<p>Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer.</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken.</p><p>Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven.</p><p>Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där.</p><p>Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.</p>

<p>Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.</p><p>Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna. Dessa är mötesansvarigas förhållningssätt, antalet deltagare, tiden, mängden ärenden, gruppindelningen och ägandeformen. Vår studie visar att reflektion uttrycks på många sätt. Det finns exempel på hur man i reflekterande diskussioner utbyter erfarenheter, problematiserar vardagen och ifrågasätter ramarna för arbetet men också att några förhåller sig tysta och inte deltar i diskussionerna. Vår tolkning, utifrån vår studie, är att arbetsplatsträffarna har stor betydelse för den gemensamma reflektionen då de är tillfällen för möten, samtal, diskussioner och erfarenhetsutbyte.</p>

<p>Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f).</p><p>I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation.</p><p>By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations.</p><p>The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection.</p><p>In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.</p>

<p>Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen. Pedagogisk dokumentation ska ses som ett kollektivt arbetsverktyg som leder till att utveckla verksamheten i förskolan.

Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer. Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken. Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven. Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där. Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.