<p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?</p></p>

<p>När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.</p><p>För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många. De blev påtvingade en annan religion och en annan kultur. Trots detta har de lyckats behålla sin identitet. Genom anpassning och bevarande får de en gemenskap som behövs i identitetssökandet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

<p>Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.</p><p>De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.</p><p>I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.</p><p>Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997. Linda har senare bytt efternamn till "Andersson".

<p>Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:</p><ul><li>Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?</li><li>Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?</li><li>Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?</li></ul><p>Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning?</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag.</p><p>Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet?</p><p>Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola?</p><p>Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:</p><p>* Varför missionerade EFS i just Eritrea?</p><p>* Vad åstadkom Olle Hagner?</p><p>* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?</p><p>* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?</p><p>* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?</p><p>Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.</p><p>Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.</p>

<p>I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.</p><p>Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna.</p><p>I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.</p><p>Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska.</p>

<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.