Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen. Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse. De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag. Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag. Enkäten utformades för att mäta variablerna förändringsgrad, svårigheter med införandet och graden av nytta med koden, vilka konstruerades utifrån institutionell teori och teori kring motstånd mot förändring. Av den totala populationen på 84 st företag svarade 44 st på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 %. Utifrån teorin och den inhämtade empirin, drogs följande slutsatser. Det har konstaterats att bolagen inte har haft några större svårigheter med att implementera koden. De befintliga rutinerna i bolagen kan inte heller anses förklara hela motståndet. Det är snarare den ökade administrationen som inte har legitimitet genom att det finns en tveksamhet till kodens nytta, som förklarar förändringsmotståndet.

This report is founded in lack of knowledge concerning the design and layout procedureduring a new engine room construction.The prime question is how the engine room takes its form from idea to construction and whathappens in between. We want to give the reader a better understanding in how the work isdone and why it is designed the way it is concerning layout, ergonomics and safety. Duringthis report we will enhance the knowledge concerning regulations and rules that are of greatsubstance such as SOLAS, Swedish Sjöfartsverket and IMO.By contacting the parties involved in the process in newly designing a vessel and its engineroom, we will assume their approaches and experiences. We will study the work progressfrom planning to construction of a vessels machinery spaces. We will with the help ofinterviews with interested parties get an idea of the approach and also compare the finishedproduct a bit depending on company size and resources.The investigation resulted in a good basis for how a ship engine room design takes shape andwhich aspects are taken into account, however, we found that the existing rules concerningengine room layout was very vague and was seen as the most recommendations. For thecontrol room, there were however some points to consider. We believe that it would facilitatea more comprehensive legal framework relating to engine room design. / Denna studie grundar sig i en okunskap gällande maskinrums design och layout. Frågan viställde oss var hur ett fartygs maskinrum kom till från idé till ritning och slutligen beställning.Syftet med arbetet är att ge läsaren grundläggande kunskaper gällande maskinrums design,layout samt ergonomiska aspekter då detta är relevant gällande säkerhet och avhjälpandekring det dagliga arbetet ombord på ett fartyg. Vi kommer även ta upp information som rörregelverk så som (SOLAS, Sjöfartsverket och arbetsmiljöverket),riktlinjer (IMO) standarder (ISO).Genom att kontakta de parter som är inblandade i ett nykonstruerande av ett fartyg och dessmaskinrum kommer vi utgå ifrån deras tillvägagångssätt och erfarenheter. Vi kommer studeravägen från beställning och planering till konstruering. Vi kommer med hjälp av intervjuermed berörda parter skaffa oss en uppfattning om tillvägagångssättet vid planering avmaskinrums designen och även jämföra resultatet beroende på rederiets storlek och resurser.Undersökningen resulterade i ett bra underlag för hur ett fartygs maskinrums konstruktion tarform och vilka aspekter som det tas hänsyn till, dock upptäckte vi att reglerna gällandemaskinrummets utformning var mycket vaga och sågs mest som rekommendationer. Förkontrollrummet fanns det däremot en del punkter att ta hänsyn till. Vi anser att det skulleunderlätta med ett mer utförligt regelverk som rör maskinrummets utformning.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket. Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier. Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer. Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet. Ytterligare förslag är att undersöka vad revisorerna anser om K3-regelverket,  att undersöka i hur stor utsträckning de mindre företagen faktiskt väljer K3 samt undersöka vilka faktorer som väger tyngst vid valet att använda K3. / The aim of this study is to find out what the accountants in smaller real estate companies think about the upcoming K3 framework. The study has a quantitative and deductive approach. Empirical data were collected through online questionnaires sent to companies. The empirical data were then analyzed and compared to previous researchs and theories. The results from the study indicate that the knowledge about the K3-framework is low among the respondents. It is probably due to that the K3-regulations haven't been applied by companies yet. The results also show that the companies have mostly negative opinions about the framework. Proposals for future research are to examine how the smaller companies perceive the K3 framework after the introduction. Further proposals are to examine what the accountants think about K3 regulations, to examine the extent to which smaller firms actually choose K3 and examine the underlying factors when companies choose to apply K3.

Sjöfarten står idag inför allt strängare miljökrav. För att uppnå miljövänligare resultat har allt fler rederier börjat se sig om efter ett miljövänligare bränsle. Östersjön är ett stort handelsområde där striktare krav från SECA träder i kraft den 1 januari 2015. Fartyg med LNG-drift diskuteras flitigt som ett alternativt bränsle inom den svenska sjöfartsnärningen, då utsläppen av NOx, svavel och partiklar är mindre än tjockoljan (HFO). Ett av problemen med LNG i Sverige är att det i dagsläget inte finns ett tillräckligt utvecklat infrastrukturnät för flytande naturgas. I denna rapport har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer kartlagt svenska aktörer inom LNGs infrastrukturutveckling och vad det är som hämmar utvecklingen. Vår analys av intervjuerna visade att utvecklingen bromsades av att ingen vågat ta första steget. Hamnarna vill inte bygga terminaler om det inte finns en marknad för distribution och rederierna vill inte bygga fartyg om det inte finns tillgänglighet av LNG. Det har också framkommit att intresset från den svenska staten har varit mycket svagt, näst intill obefintligt. Det finns även en del tomrum i de svenska regelverken kring hanteringen av LNG, vilket är en av faktorerna till att LNGs utveckling hämmas. / Shipping today faces stricter environmental requirements for pollution from vessels. Shipping companies have started to look for alternative fuel to achieve better environmental outcome. The Baltic Sea today is a major trading area for shipping . On 1 of January 2015 a new set of brand new and stricter regulation is getting implemented and these regulations are called SECA. Vessel running on LNG as an alternative fuel is today discussed extensively within the Swedish Maritime forum where emissions of NOx, sulfur and particles are less recipients than in heavy fuel oil (HFO). One of todays problems with a LNG distribution in Sweden are that the infrastructure is incomplete and outdated. This report has been built upon qualitative interviews with important actors within the Swedish maritime forum and also what impedes the development of the LNG’s infrastructure. The outcome of the interviews showed that the development has been slowed down because none within the Swedish martime forum have dared to take the first step. The ports does not want to develop terminals when there is no market demand and the shipping companies does not want to build vessel that runs on LNG when there is no market for distribution. Swedish governments involvement has been very weak, almost non-existing. There are also gaps in the Swedish regulations and restrictions of LNG cargo handling. This is aslo one of the factors that the development of LNG has been impeded.

No description available.

Ett nytt EU-direktiv gällande hållbarhetsredovisning omfattar sedan 1 januari 2017 fler företag än tidigare, vilket leder till ett förändringsarbete hos större företag. Byggbranschen har stor inverkan på samhällets hållbarhet och därför finns ett behov av att implementera direktivet genomgående i dessa verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur större företag går tillväga vid införandet av lagkrav gällande hållbarhetsrapportering. Vidare blir syftet även att identifiera olika motiv som kan finnas vid val av resultatindikatorer, utöver att lagkrav gör det nödvändigt. En kvalitativ studie har genomförts med empiri i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av forskningsstrategi resulterade i en fallstudieorienterad metod av ett flertal företag. Respondenter från Derome AB, Bygg Z AB, HSB och SEHED Byggmästargruppen AB har medverkat i studien. I teoriavsnittet presenteras lagen om hållbarhetsrapportering, internationella regelverk, motivorienterade metoder, teorier kring resultatindikatorer och förändringsarbeten. Utifrån studien framgick att samtliga företag befann sig i ett tidigt stadie av hållbarhetsrapporteringen och därför hade inte resultatindikatorer valts, istället identifierades fokusområden. Slutsatsen resulterade därmed i att det fanns externa likväl som interna motiv till valda fokusområden. Exempel på motiv som framkom var konformitet med lagar och regler, intressentperspektivet och att spåra framsteg mot uppsatta mål. Företagens bakgrund och kunskaper varierade då de hade olika erfarenhet av hållbarhetsrapportering innan det nya lagkravet infördes. Studien identifierade likheter i företagens implementering av hållbarhetsrapporterna i form av att förändringsarbetet för närvarande sker avsiktligt, centraliserat och ledningsstyrt. Skillnader i implementeringen identifierades bland annat i företagens kommunikation, typ av arbetssätt och val av regelverk.

Bakgrund: En bostadsrättsförening är ingen kommersiell verksamhet och drivs inte i vinstsyfte. Resultaträkningen kan därmed inte anses avgörande för bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Det som bör betonas är föreningens kassaflödesanalys som visar finansiella flöden, samt behovet att göra avsättningar för att möta framtida underhåll. Således bör kompletterande information om bostadsrättsföreningars ekonomiska situation tillföras årsredovisningen. Syfte: Syftet är att undersöka om K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys för att ge en bättre bild av ekonomiskt välmående. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Empirisk data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Studiens respondenter består av tre av Sveriges största aktörer inom fastighetsförvaltning, samt en auktoriserad revisor på EY. Resultat: K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys. En kassaflödesanalys bidrar till förståelse för betalningsströmmar under ett räkenskapsår, vilket förtydligar hur likvida medel har använts. Ett positivt kassaflöde bidrar till ett ökat ekonomiskt välmående hos bostadsrättsföreningar, eftersom likvida medel kan användas till att betala amorteringar, underhåll och investeringar. Kassaflödesanalysen bidrar således till att ge en bättre bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Författarna betonar dock att kassaflödesanalysen ensam inte bidrar till en komplett bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Årsredovisningen bör även kompletteras med nyckeltal. Vidare bör en underhållsplan upprättas samt avsättningar göras till yttre fond. / Background: Housing associations are not a commercial activity and are profit driven. The income statement can therefore not be described as crucial for housing associations. However, what should be emphasized are the association’s cash flow statements that shows the financial flows and also the need to make provisions to meet future maintenance. Thus, additional information of housing associations financial situation should be added to the annual report. Purpose: The purpose is to investigate whether housing associations reporting according to K2 should supplement their financial statement with a cash flow analysis to provide a clearer measure of economic wellbeing. Method: The study is based on an qualitative research strategy. Empirical data were collected through semi-structured interviews. The respondents consist of three of the largest companies for housing administration, as well as an accountant at EY. Result: K2-reporting housing associations should complement their annual reports with a cash flow statement. A cash flow statement contributes to the understanding of the past year´s cash flows, which clarifies how cash is used. A positive cash flow contributes to better economic wellbeing for housing associations, because cash can be used to pay debt service, maintenenace and investments. Cash flow statements helps to give a better picture of the economic wellbeing of housing associations. The authors, however, states that a cash flow analysis alone does not contribute to a complete picture of the economic wellbeing of housing associations. The annual report should also be supplemented with key figures. Furthermore, maintenance is established and provisions made to the external fund.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen. Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet. Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid. / As the opening of emergency hospital Nya Karolinska Solna approaches, a data warehouse for vital signs is being designed. The system is referred to as T5 and the intention is to allow collected medical data to follow the patient throughout the entire hospital stay. Before the procurement of the system there is a need for a review of legal frameworks, standards and guidelines applicable to T5. The project was carried out through research of documents and interviews with professionals involved with subjects relevant to the project. As a final product, a recommendation on how the standards and legal frameworks could be applied to the system was compiled. Project results show that if data managed in T5 is aimed to be used in a medical purpose, the system qualifies as a medical device. Furthermore, the system should be classified according to hazard class I, assuming that the information in T5 will not be used for real time monitoring of patient conditions.