Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida globalisering kan sättas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet samt två teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har utfört två kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har även genomfört textanalyser på noga utvalt material från ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar på att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism. Ökat resande och Internets uppkomst har varit starkt bidragande faktorer till problemet. Researrangörerna; Apollo, Fritidsresor och Ving arbetar med att ta socialt ansvar och att förebygga problemet med barnsexturism genom att bland annat föra ett samarbete med ECPAT Sverige samt att följa uppförandekoder. / The purpose with this essay is to examine whether globalization can be put in context to the existing problems with child sex tourism and to examine how Swedish travel organizers work with social responsibility to prevent and stop child sex tourism. This study is based on previous research on the subject and two theories about globalization and CSR, Corporate Social Responsibility. We have used a qualitative approach in this study. We have done two shorter interviews, one with ECPAT Sverige and one with Ving. We have also done a textual analysis on carefully selected information from ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor and Ving. The results of the study show that there may be a connection between globalization and the problem with child sex tourism. Increased travel and the emergence of Internet have been major contributing factors to the problem. The travel organizers; Apollo, Fritidsresor and Ving works with social responsibility and are preventing the problem with child sex tourism, for example by a collaboration with ECPAT Sverige and by complying with codes of conduct.

The study intends to examine how the media conditions have created opportunities for travel agencies to convey an embellished picture of their travel destinations, but also opportunities för there customers to participate in the debate when they are dissatisfied. The travel agencies concerned are Ving, Apollo and TUI. The theoretical framework explains how media platforms come closer and create opportunities for greater participation among audiences. To highlight the unrealistic material, hyper-reality is discussed and there are also discussions about how travel operators only intends to satisfy their customers needs. There has been a quantitative approach to the travel agencies' Facebook pages where dissatisfied posts have been analyzed following a code schedule. The result has shown that the aspects of their travels they were most dissatisfied with were the service, the transportation, the destination and the website/application. The conclusion of the study has been that the media conditions are to blame for the expectations of their destinations becoming too high. The travel agencies embellished material creates conditions for increased sales, but as customers get more space to express their dissatisfaction, travel agencies have a lot to lose.  It also creates an understanding of how the media, with their prerequisites, reflect the needs of the public and that expectations are based on both marketing and own assumptions.

<p>This thesis tries to define factors that impact upon the feeling of exclusivity for users on travelorganizers websites. We have identified seven key factors that we believe impact this feeling andthose factors are newsletters, special offers/auxiliary services, registration/limited information,price, limited number of seats on a journey, deals for members and personal service. To researchthis we have conducted a questionnaire and performed interviews with people that are familiarwith travel organizers websites. To create an understanding for the results we have studied usercenteredweb design, affective design and the meaning of pictures. The results show that personalservice and price are important factors to make users feel that they get their requirements andwishes met. Newsletters and special offers/auxiliary services on the other hand are seen by mostas spam and do not impact the feeling of exclusivity because it is being sent to anyone who signsup for it.</p>

This thesis tries to define factors that impact upon the feeling of exclusivity for users on travelorganizers websites. We have identified seven key factors that we believe impact this feeling andthose factors are newsletters, special offers/auxiliary services, registration/limited information,price, limited number of seats on a journey, deals for members and personal service. To researchthis we have conducted a questionnaire and performed interviews with people that are familiarwith travel organizers websites. To create an understanding for the results we have studied usercenteredweb design, affective design and the meaning of pictures. The results show that personalservice and price are important factors to make users feel that they get their requirements andwishes met. Newsletters and special offers/auxiliary services on the other hand are seen by mostas spam and do not impact the feeling of exclusivity because it is being sent to anyone who signsup for it.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka följares attityder mot Ving, TUI och Apollos inlägg på Facebook och hur de tolkas utifrån kundlojalitet och e-lojalitet. Det undersöks även hur researrangörer uttrycker lojalitet via deras facebooksida. Kundlojalitet baseras på Olivers (1999) teori och e-lojalitet baseras på “8C’s” som har tagits fram av Srinivasan, Anderson &amp; Ponnavolu (2002). Studien grundar sig i en netnografisk analys för att få en översikt och grundläggande kunskaper om researrangörernas kommunikation på Facebook. Analysen visar att de inlägg som publiceras har skillnader och likheter när det gäller den typ av lojalitet som researrangörerna uttrycker. TUI och Apollo fokuserar mest på konativ lojalitet till skillnad från Ving som fokuserar på affektiv lojalitet. Studien baseras även på semistrukturerade intervjuer vilket anses lämpligt för att få djupare förståelse. Teorierna tillämpas genom en mängd frågor som ställs till respondenterna under intervjuerna. Det framkommer att följarnas attityder gentemot Apollo verkar annorlunda till skillnad från attityderna mot Ving och TUI. När det gäller e-lojalitet verkar Ving och TUI uppfylla flera av de "8C" baserat på följarnas attityder. Apollo har inte visat sig lika starka på den fronten. Denna studie visar liknande resultat som tidigare forskning men de överensstämmer inte helt i alla aspekter. / The purpose of this study is to examine the follower's attitudes towards Ving, TUI and Apollos posts on Facebook and how they are interpreted based on the customer loyalty and e-loyalty. It also examines how the tour operators express loyalty through their facebookpage. The customer loyalty are based on Oliver’s (1999) theory and e-loyalty is based on the “8C’s” that have been developed by Srinivasan, Anderson &amp; Ponnavolu (2002). The study is based on a netnographic analysis to get an overview and basic knowledge of the tour operators communication on Facebook. The analysis shows that the posts have differences and similarities in terms of loyalty to the tour operators’ words. TUI and Apollo mostly focus on the conative loyalty, unlike Ving where the focus is on affective loyalty. The study is also based on semistructured interviews which is appropriate in order to gain a deeper understanding. The theories are applied through a variety of questions that have been asked to the respondents during their interviews. It appears that customers' attitudes towards Apollo appear to be different from the attitudes towards Ving and TUI. About e-loyalty, Ving and TUI seem to fulfill several of the "8C’s" based on the customers attitudes. Apollo has not proved that they are as strong as the other two. This study shows a similar result as the previous studies but they don't fully agree in all aspects.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.</p><p><strong>Problemformuleringen</strong> för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är:</p><ul><li>Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. </li><li>Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. </li><li>Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna.<em> </em></li></ul><p><strong>Metod:</strong> För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor.</p><p>I vår <strong>empiri</strong> kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I <strong>analysen</strong> ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan.</p><p><strong>Resultat och slutsatser</strong> av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.</p><p> </p> / <p><p><strong>Background and rationale: </strong>In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences.</p><p><strong>The research question</strong> for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis?</p><p><strong>The aim</strong> of the dissertation is:</p></p><ul><li>To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. </li><li>To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami.</li><li>To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence</li></ul><p><strong>Methodology: </strong>We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor.</p><p>In our <strong>field study</strong> we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations.</p><p><strong>Results and conclusions</strong> drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs.</p><p>.</p><p><em> </em></p>

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter. Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris? Syftet med uppsatsen är: Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna. Metod: För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor. I vår empiri kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I analysen ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan. Resultat och slutsatser av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat. / Background and rationale: In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences. The research question for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis? The aim of the dissertation is: To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami. To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence Methodology: We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor. In our field study we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations. Results and conclusions drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs. .

The tourism industry in Sweden has expanded in recent years and the increasing industry has meant that customers are in need of a reseller for their trips abroad. Today there are three types of retailers available. These are : Traditional travel agencies , tour operators and online travel agencies. Online Travel agencies are the most modern online option for customers. Their existence has made it easier for the customer and reservation can be made anytime and anywhere. The competition has intensified between the three retailers and the traditional alternatives must find new ways to survive. Through effective marketing and selecting the right channel may be vital to the travel agency's survival. The theories that have been essentiell for this Investigation are: marketing mix, relationship marketing, porter curve, the buying process, the agent's role, word-of-mouth and marketing of services and products company. In this essay, the authors investigated four tour operators and one traditional travel agency and everyone is placed in Stockholm. The authors has choosed to investigate their market businesses and how the customer's requirements have changed since online travel agencies took over a large part of the market. The authors have also decided to conduct interviews with an online travel agency and one travel company that works with marketing for travel agencies. The tour operators in Stockholm mainly use relationship marketing as a primary strategy for maintaining a loyal relationship with the customer. The channels that travel companies utilize is a combination of word-of- mouth, digital media and printed media. All companies could state that the consumer in the current situation is more aware than before and this has led an increased requirement for travel agencies. Travel agents and tour operators must offer something unique or give the client an  xceptional service that they can not recieve in another place. Service in this case may involve travel on customers behalf, visa application, bookings for specific requests and helping to add travel insurance.

Konkurrensen bland svenska företag har ökat markant under de senaste åren, vilket har inneburit att deras utbud blivit allt mer likartade. Digitaliseringen har i synnerhet intensifierat konkurrensen inom resebranschen, vilket har bidragit till att företag istället söker att särskilja sig genom immateriella fördelar och varumärkesdifferentiering. För att varumärken ska lyckas med sin varumärkesdifferentiering krävs det att konsumenter är involverade i varumärkena och deras erbjudanden. Med anledning av detta var syftet med studien att få en förståelse för hur konsumenters involvering i resande generellt och produktkategorier påverkade deras möjlighet att särskilja turistiska varumärken. I denna studie användes följaktligen teorier som behandlade involvering och varumärkesdifferentiering. För att få en förståelse för konsumenters involvering i resande och produktkategorier tillämpades teorierna varaktig involvering och produktkategoriinvolvering. För att få kunskap kring konsumenters förmåga att särskilja varumärken ifrån varandra användes Customer-based Brand Equity. Utifrån detta ansågs en kvalitativ metod bäst lämpad för att undersöka fenomenet och vidare genomfördes fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna visade initialt att konsumenterna var involverade i resande och de uttryckte således starka tankar och åsikter om varumärkena vilket följaktligen innebar att konsumenterna kunde särskilja varumärkena. Det visade sig dock att detta inte stämde överens med verkligheten, då det uppdagades att konsumenterna faktiskt var ovetande om vilket varumärke de senast använde sig av. Trots en hög involvering i resande generellt, uppvisade de en låg involvering gentemot produktkategorin vilket bidrog till att konsumenterna faktiskt inte kunde särskilja varumärkena. / The competition amongst Swedish companies has significantly increased in recent years, which has contributed to the their increasingly similar offers. The digitization has particularly intensified the competition within the travel industry, which in turn has contributed to companies trying to distinguish themselves through intangible assets and brand differentiation. Forbrands to succeed with their brand differentiation, it requires that consumers are involved with the brands and their offers. Therefore, the aim of this study was to gain an understanding of how consumers involvement affected their ability to distinguish touristic brands. Hence, theories that addressed involvement and brand differentiation were used in this study, to gain an understanding of consumers involvement intraveling and product categories, and thus their ability to distinguish between brands. A qualitative method was therefore used, and four semi-structured focus groups were conducted.The conclusions of this study initially displayed that the consumers should be seen as highly involved in traveling in general, further more they also expressed strong thoughts and feelings about the brands, which implied that the consumers were able to distinguish the brands. However, it was later revealed that the consumers in fact, were not able to differentiate the companies. Although consumers were perceived ashighly involved in traveling, they showed low involvement towards the product category, which contributed to their inability to distinguish the brandsfrom one another.