In this work I deal with the question of whether the use of the concept of overdetermination is coherent across 1) psychoanalytic theoretical and case studies and 2) different psychoanalytic directions. Based on the analysis of the most cited case studies dealing with the topic of narcissism in the field of Kleinian and Relational psychoanalysis, I come to the conclusion that the use of the concept of overdetermination is not completely coherent in psychoanalysis. This incoherence may be due to the different attitudes of different authors to abstract metapsychological assumptions. Narcissism of small differences, which in my opinion is evident between representatives of different psychoanalytic directions, can also play a role. And last but not least, it is possible to look at this incoherence as the result of so-called implicit theories, i.e. not entirely official and conscious theories that psychoanalysts follow in the course of their practical clinical work. Keywords Psychoanalytic discourse, overdetermination, analysis of psychotherapeutic case reports, the relationship between theory and practice ;

Motivation - Steigende Produkt- und Prozessanforderungen bei gleichzeitig verkürzten Entwicklungszeiten - Verstärkter Einsatz von Finite-Elemente-Analysen (FEA) in der Produktentwicklung notwendig - Erforderliches Expertenwissen jedoch hauptsächlich auf erfahrenen Berechnungsingenieure konzentriert - Konsturktionsbgleitende FEA bisher zu selten durchgeführt oder zu wenig aussagekräftig

Bakground: Performance management has, for a long time, been a part of the public administration in Sweden. Arguments such as more transparency and efficiency has guided the implementation of this model, particularly at the beginning of the 21st century. One particular part of the performance management-model is the production of annual performance reports from government agencies. The framework stipulating the rules for producing such reports is broadly defined and vague with the purpose to promote local adaption for each agency. The theory of organizational translation stipulates that no idea can move from one context to another without adapting in some way to the new context.  Aim: With guidance from translation theory this master thesis aims to explore why government agencies’ annual reports differ from one another and why performance is disclosed in different ways. Both translation theory and boundary objects-theory where used to explore the difference in producing annual reports.  Method: This thesis uses semi-structured interviews with public officials in four different agencies and annual reports for 2019 from the same agencies to gather empirical material for the study. The empirical material where analyzed by using a narrative analysis to break down the annual reports as stories told by the government agencies.  Conclusion: This study shows how result as a concept has been institutionalized in the writing of annual reports but been given different meaning in comparison between the selected agencies. Further, the study identified two examples of how result as a concept can be re-contextualized to a local context of particular agencies. This study also found that key actors in the production of annual reports, the process managers, act as institutional translators for the organizations, as in translating the institutional requirements and expectations. Finally, the concept of results also can be given different meanings between public organization as well as within such organizations.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en viktig del i samhället av den anledning att människors engagemang i hållbarhetsfrågor ökat. Företag fokuserar på att integrera CSR aktiviteter i företags strategier genom att ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. I tidigare forskning framgår det att det finns ett samband mellan CSR och lönsamhet då CSR aktiviteter kan medföra lönsamhet. I sökandet efter legitimitet kommunicerar företag ut sitt ansvarstagande och sina hållbarhetsinvesteringar i hållbarhetsredovisningarna. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur företag argumenterar för förhållandet mellan CSR och lönsamhet. Denna kvalitativa studie är baserad på en dokumentstudie som studerar hållbarhetsredovisningar för tio olika företag inom olika branscher. Vid insamling av data från företagens hållbarhetsredovisningar låg fokuset på att identifiera argument som indikerade förhållandet mellan dess hållbarhetsinvesteringar och lönsamhet. Den insamlade datan analyserades genom att kategorisera argumenten i enlighet med Couplands fyra typer av legitimeringsstrategier: samhällelig legitimering, ansvarsfull legitimering, de-legitimering och kontext-specifik legitimering. Vid kategorisering av argument framkom det att branschtillhörighet är en faktor som påverkar vilket av de tre ansvar inom CSR som företagen prioriterar mest i sina hållbarhetsredovisningar. Företag använder legitimeringsstrategier som presenteras av Coupland med avsikt att legitimera sina hållbarhetsinvesteringar. Studiens resultat visar att företag använder främst strategin “ansvarsfull legitimering” för att legitimera hållbarhetsinvesteringar genom att betona sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet. / Corporate Social Responsibility (CSR) has become an important part of today’s society as awareness about sustainability has increased among people. Companies are focusing on engaging CSR activities in their corporate strategies through being responsible economically, socially and environmentally. As mentioned in the previous studies, practicing of CSR activities can also generate profitability and hence the relationship between CSR and profitability is presented. In order to legitimise themselves, companies tend to communicate their responsibility and their investments in sustainability through sustainability reports. The main purpose of the study was to examine how companies legitimise their investments in sustainability by presenting arguments for the relationship between their CSR activities and profitability. This qualitative study is based on a document study where sustainability reports for ten companies operating in different branches are studied. The focus while studying the content of sustainability reports was to identify arguments indicating the relationship between their investments in sustainability activities and profitability. The collected data was analysed by categorizing it according to Couplands four types of arguments for legitimation: societal legitimation, responsible legitimation, de-legitimation and context-specific legitimation. During the categorization of the arguments, it was also identified that what responsibility companies tend to argument the most for depends on their respective branch. In order to legitimise their investments, companies are inclined to use the legitimation strategies suggested by Coupland. The conclusion of this study is that most of the companies use the strategy responsible legitimation to legitimise their sustainability investments by emphasizing the relationship between their sustainability work and profitability.This thesis is written in swedish.

Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs.

Hemlöshet är ett mångfacetterat begrepp och socialt problem som funnits i århundraden, trots detta finns ingen samsyn kring fenomenets orsaker eller lösningar. Denna studie har ämnat bredda kunskapen kring konstruktioner av hemlöshet och särskilt inriktat sig på svenska statens syn på, och anspråk om, personer i hemlöshet och hemlöshet som socialt problem. I studien har en dokumentstudie utförts för insamling av empiriskt material och därefter har en kvalitativ textanalys genomförts. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Losekes teori om anspråk har två utredningar som anses vara representativa för respektive tidsperiod analyserats. Dessa är SOU 1929:9 och SOU 2001:95. I analys av utredningarna framkom att hemlöshet har konstruerats på två olika sätt. I den tidigare utredningen anses personer i hemlöshet ha förorsakat sin egen situation och ses som ett problem som samhället lider av. I den senare utredningen ses personer i hemlöshet som offer för primärt strukturella omständigheter och förtjänta av samhällelig uppslutning för problemets lösning. Analysen resulterade även i att belysa hur anspråk formulerade om problemets orsaker var avgörande vid formuleringen för givna anspråk om problemets lösningar. Denna studie kan ses bidra till kunskapsutvecklingen om hemlöshet genom att belysa vikten av att inte glömma historien för att kunna utveckla det framtida sociala arbetet ytterligare.

Den största delen av olyckor till sjöss inträffar i inre, ofta tätt trafikerade, vattenvägar. I den här studien undersöks olyckor i Kielkanalen som skett till följd av interaction. Trots de sedan länge kända riskerna för bl.a. hydrodynamiska krafter i trafikintensiva områden som, sker det fortfarande olyckor. Studien bygger på fem utvalda rapporter från tyska haverikommissionen vilka granskats kvalitativt med hjälp av analysmetoden HFACS-MA och att kategorisera olyckornas bakomliggande orsaker, vilket åstadkoms genom att sammanställt en orsakskedja efter att ha identifierat de enskilda orsakskategorierna i varje rapport. Förhoppningen att genom en identifiering av orsakerna bakom olyckorna och att belysa dem för att i framtiden undvika den här sortens olyckor. Studien visade att huvudorsakerna bakom olyckorna var bristande kommunikation och interaktion samt otillräcklig övervakning av trafik och planerade operationer. Resultaten visade också några rent strukturella brister bakom olyckorna vilket myndigheterna kunnat avhjälpa. För att undvika liknande olyckor visade studien att information, kunskap och riskbedömning för befäl, lotsar och VTS-operatörer, tillsammans med lagstiftning eller översyn av regelverk på myndighetsnivå, skulle minska riskerna för den här typen av olyckor. / Most of the accidents at sea occurs in coastal or inner waterways, often with a dense traffic situation. This study investigates accidents in the Kiel canal caused by interaction. Even though the risks of hydrodynamic impact in traffic densed fairways are well known, accidents still occurs. The study consists of five reports, chosen from the german accident investigation board, which have been examined qualitatively with the analysis method HFACS-MA. By mapping the different underlying causes and with the help of a casual chain also identifying the cause categories behind each accident. Hopefully, by identifying and highlighting  the causes behind the accidents, this will prevent similar accidents to occur in the future. The study showed that the main causes behind these accidents were lack of communication or human interaction and insufficient surveillance of the traffic together with badly planned operations. The results showed some structurally deficiencies that authorities could improve upon. The study showed that knowledge and risk assessment for nautical officers and captains, pilots and vts-operators together with legislation or reviews of regulations on authority level, could reduce the risks of this type of accidents.

Den största delen av olyckor till sjöss inträffar i inre, ofta tätt trafikerade, vattenvägar. I den här studien undersöks olyckor i Kielkanalen som skett till följd av interaction. Trots de sedan länge kända riskerna för bl.a. hydrodynamiska krafter i trafikintensiva områden som, sker det fortfarande olyckor. Studien bygger på fem utvalda rapporter från tyska haverikommissionen vilka granskats kvalitativt med hjälp av analysmetoden HFACS-MA och att kategorisera olyckornas bakomliggande orsaker, vilket åstadkoms genom att sammanställt en orsakskedja efter att ha identifierat de enskilda orsakskategorierna i varje rapport. Förhoppningen att genom en identifiering av orsakerna bakom olyckorna och att belysa dem för att i framtiden undvika den här sortens olyckor. Studien visade att huvudorsakerna bakom olyckorna var bristande kommunikation och interaktion samt otillräcklig övervakning av trafik och planerade operationer. Resultaten visade också några rent strukturella brister bakom olyckorna vilket myndigheterna kunnat avhjälpa. För att undvika liknande olyckor visade studien att information, kunskap och riskbedömning för befäl, lotsar och VTS-operatörer, tillsammans med lagstiftning eller översyn av regelverk på myndighetsnivå, skulle minska riskerna för den här typen av olyckor. / Most of the accidents at sea occurs in coastal or inner waterways, often with a dense traffic situation. This study investigates accidents in the Kiel canal caused by interaction. Even though the risks of hydrodynamic impact in traffic densed fairways are well known, accidents still occurs. The study consists of five reports, chosen from the german accident investigation board, which have been examined qualitatively with the analysis method HFACS-MA. By mapping the different underlying causes and with the help of a casual chain also identifying the cause categories behind each accident. Hopefully, by identifying and highlighting  the causes behind the accidents, this will prevent similar accidents to occur in the future. The study showed that the main causes behind these accidents were lack of communication or human interaction and insufficient surveillance of the traffic together with badly planned operations. The results showed some structurally deficiencies that authorities could improve upon. The study showed that knowledge and risk assessment for nautical officers and captains, pilots and vts-operators together with legislation or reviews of regulations on authority level, could reduce the risks of this type of accidents.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.