The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as “brainwashing” and the “charismatic leader” have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing. This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general. I have studied how members from new religious movements are apprehending subjects as school and education. I have chosen two well-known religious movements: the church of Scientology and the Family Federation of World Peace and Unification. My comprehensive purpose is to analyze the members' opinions and views, to see whether their ideas are on terms with what the majority says or if it differs from the norm. My conclusion is that the members of the Church of Scientology criticize the Swedish school system. They find it too theoretical and believe that there is not enough focus on aspects such as word-understanding. The Church of Scientology has their own pedagogy which is based on word-understanding. The members of the Family Federation for World Peace and Unification shared the opinion of the majority to a larger extent, as they did not prescribe such harsh critics about the school. However, they do believe that the school has to take a huge responsibility raising the students since many young people of today come from broken families. Strong families are one of the corner pillars of this movement.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.

De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i. Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna. Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat. Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet. Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen. Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin. Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet. Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.

Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre. Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen. Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.

Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på: • Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi? • Vad är målet och vägen för människan? • På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?

Då ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik. Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som Det Okända. Min förhoppning är att framtida forskning tar vid och belägger människors psykologiska påverkan ytterligare inom detta område för att eventuellt få fram en förändring av massmedias agerande genom att t.ex. ge medverkande personer professionell hjälp under och efter deras medverkan i massmedia. Det finns även en intressant aspekt att ta i beaktande när det gäller ockultismen betraktad som ett terapeutiskt redskap, vilket även skulle kunna belysas ur ett religionshistoriskt perspektiv. Främst är det dock intressant att se huruvida människor kan bli hjälpta av ockultism som terapeutiskt redskap ur ett långsiktigt perspektiv och då se hur dessa resultat står sig i jämförelse med vetenskapligt erkända terapeutiska metoder. / The category “occultism” in current mass media puts people who experience problems in the spotlight. The purpose of this essay is that on the basis of analytical psychology and the paper Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner [Occultism in media: A jungian analysis of the therapeutic functions of occultism] (J. Hertzberg 2009) highlight the psychological functions and dysfunctions of occultism in television for the percipient. Furthermore to clarify the therapeutic purposes of these phenomena when they are treated by the media. The conclusion in this paper is that it reveals more psychological dysfunctions than functions and that the therapeutic purposes found in current occultism in mass media becomes invalid from a jungian perspective.