This study sheds light on an interface between the concepts of museum and religion, based on case studies of two churches located at open-air museums: Seglora kyrka at Skansen in Stockholm and Murbergskyrkan at Murberget in Härnösand. These represent two types of museum churches, where Seglora kyrka originally was built för religious use within the Church of Sweden, while Murbergskyrkan originally was built by an open-air museum. This has been done through studies of both the biographies of the churches, to understand the changes in identities that they have undergone during their lives, and the use of the churches today, to understand possible conflicts between pedagogical and religious use of churches at museums. The research has been carried out as a methodological bricolage, where printed sources have been combined with interviews with museum employees and observations of the churches. Based on the biographies of the churches, it can be stated that Seglora kyrka has gone through several changes, to when transferred to Skansen be assigned its present identities as both a museum object and a religious object. Murbergskyrkan has always been assigned these parallel identities. Both churches are still used both pedagogically and religiously, and assigned identities as both museum objects and religious objects. The different uses of the churches do sometimes stand in conflict. Religious practice can go against a museal conservational mission. Pedagogical use of religious objects can be a subject of debate, for example when programs aimed for schools take place in religious buildings. Churches are located at several open-air museums, in Sweden and internationally, and are often included in both educational and religious use. Awareness of possible conflicts between pedagogical and religious use of churches should hence be required from museum educators and employees. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.

Baserat på olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av vad liberalismen kännetecknas av så åsyftar denna uppsats att ge klarhet i vilken liberalismkonception som tre olika svenska riksdagspartier använder sig av i debatten om religiösa friskolor. Det stora fokuset för uppsatsen är att beskriva hur liberalismen kan se olika ut beroende på hur man väljer att värdera olika liberala begrepp. Begrepp som frihet, jämställdhet och rättvisa visar sig definieras olika av de tre riksdagspartier som granskas, och således landar även partierna olika i sina argument beträffande de religiösa friskolorna i Sverige. Med anledning av liberalismens utveckling i historien så har begreppet liberalism och vad som räknas som liberala begrepp ändrats och formats om så att det idag kan uppfattas som svårt att definiera vad som kan anses vara liberalt. Liberalismen lider av en kluvenhet vilket visar sig när partier som anser sig föra en liberal argumentation ibland lyckas landa i beslut som kan anses vara varandras motsatser. Uppsatsens slutsats är att de tre riksdagspartier som presenterats använder sig av huvudsakligen två liberalismkonceptioner, där den ena konceptionen förespråkar en starkare stat för ökad liberalism, medan den andra konceptionen förespråkar en större frihet för individen att forma sitt eget liv.

The purpose of the study is to depict the exit-process out of the religious group Jehovah's Witnesses, and compare nine informants narratives about the exit-process with three other models that´s been constructed over the exit-process from religious groups and compare and discuss the informants narratives about the exit-process with each other. The result of the study shows that the informants narratives about their exit-process shows some resemblance with the models about the exit-process that the authors Pernilla Liedgren Dobronravoff and Norman Skonovd has developed, and some lesser resemblance with the model about the exit-process that author Stuart Wright has developed. It is also important to point out that the informants narratives do not strengthen any of the models about the exit-process enough to call them complete, because of the differences that shows up in the informants narratives abouth their exit-processes from Jehovah´s Witnesses. The narratives of the informants exit-processes differ from each othertoo, mainly about the length of the exit-process, and the feelings that they feel during the exit-process. The conclusion that can be drawn from this study about the exit-process from the organization Jehovah´s Witnesses is that the exit-process seems to be very individual, although the informants narratives shows some resemblance in their exit-process, mainly about doubts throughout the exit-process, "the turning points", and the lack of support from the "original family" during the exit-process.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.</p>

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten. Frågeställningen lyder:Vilken tolkning av barns religionsfrihet framkommer i skollagen och läroplanerna?I skollagen framkommer tydligt att religion ska kunna praktiseras i skolan och prägla dess utbildning. Barns religionsfrihet innebär att föräldrarna, och inte barnen själva, av staten ges frihet att välja religiös friskola samt får besluta huruvida barnen ska delta i religiösa inslag i utbildningen. Barns religionsfrihet anses sammanfalla med föräldrars rättighet att välja utbildning för sina barn. I läroplanernas skrivningar blir religion något mer privat då skolans syfte och mål inte är kopplat till religion, undervisningen är konfessionslös och inga kurser erbjuds utifrån religiös tillhörighet. Barns religionsfrihet tolkas här som rätten att ha en undervisning fri från religiösa inslag och föräldrarna eller barnen erbjuds inte olika alternativ utifrån religiös tillhörighet. Den obligatoriska och gemensamma religionsundervisningen är dock att se som ett inslag av rätten till religion.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitletanalyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åtkränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världenoch i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.

This thesis examines how teachers in physical education work with gender and gender roles in two religious schools in Stockholm. My main research questions were how the teachers relate to gender roles, if they think of gender when planning the lessons and do the boys or the girls get more attention from the teacher, if so, how do they get it? This study is based on interviews and observations, which makes it a qualitative study. The P. E. teachers in my study work in two religious schools. Two of them work at a Muslim school where segregated education exists, which means that boys and girls don’t have physical education classes together. The third teacher works at a Christian school that has co-education. The main theory in my study is that gender is socially created by humans. Masculinity and femininity are created when people are in integration with each other. The conclusions in my study are that the teachers relate to gender roles in different ways. All teachers find it difficult to work with gender in an active way, which means that this is something that’s not given priority during the lesson. By my analysis, I have also found that teachers to some extent follow the curriculum requirements for overcoming gender roles, but the lack of awareness from the teachers can actually lead to the reinforcement of gender roles. All the teachers in my study would like to have some form of training or practical exercises that they can improve their skills in becoming more aware of working with gender. The teachers therefore share awareness that they could be better. I can also say from my empirical evidence that teachers in my study did not prioritize gender in their planning of the lesson. During my observations in the Muslim school I found it a bit difficult to see whether the girls or the boys got more attention from the teacher. I noticed, however, that girls more often received more praise from both teachers B and C, than boys did in teacher A and C’s lessons. I felt, however, in teacher C’s lessons in the Christian school, girls received more praise from the teacher and more attention by the way he spoke to them.