Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förutsättningar för att genomföra den planerade undervisningen i förskolan, samt om det finns några strategier att möjliggöra planering och reflektionstid vid eventuella personalbortfall. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån den utvidgade ramfaktorteorin. Resultatet visar att det skiljer sig mellan förskolor att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolorna har olika strategier för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen. Det finns ett fåtal strategier för att möjliggöra planeringstid och reflektionstid. Ofta får personalen gå in i barngruppen när det fattas personal. Studien visar att de förskollärare som deltagit i denna studie på ett eller annat sätt upplever svårigheter att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta områden har högre barnbortfall än personalbortfall. Förskollärare som arbetar där personalbortfall sällan uppstår upplever andra svårigheter för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt. Allt skolutvecklingsarbete är en komplicerad process om kräver mycket av inblandade parter. Jag har gjort en fallstudie där jag har kunnat jämföra teori och praktik då skolan i min studie introducerar ett nytt arbetssätt strukturellt kooperativt lärande. Genom att skapa en modell för skolutveckling utifrån litteratur har jag kunnat göra direkta jämförelser till den aktuella skolan. Med hjälp av triangulering har jag kunnat se till observationer som jag gjort på skolan, en enkätundersökning samt dokument gällande skolutvecklingsteorier och funnit att teori och praktik, både gällande resonemang i litteraturen samt hinder och incitament, till stor del överensstämmer i detta specifika fall.

I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.

Användandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården orsakar etiska dilemman bland omvårdnadspersonalen och ett behov av reflektion. Många studier har gjorts om reflektion inom den somatiska vården, men få med inriktning på den psykiatriska vården. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadspersonal och deras erfarenheter av tvångsåtgärder och reflektionstid för personal i samband med tvångsåtgärder inom sluten psykiatrisk vård. Studien var deskriptiv och kvalitativ och utfördes på två kliniker i Sverige, en allmänpsykiatrisk och en rättspsykiatrisk. Data samlades in genom narrativa intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att personalens erfarenheter av tvångsåtgärder ofta gav en känsla av ett övergrepp mot patienten även om de på samma gång kände att det var nödvändigt. Deltagarna uppfattade reflektionstid efter tvångsåtgärd som något positivt, lärorikt och något som kunde leda till förbättringar. En reflektionsmodell skulle kunna vara ett redskap för konstruktiva diskussioner under reflektionstiden.

Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Syftet med denna studie var att<strong> </strong>studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.</p>

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig. Lärarna i intervjuerna kommer fram till att den muntliga och skriftliga dokumentationen är lika viktiga för lärandeprocessen.

Enligt skollag och läroplan är utvärdering och utveckling av skolans verksamhet viktigt (Skolverket, 2011a; SFS 2010:800). Detta gäller ordinarie pedagogiskt arbete, men även det specialpedagogiska arbetet som utförs med och för elever i behov av stöd. Detta examensarbete har som syfte att beskriva och analysera hur det specialpedagogiska arbetet utvärderas och utvecklas på en högstadieskola. Empirin utgörs av lokal dokumentation, enkätundersökning med lärare samt intervjuer med rektor och speciallärare. Studien visar att den granskade skolan inte har utvärderat det specialpedagogiska arbetet på ett strukturerat sätt. Detta innebär i sin tur att vidareutvecklandet av samma arbete saknar riktning och tydlighet. Informanterna ser bristande kommunikation, organisatoriska problem såsom schemaläggning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar som utvecklingsområden. En slutsats är att skolan saknar en specialpedagog som med sin specifika yrkeskompetens hade kunnat vara drivande i arbetet med att utvärdera och utveckla allt pedagogiskt arbete på skolan. Utifrån studiens systemteoretiska perspektiv är det tydligt att skolans system inte fungerar då samarbetet och kommunikationen mellan rektor, speciallärare och lärare är bristfällig i de avseenden som rör utvärdering och utveckling.

Bakgrund: Kliniska träningscentrum (KTC) där studenter får träna i simulerad vårdmiljö har utvecklats på svenska universitet. Lärandemodellen har målet att sjuksköterskestudenterna ska sammankoppla teoretisk och praktisk kunskap samt tillhandahålla ett reflekterande förhållningssätt. Genom simuleringsträning är målet att utveckla sjuksköterskestudenternas medvetenhet om sina egna kunskaper samt begränsningar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters uppfattningar och värderingar av ett kliniskt träningscentrum som lärandemodell samt att se om det fanns skillnader i uppfattningen mellan studenter i olika terminer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som instrument, deskriptiv statistik samt ett chi-tvåtest användes. Totalt 100 sjuksköterskestudenter i termin två till fem deltog i studien. Resultat: Studenterna har generellt sett en positiv uppfattning om KTC och de uppskattar lärandemodellen som de anser främja ett reflekterande förhållningssätt. Lärandet sammankopplar teori och praktik och undervisande lärare håller hög pedagogisk kvalité. Slutsatser: Simuleringsträningen gör att studenterna känner sig säkrare i mötet med patienten. Utvärderingar av lärandemodeller är viktiga för att de ansvariga ska kunna förbättra sjuksköterskeutbildningen i framtiden. En lärandemodell är under ständig utveckling och det är viktigt att ansvariga för KTC hörsammar denna konstruktiva kritik som framkommer i studien. Detta för att studenterna ska kunna utvecklas från novis till expert, få ett reflekterande förhållningssätt och följaktligen ge patientsäker vård.

No description available.