<p>Introduction: </p><p>A job interview is for both the candidate and the company involved, an important</p><p>situation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what he</p><p>or she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would call</p><p>impression management. This term means that you try to control the impressions you send out and</p><p>accordingly adjust your behaviour for the current situation.</p><p>Purpose: </p><p>Candidates usage of impression management is a widely debated subject where the</p><p>research mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impression</p><p>management. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidates</p><p>impression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they have</p><p>for it.</p><p>Theoretical perspectives: </p><p>The theories and previous research used as models for explanation and</p><p>basis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts about</p><p>impression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression management</p><p>tactics. In addition to these we also used more specific research concerning attribution, selfdescription</p><p>and problems with applicants use of impression management.</p><p>Methodology: </p><p>We carried out six qualitative semistructured interviews with recruiters from two</p><p>marketleading Swedish companies. The empirical foundation was analyzed through the method</p><p>concentration of meaning and thereafter put in relation to relevant theories and previous research.</p><p>Finally the empirical foundation was discussed on the basis of the thesis purpose.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation is mainly a description of the recruiters experiences</p><p>of different impression management tactics and their coping strategies. The result shows that there is</p><p>many different experiences of the various tactics and whether they are seen positive or negative is</p><p>dependent on which job it is and the candidates impression in general. The empirical foundation also</p><p>describes the recruiters thoughts about how a candidate carries out a successful interview and what</p><p>their interviewsituation looks like. The chapter ends with a description of which importance the</p><p>recruiters ascribe candidates usage of impression management.</p><p>Conclusions: </p><p>Our main conclusion is that even if the recruiters on direct questions concerning</p><p>different impression management tactics describe it as negative, the result shows that it often is seen</p><p>as a relevant social skill and something that is expected of a good candidate. We also think that the</p><p>recruiters are “unconciously aware” of the different impression management tactics. At first they show</p><p>no awarness concerning the tactics but after further discussions we found that they had several coping</p><p>strategies for them.</p>

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor. / The purpose of this essay is to illuminate how recruiters within the private sector look at motherhood before recruiting. The questions at issue in this study deal with how recruiters look at motherhood when they are about to recruit, what effect motherhood has when it comes to hiring and the recruiters image of the ideal worker. The empirical material contains five interviews with recruiters that work with recruiting within the private sector. The study showed that mothers are viewed as the primary caretaker of children. Because of economical factors such as men considers to have a higher salary compare women, and also traditional gender roles in the Swedish society considers to being a contributing factor.

Problem Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem. Syfte Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder rekrytering i samma utsträckning som bemanning. Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal. Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet. Uppfattningen om Arena Personal Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.

I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden. Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året. Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka. Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess. Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.

Introduction: A job interview is for both the candidate and the company involved, an important situation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what he or she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would call impression management. This term means that you try to control the impressions you send out and accordingly adjust your behaviour for the current situation. Purpose: Candidates usage of impression management is a widely debated subject where the research mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impression management. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidates impression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they have for it. Theoretical perspectives: The theories and previous research used as models for explanation and basis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts about impression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression management tactics. In addition to these we also used more specific research concerning attribution, selfdescription and problems with applicants use of impression management. Methodology: We carried out six qualitative semistructured interviews with recruiters from two marketleading Swedish companies. The empirical foundation was analyzed through the method concentration of meaning and thereafter put in relation to relevant theories and previous research. Finally the empirical foundation was discussed on the basis of the thesis purpose. Empirical foundation: The empirical foundation is mainly a description of the recruiters experiences of different impression management tactics and their coping strategies. The result shows that there is many different experiences of the various tactics and whether they are seen positive or negative is dependent on which job it is and the candidates impression in general. The empirical foundation also describes the recruiters thoughts about how a candidate carries out a successful interview and what their interviewsituation looks like. The chapter ends with a description of which importance the recruiters ascribe candidates usage of impression management. Conclusions: Our main conclusion is that even if the recruiters on direct questions concerning different impression management tactics describe it as negative, the result shows that it often is seen as a relevant social skill and something that is expected of a good candidate. We also think that the recruiters are “unconciously aware” of the different impression management tactics. At first they show no awarness concerning the tactics but after further discussions we found that they had several coping strategies for them.

Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem. Aktuell forskning stödjer delar av detta men forskning på relationen mellan kund och rekryterare saknas. Fler studier på detta område samt subjektiva upplevelser av svårigheter efterlyses.

Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocess baserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja den eftersökta funktionaliteten och behovet av ett rekryteringsverktyg för arbetande inom spelutvecklingsindustrin. Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage. The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer i ledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier för att utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter, kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativ metod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat. Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet till kommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att öka kompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främst genom utbildningar och via samarbete med andra klubbar. Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet mot kompetensutveckling på personalen var mycket brett inom det idrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan. Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval från fler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografiskt område såsom Skandinavien, Europa eller Amerika.