This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

The thesis aims to analyze the conflict of rights between the employer's right to prohibit religious manifestations in the workplace and the employee's religious freedom. The essay is written using the legal dogmatic method consisting of for example law, judicial principles, and court decisions. The protection of religious freedom and religion as a ground for discrimination is described in the thesis. Furthermore, the employer's rights are described, referring to the employer’s right to work management and freedom of trade. Through practice and the European convention on human rights (ECHR), it can be stated that religious freedom is not absolute, and it can be restricted. For a restriction to be justified, a legitimate purpose and a necessary and proportionate measure is required. What is defined as proportionate measures may differ between states regarding its Margin of Appreciation. It can as well be stated that there is a difference between manifesting religion by religious symbols and other forms of manifestation. Symbols are more visible and can therefore make a stronger first impression in the workplace.

SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande:  Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott?  Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess.  Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter.

Uppsatsen undersöker hur juju-ritualer förhåller sig till den svenska straffbestämmelsen om människohandel. Människohandelsbrott ställer krav på att en handelsåtgärd vidtagits genom ett otillbörligt medel i exploateringssyfte. Otillbörliga medel kännetecknas i sin tur av att de används för att påverka offrets valmöjligheter på ett otillbörligt sätt och därigenom underkasta annan ens vilja.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur juju-ritualer fungerar som kontrollmekanism och om de kan utgöra ett otillbörligt medel i människohandelslagens mening. För att göra det behandlar uppsatsen tre frågeställningar där det först ämnas definiera de otillbörliga medlen, sedan undersöka om de otillbörliga medlen täcker omständigheter där en handelsåtgärd vidtagits genom en juju-ritual och slutligen undersöka hur svensk rättspraxis har behandlat förekommandet av juju-ritualer i människohandel.  Uppsatsen konstaterar att juju-ritualer kan användas som ett effektivt medel till att kontrollera kvinnor. De otillbörliga medlen i människohandelsbrott är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ och annat sådant otillbörligt medel om det begränsar personens alternativ. Olaga tvång och vilseledande definieras utifrån rättssystematiken i brottsbalken och tolkas därför på samma sätt som straffbestämmelserna om olaga tvång och bedrägeri. Ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ är ett för svensk straffrätt nytillkommet begrepp och är mera svårdefinierad. Uttrycket har utvecklats med tiden och bedöms i två led: en utsatthetsbedömning och en utnyttjandebedömning. Ett annat sådant otillbörligt medel är ett problematiskt uttryck som omfattar situationer som på andra, men liknande, sätt än övriga otillbörliga medel bemästrar offrets fria och verkliga vilja. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet konstateras det i uppsatsen att juju-ritualer kan omfattas av samtliga av de otillbörliga medlen. Men framför allt omfattar det otillbörliga medlet ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet människohandelssituationer med juju-ritualer på ett naturligt sätt eftersom offrens personliga förutsättningar beaktas i större mån genom utsatthetsbedömningen. Svenska domstolar har också bedömt att förekomsten av juju-ritualer är en omständighet som visar på ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet.

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor medelever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, enmed uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hureleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligaregruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har sommål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kringidentitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaultsteorier kring diskursiva ordningar.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att derasrespektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiskaskolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklastill självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristenvärdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i derasreligiositet.Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten intehar någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaringtill detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikandefrån normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi.Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna skauppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det. Utifrån Foucaults diskursteori och Bergeroch Luckmanns kunskapssociologiska teorier kan detta tolkas som att elevernasocialiseras in i ett sätt att tänka kring sig själva och att skolorna via vissa metoder haren viss kontroll över denna process.Vi anser att de religiösa friskolorna fyller en viktig funktion då eleverna på dessaskolor upplever att de där i högre grad får definiera sig själva än i det omgivandesamhället.

No description available.

Studien har syftat till att undersöka hur svenska soldater som tjänstgjortunder perioden 2000–2020 upplevt närvaron och betydelsen av religiösa uttryck i tjänsten samtom denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst. Detta genom att söka svar på hur närvarandeoch betydelsefulla svenska soldater upplevt att religiösa uttryck varit under sin tjänstgöring,om denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst samt om de upplevt att det funnits kunskap omoch respekt inför en religiös mångfald inom Försvarsmakten. Detta har gjorts genom enkvalitativ intervjustudie, med utgångspunkt i meningstolkning och teoretisk analys, avindividuella intervjuer med sju soldater som gjort utlandstjänst under undersökningsperioden.Studien har visat att religiösa uttryck är såväl närvarande som betydelsefulla för soldater iFörsvarsmakten. En närvaro och betydelse som ökar vid utlandstjänst oavsett skildaindividuella trosuppfattningar. Därtill framstår kunskap om världsreligionerna och respektinför en religiös mångfald som en förutsättning både för att kunna utföra uppdraget utomlandsbra samt för en jämställd organisation.

During spring 2012, an elementary and middle school, Östermalmsskolan, located in Stockholm, was accused of having religious elements intertwined in the existing school education. The school had during the spring term of 2012 started a collaboration with a company named Skolyoga. The purpose of this collaboration was that an educated yoga teacher practiced yoga with the students. The yoga practice was motivated as a way for the children to become relaxed and train their focus. The yoga practices were in the eyes of Östermalmsskolan, along with the yoga-teacher and the company Skolyoga, not religious. However, the one who reported Östermalmsskolan to the Swedish school inspection claimed that the yoga practices indeed were of religious nature. The report on Östermalmsskolan, was a very debated dispute in media during 2012 and the discourse displayed the two counterparties’ arguments in articles as well as in TV. The discourse in these media source also offered the reader two different adaptations off yoga: one religious and one non-religious. The purpose of this essay is to analyze the discourse in chosen media material from 2012 that described the dispute and report on Östermalmsskolan and the Skolyoga company, with the aim to show what kind of arguments were presented regarding this specific yoga practice as a religious or nonreligious. This essay also seeks to display how these arguments regarding Skolyoga as religious or non-religious relate to Ninian Smarts seven dimensions of religion. The results show that by relating the argumentations shown in the media discourse, regarding Skolyoga as religious or non-religious, to Smarts religious theory, several different adaptations of yoga are to be found. The result of the analysis is that the practice of yoga by Skolyoga at Östermalmsskolan 2012, which was described in the discourse, was non-denominational. The result also shows that the perception of yoga as religious, which is too found in the discourse, is made with a valid point. Yoga is a word and practice that can be full of religious aspects and training, but it can also be stripped of its religious aspects completely. The dispute regarding Skolyoga at Östermalmsskolan 2012 is in large a matter of opinion on what one estimates as religious or non-religious.

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

<p>Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?</p><p>I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.</p>