräver i sin tur rektorers ansvar för att säkerställa att förskollärarna har de förutsättningar de behöver för att kunna utföra arbetet, så att barnen får den utbildning som föreskrivs i läroplanen.

Utgångspunkten för detta arbete är mitt intresse för hur vi kan uppmärksamma erfarenheter som så att säga ”sitter i kroppen” så att vi kan reflektera kring dem och därigenom utveckla och fördjupa kunskap. I undersökningen behandlas frågeställningen; Vilken betydelse kan performativa arbetssätt med fokus på sinnliga erfarenheter ha i arbetet med avbildande bildframställningar för elever i grundskolan? Detta har undersökts genom ett bildpedagogiskt experiment samt intervjuer som ett led i att utveckla bilddidaktiska arbetssätt. Studien motiveras utifrån en fenomenologisk kunskapssyn där den reflekterade erfarenheten ses som en förutsättning för kunskap. Den performativa delen av experimentet då uppmärksamhet riktades till sinnliga erfarenheter tycks inte på ett avgörande sätt ha underlättat avbildandet rent tekniskt utifrån min tolkning av gestaltningar och samtal. Istället verkar den ha belyst ett subjektivt perspektiv som visade sig i deras gestaltningar. När deltagarna uppmärksammar och reflekterar över den subjektiva upplevelsen och lyckas gestalta den med, visar sig ett uttryck av närvaro även om bilden rent tekniskt är enkelt gjord. En sinnlig dimension blir synlig och bilderna berättar något om hur det kan upplevas att vara i en viss situation. Detta är en viktig aspekt i estetiska lärprocesser. Ett par av deltagarna tycks ha reflekterat en del kring erfarenheterna i själva görandet men min uppfattning är att det generellt var så att reflektionerna gjordes i intervjusamtalet efter experimentet. Då satte deltagarna ord på upplevelsen och kunde därmed resonera kring skillnader i sina gestaltningar. Detta pekar på vikten av att göra lärprocessen synlig genom reflektion för att kunskap ska omvandlas kvalitativt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan väljer litteratur till barnen samt hur de förhåller sig till den fysiska och relationella miljön kring litteratur för att främja barns lärande. Med kvalitativa intervjuer som metod blev resultatet både enat och delat. Litteraturen ansågs som en viktig del i barns utveckling men prioriterades i praktiken lägre än andra aktiviteter, pedagogernas val och reflektioner om litterauren skilde sig åt mellan informanterna. En av våra slutsatser blev att arbetslagen måste få mer 3 tid att reflektera över sin inställning till litteratur och hur de kan använda den i sin lärarpraktik.

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag uppmärksammat att flera elever endast behärskar en huvudräkningsstrategi och att de därav inte anpassar strategin utefter uppgiftens utformning. Således är syftet med den här studien att bidra med insikt om elevers subtraktionsstrategier vid huvudräkning. Det här syftet avser jag att uppfylla genom att karaktärisera elevernas reflektioner om subtraktionsstrategier i förhållande till olika aspekter inom det teoretiska ramverket six-lens framework. Studien bygger på en kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoden har bestått av intervjuer som har inletts med att eleverna har fått lösa en subtraktionsuppgift med hjälp av en huvudräkningsstrategi. Vid intervjuerna har studien inte fokuserat på huruvida eleverna svarar rätt eller fel på uppgiften, inte heller om eleverna väljer rätt eller fel huvudräkningsstrategi. Istället inriktar sig studien på hur eleverna reflekterar och tänker. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna inte tillämpar en lämplig huvudräkningsstrategi, de värderar inte heller den valda strategins relevans utifrån hur uppgiften är utformad. Det här innebär att de inte uppnår två av de totalt fem förmågorna inom matematikämnet.