<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt <em>hur</em> religiös de anser rörelsen vara.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.</p><p> </p>

<p>Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.</p><p>Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.</p>

<p>De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.</p><p>Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna.</p><p>Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat.</p><p>Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.</p>

<p>Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.</p><p>Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.</p><p>Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.</p><p>De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.</p><p>Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet. Bönen är deras kommunikation med Gud och den finns där i alla sorters situationer i den troendes liv. Att be är att känna tillit till Gud, och bönen rymmer alla sorts känslor. Det är fritt att känna, tycka och vilja.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:</p><p>• Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?</p><p>• Vad är målet och vägen för människan?</p><p>• På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?</p>

<p>Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.</p><p>Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.</p>