<p>Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.</p><p> </p><p>Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.</p>

Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.   Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.

Sammanfattning Dagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt. Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.

<p>Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt.</p>

Den här studien tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för religionens roll i utvecklingssamarbeten. Syftet är att undersöka hur tre trosbaserade organisationer (TBO) resonerar kring att arbeta rättighetsbaserat, både teologisk men också i relation till de olika värderingssammanhang de rör sig i. Där värderingar som betonas i rättighetsbaserat arbete (RBA) kan skilja sig från de värderingar som är centrala i mer religiösa kontexter.  Resultaten från intervjustudierna med Erikshjälpen, Svenska kyrkans internationella arbete och Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) visar att de flesta informanterna är positiva till att arbeta rättighetsbaserat. De motiverar RBA teologiskt utifrån sin tro. Samtidigt menar flera av informanterna att det rättighetsbaserade perspektivet är komplext, bland annat genom att vara för individfokuserat. Genom olika strategier framgår det hur informanterna förhåller sig till de olika värderingssammanhangen de rör sig i, där de bland annat anpassar RBA till den lokala kontexten och samtidigt kompletterar med den kristna tron. Resultatet visar att det både finns de som inte anser att det finns några spänningar mellan de olika värderingssammanhangen samtidigt som andra menar att det trosbaserade och det rättighetsbaserade perspektivet bör separeras helt. Studien visar att det finns en stor vilja hos organisationerna att arbeta med en överlappande attityd som strävar efter att finna vägar och kompromisser mellan de olika värderingsammanhangen.

Uppsatsen handlar om föräldrarnas rätt att välja skola för sitt barn. Enligt friskolereformen har föräldrarna rätt att välja den grundskola som det vill att deras barn ska gå i. Det kan vara en kommunal skola eller friskola. I Sverige pågått en debatt om de konfessionella friskolorna. Det har blivit en politisk fråga som handlar om konfessionella skolorna ska tillåtas eller inte. Ordet konfessionell innebär ”som avser trosbekännelsen; som strängt håller på trosbekännelsen”.[1] En skola som konfessionell har sin värdegrund i religion. De konfessionella skolorna är omtalade i Sverige genom att det öppet talar om religion. Sverige betraktas av omvärlden som en av världens mest sekulariserade stater. Ordet sekularisering innebär att ”processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle”.[2] Även om Sverige under många hundra år var en religiös stat så har religionen under det senaste århundradet fått mindre mening i människors liv. Likväl har vi i Sverige tagit vissa aspekter ur olika religioner och utövar dem som yoga, meditation som härstammar från religion. Uppsatsen handlar om religiösa friskolor och Abram de Swaan menar att Samhällsvetenskapen ”har människor i olika samlevnadsformer som sitt studieobjekt”.[3] Det som jag intresserad av är om religiösa friskolor och föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn utifrån gällande lagar i Sverige och internationella konventioner. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är att om man har en rätt i Sverige som innebär att föräldrarna har möjlighet att välja skola för sina barn så bör innebär alla skolor. Det som jag intresserad av är fått del av är varför föräldrarna valt en religiös friskola till sitt barn. Detta har gjort att jag mailat till rektorer för religiösa friskolor i Sverige. Det som är mitt syfte är fått del av på föräldrarnas aspekter som jag inte anser kommer fram i samhällsdebatten. [1] https://www.ordlista.se/ordbok/konfessionell [2] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sekularisering [3] De Swaan, Abram, (2004), s 88.

The thesis aims to present and evaluate Liselotte Frisk’s usage of the father of charismatic research, Max Weber’s, theories regarding charismatic leadership. It does this by examining, using textual analysis, chapters from two works meant to examine and categorize new religious movements. The two works are “Nya religiösa rörelser” and “De nya religiösa rörelserna-vart tog de vägen?”. Three specific New Religious Movements have been selected: the Osho-movement, the church of Scientology as well as Hare-Krishna. The study details Frisk’s usage of Weber’s theories based on an analytical model that in itself is based upon Weber’s own definition of what constitutes charismatic leadership. The study finds that while Frisk uses aspects of Weber’s theories, there are certain aspects that do not align. Rather than seeing this as a fault of Frisk in her application of Weber, it should, however, be seen as a sign of the fact that Weber’s theories are somewhat vague and difficult to adapt and use. There is a reason for why he has been challenged and questioned on his views and terminology concerning charismatic leadership when it comes to New Religious Movements. That being said, there are aspects of it that in the present author’s opinion are still worth to investigate and use when it comes to leadership in religious organizations.

The term incel stands for involuntary celibacy and in recent years an internet culture has emerged where self-identifying incels have created their own terminology and community. Most research on incels focuses on mental health, violence and misogyny. No previous research has been done on incels and religion. Through this study, I intend to contribute to an increased understanding of the incel milieu with the, so far, unique perspective on religious expressions within the incel environment. The purpose of this essay is to investigate which religious expressions are represented among self-identified incels on the internet forum incels.is and in which contexts these are expressed during the years 2019-2024. I have used Kozinet's netnographic method to collect the data, which showed that religious expressions were above all used as 1) an explanation for why inceldom is a fact and 2) as the solution to inceldom. The analysis shows that belief in God is not the main reason for advocating religious systems. It is more often about a counter-cultural perspective where it is believed that religion has a favorable view of women, the family and sex. It also emerged that certain religious decisions, such as conversion, depend on a rational choice. Finally, religion is also shown to create meaning and purpose for some incels in this life or in death, where religion offers them either a way to deal with the difficult life situation they find themselves in, or to strengthen their self-esteem by, for example, looking up to Jesus as a role model because he was an "volcel".