The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees’ right to religious freedom next to employers’ interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee—when accepting a contract of employment—have accepted certain restrictions of his or her religious freedom. When the employee later on isn’t willing to fulfill duties stated in the contract—due to his or her religious beliefs—it has been defined as labor refusal. However, it seems as though The Court has come to develop a nuanced view on the matter, arguing in the case of Eweida v the United Kingdom for restrictions—when made on employee’s freedom of religion—to be proportionate. Case law further shows that religious beliefs are not protected when they’re challenging other fundamental rights such as protection from discrimination due to sexual orientation. Conflict has surfaced when religious employees were unable to shake hands with employers of the opposite sex, asked for time to pray during working hours and requested to wear a headscarf or a turban at work. The essay also investigates the Swedish legal case ”handskakningsfallet” where the religious manifestation was decided on the basis of direct discrimination. However, the essay finds strong reasons for such manifestations to be assessed in relation to indirect discrimination, which would enable for proportionate assessments. Furthermore, such assessments would pave way for fair and correct judgements when investigating if one has been discriminated or not.   Lastly the essay highlights the importance of making such proportionate assessment stated above when deciding if religious interests should be protected or not on the labour market to enable a fair balance between all interests. / Uppsatsen undersöker hur gränsdragningen görs när arbetstagare vill nyttja sin religionsfrihet i relation till arbetsgivares intresse att på ett effektivt sätt leda och fördela arbetet. Arrowsmith-principen vad gäller forum internum och externum kan användas vägledande vid sådana gränsdragningar. Rättspraxis visar vidare att anställningsavtalet tillmäts stor betydelse och att arbetstagaren vid ingående av avtal får anses sig ha underkastat sig de regler och krav avtalet ställer. När arbetstagaren sålunda har vägrat att utföra de arbetsuppgifter som faller inom ramen för anställningen med hänvisning till sin religiösa tro har detta bedömts vara arbetsvägran. Europadomstolen synes dock ha utvecklat en mer nyanserad syn i frågan och motiverar i fallet Eweida mot Storbritannien för vikten av en proportionalitetsbedömning när religionsfriheten begränsas i anställningsförhållandet. Vidare visar rättspraxis att religiösa åskådningar inte skyddas när de utmanar andra mänskliga rättigheter, såsom exempelvis skyddet mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.  Konflikt har uppstått när religiösa arbetstagare inte kunnat ta arbetsgivare av det motsatta könet i hand, velat be på arbetstid samt velat bära slöja eller turban på arbetsplatsen. Uppsatsen undersöker också ”handskakningsfallet” och övervägande skäl talar för att frågan om religiösa manifestationer torde bedömas utifrån indirekt diskriminering. Proportionalitetsbedömningar torde på ett rättvist och korrekt sätt avgöra om diskriminering ligger för handen eller inte.  Avslutningsvis betonar uppsatsen vikten av proportionalitetsbedömningar i varje enskilt fall för att avgöra om religiösa intressen ska skyddas respektive inte skyddas på arbetsmarknaden för att sålunda uppnå en balans mellan samtliga intressen.

Studiens syfte är att belysa ett fall av ingångsprocessen i Jehovas vittnen samt två fall av ingångsprocessen i den Raeliska rörelsen och diskutera dessa mot tre olika modeller av ingångsprocessen i religiösa rörelser, för att sedan diskutera och jämföra vilka likheter och skillnader som visas i ingångsprocesserna. Resultatet tyder på att informanternas ingångsprocess till stor del är väldigt individuell. Det finns inslag av olika steg i informanternas berättelser som gör att de går att koppla till de tre olika modellerna. Den modell som passar bäst in på de tre olika berättelserna över ingångsprocesserna är den modell som är konstruerad av Pernilla Liedgren Dobronravoff. Ingen modell kan dock ses som fullständig baserat på denna studie. Det förekommer en skillnad emellan de olika informanterna från rörelserna Jehovas vittnen och den Raeliska rörelsen i ingångsprocesserna, dock förekommer det även skillnader mellan medlemmarna i den Raeliska rörelsen när det gäller ingångsprocessen, vilket styrker resultatet som tyder på att ingångsprocessen varierar och är väldigt individuell.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.

Denna studie bygger på intervjuer med sex gymnasielärare där syftet är att undersöka lärarnas erfarenheter när det kommer till att undervisa om nya religiösa rörelser på gymnasiet. Studien baseras på lärarnas erfarenheter och hur de beskriver hur det är att arbeta på gymnasiet med ämnet nya religiösa rörelser men också hur de själva definierar begreppet nya religiösa rörelser. Genomförandet av studien har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare. En analys har sedan genomförts utifrån tre frågor som grundar sig från ett fenomenologiskt synsätt. De tre tematiseringarna som delade in analysen utgick från spontana erfarenheter, lärarnas självbild och självförståelse och lärarnas uppfattningar. Det som framkommer i lärarnas svar är att de definierar begreppet nya religiösa rörelser på olika sätt vilket gör att deras olikheter framträder. En av lärarna beskriver exempelvis nya religiösa rörelser som religioner från öst medan den andre läraren definierar dem som en förgrening från ursprungsreligionerna. En av utmaningarna som lärarna lyfter fram är fördomarna mot de olika rörelserna och om det skulle finnas någon elev som är tillhörande någon rörelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna har olika uppfattningar om dessa rörelser, de har skaffat sina kunskaper om rörelserna på olika sätt och från olika källor. Detta är något som också återspeglas i lärarnas erfarenheter av undervisningen och deras beskrivningar av vad de anser är viktiga kunskaper och perspektiv att förmedla i undervisningen om dessa rörelser.

This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.

Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige. Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.

No description available.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

The purpose of my investigation is to shed light on why people chose to settle in a specific location during the Bronze Age, in this instance Lund municipality. I have restricted my investigation to eight settlements as these are the ones that have written sources. Many Bronze Age settlements are situated by the sea, although not the 8 I have highlighted in my investigation. The settlements in Lund municipality were therefore not dependent on the sea for their livelihood or transport routes. The selected source material includes written sources in the form of archaeological reports, course books and dissertations.        My investigation reveals significant similarities in the factors determining the choice of settlement. The theories to be tested were the key factors I have set out as probable reasons for settling here. The settlers came to be dependent on having access to water and fertile soil as well as shelter from the wind. Almost without exception, the settlements were close to one another, at most 1.5 kilometres from the nearest neighbour. These clusters suggest cooperation in providing daily food supplies and also indicate a peaceful coexistence. It also seems that areas for socialising have been important. Another common factor is that people chose a settlement that had been previously occupied. The reasons for this may have been twofold: the very favourable conditions and the presence of ancestral graves that people felt the need to visit.