Reflektion kan vara ett betydelsefullt redskap i omvårdnadsarbetet för att skapa en god och säker vård. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor tar sig tid att stanna upp och ge tid för reflektion kring situationer och handlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av reflektion inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Studier söktes i databaser och bearbetades. Resultatet visar att sjuksköterskor växer i sin profession genom att reflektion används som ett instrument till utveckling. Resultatet stödjer att sjuksköterskors personliga utveckling stärks och att de mognar i yrkesrollen genom användning av reflektion. Resultatet visar även att organisationen bör stödja reflektion då det i sin tur stödjer sjuksköterskor att vårda patienten på bästa sätt. Detta resulterar i slutändan i en god vårdkvalitet. Slutsatsen är att reflektion är grundläggande för kompetensutveckling inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Idag saknas vetenskapliga bevis för det inflytande reflektion har i det dagliga omvårdnadsarbetet. Det är av betydelse att fortsatt forskning på området sker för att skapa evidens för framtida tillämpning. Detta anses vara värdefullt för att skapa en säkrare omvårdnad och möta patienters unika behov. / Reflection can be an important tool in nursing to create a safe care. It is important that nurses pause and take time to reflect about situations and actions. The purpose of this study was to highlight the importance of reflection in the context of nursing. Studies were searched in databases and processed. The results show that nurses grow in their profession by the use of reflection as an instrument to development. The result supports that the nurses´ personal development are strengthened and that they mature in the professional role through the use of reflection. The result also shows that the organization should support reflection since it in return gives the nurses the opportunity to support the patient in the most ultimate way. This results in a good quality of care. The conclusion is that reflection is essential for skills development in the context of nursing. There is at the moment no scientific evidence for the influence of reflection in daily nursing care. It is important to continue research in this area to create evidence for future application. This is considered to be useful for creating a safer care and to meet the patients´ unique needs.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt. Det är dock skillnad i hur lärarna arbetar med elevreflektion och i hur stor utsträckning de arbetar med det. Detta har olika orsaker, såsom okunskap, tidsbrist och prioriteringar. Vissa lärare låter eleverna skriva ner sina reflektioner medan andra ställer reflekterande frågor till eleverna under arbetets gång. Flera av lärarna ansåg bland annat att elevernas kunskaper i slöjdämnet blir mer synliga genom att de får reflektera. Arbetet med elevreflektion skulle kunna förbättras genom att man fick bättre kunskap om hur man på bästa sätt arbetar med reflektion på slöjden.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

Syftet med undersökningen var att komma fram till hur man med hjälp av laborationer kan entusiasmera elever till att bli intresserade av kemi. Undersökningen utfördes i form av en enkät bland elever på gymnasiet (år 1-3). Enkäten hade en öppen struktur med dels öppna frågor men även frågor med flervalsalternativ. Elevsvaren har sammanställts i kategorier och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att gymnasieeleverna efterfrågar laborationer med tydlig koppling till vardagen. De efterfrågar också en tydlig koppling mellan teori och laboration. Eleverna gav också uttryck för att det är viktigt med kunskaper i kemi för att påverka utvecklingen i framtiden samt kunna granska vad som skrivs och sägs i media. En slutsats av undersökningen är att man i elevgruppen finner elever med en inställning som tyder på att kemi anses som viktigt, men att man som lärare måste koppla laborationerna till såväl elevernas vardag som till teorin. Det innebär att en laboration om t.ex. syror och baser kan leda till att eleven lär sig såväl om försurning som om den mer teoretiska delen av kemin. För att sådana laborationer ska bli genomförbara krävs det noggrann förberedelse av läraren. Det är också viktigt i samband med laborationer att det förs diskussioner kring experimentets slutsats så att eleven med hjälp av t.ex. laborationen om syror och baser kan förklara försurning och hur det påverkar naturen, men även få stöd i sin teoretiska förståelse för syra-basreaktioner. På så sätt kan eleven använda sig av sin nyvunna kunskap från laborationen i ett större sammanhang.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Det resultat som framkom i studien visade att pedagogerna har en god kunskap om hur de ska arbeta med eleverna. Förutom en god kompetens hos pedagogerna är det viktigt hur undervisningen organiseras så att alla elever får tillgång till den. För detta arbete behövs både förebyggande och åtgärdande insatser. I det förebyggande arbetet är det viktigt att tidigt identifiera elever som visar svårigheter i läs- och skrivprocessen. Den slutsats jag kan dra av studien för att alla elever ska få en god läsutveckling är förutom att elever tidigt uppmärksammas; bokstavkännedom, lärarens och elevens engagemang, samarbete samt reflektion.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt. Eleverna upplever att de har möjlighet attkunna fördjupa sig. Lärarna är tudelade i denna fråga beroende på om fördjupning avserämnesspecifik fördjupning eller möjligheten att se helheten. Såväl lärare som elever menar attämnesintegrerat arbete skapar en helhetsbild av kunskap. Några lärare menar dock att längreteman med en bredare definition hade varit önskvärt för att kunna nå en fördjupning inomvissa ämnen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visade att det inte är helt enkelt med pedagogisk dokumentation utan att det krävs tid, engagemang och kunskap. Resultatet visade också att även om samtliga pedagoger i studien menar att de arbetar med pedagogisk dokumentation så är det tyvärr inte så. Men i resultatet framkom även att det fanns pedagoger vars arbete och synsätt på pedagogisk dokumentation gick hand i hand med undersökningens litteratur och tidigare forskning, som bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för utveckling av såväl förskolans verksamhet som pedagogernas arbets- och förhållningsätt.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att undersöka den dramapedagogiska reflektionens särdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan förstås i en dramapedagogisk kontext och ställer sig frågan om reflektion kan förstås som något annat än en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv på reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i första hand bestående av två deltagande observationer. I analys och diskussion framkommer att man kan se på dramapedagogik som en verksamhet med specifika och unika möjligheter till reflektion. Fiktionen, improvisationen, självreflektionen och reflektion i gemenskap är den dramapedagogiska reflektionens särskilda styrkor. Författaren efterlyser mer forskning på området med ett tydligt deltagarperspektiv.

The schools have problems with conflicts and mobbing. One way to deal with this is to focus on the importance of life skills “SET- Social emotional training”. SET is a program that encourages student’s self-awareness, that is, the understanding students have about themselves and how he or she can relate to it and to others. This study aims to examine if life skills in school contribute to student’s ability to reflect and deal with conflicts. The main research questions are: How can life skills, and specifically the SET program help students to reflect about themselves and others in the group?    In which way can the SET-program help students to reflect and deal with conflicts? How can reflection and conflict management using the SET method affect student’s action in school? What are the limitations/ difficulties? The study is a qualitative research based on observation, group interviews with four students and a teacher in 5th grade, in a school south of Stockholm. The theoretical framework emphasises Vygotskij’s description of the relationship between thoughts and feelings and how this affects our action and behavior. The results of the study show that life skills help students to improve their self-awareness by reflecting on their emotions and thoughts. By repeating concepts, students are helped to train their thought and process emotions during lesson time. The study reach the conclusion that life skills/SET help the student to learn something new about themselves and others in their environment. Life skills/SET helps the student to understand changes and manage them by focusing on how to gain new experience of these changes.