<p>Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.</p><p>Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter? I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar. Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

The aim of this thesis is to scrutinize how Sveriges Religiösa Reformförbund (Swedish Association of Religious Reform), a pro-Nazi Christian association in interwar Sweden, constructed the concept of race during the years 1929–1940. Using hermeneutic content analysis and a theoretical approach based on “biopolitics” and “political theology,” I examine the construction during three identified periods: 1929–1933, 1934–1937, 1938–1940. Liberal theological in orientation, the association applied a historical-critical exegesis based on late-nineteenth century German Kulturprotestantismus, seeing culture and religion as inseparable components. Also stressing the need for a “religious rebirth” of the Swedish nation, the association pursued a regenerative return to the religious-ethical characteristics of the country’s alleged heroic Germanic past. First using cultural and biological arguments separately in the construction of race, the association would due to its emerging pro-Nazi orientation become influenced by Nazi German theologians, hence incorporating elements of völkisch ideology.

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

Detta är ett examensarbete på grundnivå om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker från läroplanerna i grundskolan från 1962, 1980 samt 2011. Det problem jag ser, och som jag vill förmedla ny kunskap om, är att flera av de religionsböcker som används i högstadiet verkar ha ett ganska generaliserande sätt att beskriva nya religiösa rörelser, vilket skulle kunna skapa fördomar mot rörelserna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite eller hur mycket plats de får i läroböckerna i förhållande till det övriga religionskunskapämnet. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys som metod och teori med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av undersökningen varierade beroende på vilken läroplan läroboken utgick från samt vilken ny religiös rörelse som framställdes. Resultatet visar att i de äldre läromedlen var de nya religiösa rörelserna inte skildrade alls eller att det var kristna nya religiösa rörelser som presenterades. Intressant nog fanns en gemensam nämnare i vissa läroböcker där en del rörelser framställdes på ungefär samma sätt, både i negativ samt positiv anda.

In the ancient world, magic and magical practice was in fact hugely common between people and within the society, different types of magical material has been proved to be importent instrument during those mysterious events. But how we see those ancient materials and how we read them is still one of the key questions that we cannot answer with our modern understanding. Yet, it is not totally impossible to try to solve this type of question. This study will be concerned with ancient amulets from the Roman world, and the time period will draw on the imperial period in ancient Rome. The amulet can be categorized into different types, depending on what subject and motives they are focusing on, for example, amulet to protect mothers during the childbirth is one of the common type of protecting amulet for women, because mortality rate for both mother and the child was extremely high during the ancient period; there’s even amulets that protect people from evil spirits, such as the evil eye, which will be explained in one of the chapter. In this case, this study will be focusing on one type named “bullae”, which is speculated to be used only by roman children. It will be interpret with ancient literature and modern researches, so we may be able to investigate a part of how and why ancient people were using magical materials in their common life, also what it could tell us about the society of ancient Rome, and at last, in which ways do we know that this type of thing can be recognize as “amulet” instead of other types of jewellery.

No description available.

The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.