Vi är två lärarstudenter med inriktning mot gymnasieskolan som genomfört en undersökning om en sluten religiös rörelse. Denna studie handlar om fyra kvinnors personliga berättelser hur det är att leva, lämna och livet efter en sluten religiös rörelse, Jehovas vittnen. . KASAM-teorin är ett verktyg att analysera hälsa och ohälsa vilket är användbart i kommande religionsundervisning. Med hjälp av denna teori analyseras berättelserna för att definiera hälsa och ohälsa. Det visade sig att familjesituationen påverkade kvinnornas mående mer än Jehovas vittnen

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt. Detta i kombination med en ensidighet i urvalet och avsaknad av dialogiska inslag i kunskapssynen präglar de framställningar som misslyckas med att förankra innehållet i forskningsläget och att vara i linje med styrdokumenten.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.

The aim of this study was (1) to examine if people raised in different Christian religious movements have experienced a tension between the movement in question and the Swedish school system, if so, (2) how this tension was perceived, and (3) whether the tension have contributed to the decision to leave the movement. The study has been conducted through semi-structured qualitative interviews with six informants from four different religious backgrounds. The theoretical approach has been to analyse the tension aspect of Rodney Starks theory of church growth. Previous research about school discourses in religious education has been the base for analysing the school practice, while research on defectors experiences have been the base of analysing the informants’ experiences. The result shows that all informants have experienced a tension between the two contexts and that this tension is a contributing factor in their choice of leaving the movement. However, it seems that the movements views of the outside world are of more importance than the tension between the movement and the Swedish school.

In this essay I discuss the occurrence of religious experiences from a psychological- and constructionist point of view. To be more precise I am interested in the presence of God. Why some people experience Gos as present, while he is deemed absent and irrelevant according to others. In search of an answer I have turned toward Tanya Luhrmanns research regarding the upkeep of ones ”faith frame” as well as the importance of religious narratives. Based upon my own compilation of previous research studies, tied to a theoretical analysis of Alices religious experience, I have found that we are all able to (1) experience narrative transportation, (2) absorb the content of religious narratives, and (3) live in alignment with our personal paracosm. These three are accomplished through a variety of cognitive-, psychological- and narrative mechanisms. And as so I put forth and advance the following proposition. Perhaps our experiences of Gods presence, including Alices, can be understood as the result of our human ability to live our lives in stories. While our experiences of Gods absence and irrelevance can be viewed through its complexities

Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.

Föreliggande uppsats har i syfte att lista de argument som presenterats av partipolitiker i debattartiklar där de debatterat för eller emot religiösa friskolor efter Socialdemokraternas uttalande om att förbjuda religiösa friskolor den 13 mars 2018. Undersökningen avgränsas till debattartiklar skrivna av partipolitiker under perioden 13 mars 2018 fram till den 24 april 2018 och med hjälp av sannolikhetsurval avgränsas analysen till totalt fyra debattartiklar, två för- respektive emot religiösa friskolor. Tesen och argumenten i varje artikel identifieras och argumenten kategoriseras sedan med hjälp av argumentationsanalys och verktyget pro et contra som pro(för)-argument med uppgift att stärka den identifierade tesen, eller contra(mot)-argument med uppgift att undergräva tesen. Argumenten analyseras sedan för att avgöra hur hög beviskraft de har baserat på graden av tilltro till argumenten (hållbarhet) och hur väl argumenten relaterar till bestämda ståndpunkter/teser i debatten (relevans). Detta för att på ett objektivt sätt analysera en del av debatten som pågått efter Socialdemokraternas uttalande för att avgöra vilka argument som har högst beviskraft samt om dessa argument används för att debattera för- eller emot religiösa friskolor. Med intertextualitet som teoretisk utgångspunkt har argumenten i artiklarna ställts mot varandra och resultatet av analysen visar att samtliga argument i alla fyra debattartiklar brister i sin beviskraft då de för olika anledningar inte är hållbara eller relevanta. Analysen visar på att det finns flera argument både för och emot religiösa friskolor som går ihop, för att sen gå isär. Analysen visar också att debatten om religiösa friskolors plats i det svenska samhället har olika åsikter och är en debatt som är värd att debatteras, dock görs bedömningen att det i den fortsatta debatten behövs argument med högre beviskraft för att argumenten ska vara hållbara och relevanta och kunna påverka debatten.

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>