Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering. Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats. Den teoretiska syntesen utgörs av The Best Practice Model med utgångspunkt från krisers olika stadier. Den empiri som ligger till grund för analysarbetet är av primär karaktär och har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner på resebyrån Resecity. Det framgick att företaget lyckades väl med att hantera krisen som uppkom i samband med tsunamikatastrofen, trots att man inte hade en nedskriven krishanteringsplan. De lärdomar som drogs från denna internationella kris var bland annat erfarenheterna som katastrofen bidrog med, samt att de anställda blev mer känslomässigt förberedda inför framtida kriser. De slutsatser som författarna kom fram till är att företaget bör formalisera den nuvarande muntliga krishanteringsplanen samt att företaget bör överväga att inkludera scenarioplanering i krishanteringsarbetet. Detta för att öka den positiva reaktionsförväntan som anses avgörande för effektiv krishantering. / International events such as the terror attacks of 9/11 and the tsunami disaster have changed what people think about travelling. An increased awareness of one’s own safety has brought forward a paradigm shift within the travelling industry regarding crisis management. The purpose of this thesis is to increase the understanding and describe how a mid sized travelling agency dealt with the international crisis that arose as a cause of the tsunami disaster. The prerequisite concerning the process of developing a good crisis management plan is described, and advice is given on how the organisation should work with crisis management in the future. On the basis of the empirical data, it was concluded that the organisation managed well in coping with the tsunami disaster, despite not having a formal crisis management plan. The experience gained during this crisis is considered to be the foremost lesson learnt. The authors’ recommendations for the organisation are to formalise their crisis management plan, as soon as possible, and also consider incorporating scenario planning. This aims to increase the so called positive expectational ability to react, which is considered important for efficient crisis management.

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats. Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras. Företagen ser idag endast de uppenbara aktiviterna i form av att kunder checkar in på flygplatsen och liknande händelser. I denna uppsats har vi konstaterat att kunder medverkar i större utsträckning än så, de medverkar hela tiden. Företag vill öka den uppenbara kundmedverkan genom att skapa en situation där kundens aktivitet skapar en effektivitet som inte är möjlig när personal sköter hela processen. I vår slutsats har vi även konstaterat att kundernas primära anledning till att åka på charterresor istället för med reguljärflyg, är tryggheten och säkerheten charterarrangörerna tillför processen.

Studien undersöker vilka sociala grupper som representeras på hemsidorna från de fyra ekonomiskt mest framgångsrika researrangörerna i Sverige. Studien tar även upp vilka stereotyper och normer som förekommer. Målet med uppsatsen var att jämföra resultatet med liknande studier för andra branscher. I studien använde jag mig av en kvantitativ innehållsanalys för att definiera vilka som syns, samt en bildanalys för att hitta stereotyper och normer i materialet. Studien fann en extrem generalisering i vilka som syns. Däribland var 98,6% av personerna ljushyade, endast 0,4% icke-smala, samt 0% hade en fysisk funktionsnedsättning. Resultatet visade att resebranschen har en mindre mångfald än vad som hittats i tidigare forskning. Gällande stereotyper och normer fann studien att de som representerades i bildmaterialet framställdes som hälsosamma och måna om familjelivet. Studien fann även att resebranschen står för en icke-sexistisk bild av kvinnor trots att det var fler kvinnor än män på bilderna, och trots att de ofta var lättklädda.

Teoretiskt bidrag :En aktuell inblick i -och analys av CSR-frågan och dess roll i resebranschens föränderlighet. Problemformulering: Huvudfråga: Vilken roll har de valda företagen i CSR-frågans -och resebranschens föränderlighet? Underfråga: Hur integreras CSR i verksamheten hos tre ledande företag i den svenska paket -och charterresebranschen, sett till strategi och kommunikation? Syfte: Syftet med uppsatsen är att, i en föränderlig bransch, ge aktuellt empiriskt stöd till -och utveckla tidigare beprövade teorier om strategi och kommunikation av CSR och på så vis även utgöra en grund för vidare forskning i frågan. Metod: I denna uppsats bedrivs en växelverkansmässig abduktivitet då teori och empiri påverkar varandra genomgående i studien. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie, på så vis att empirin utgörs av intervjusvar och företagens olika typer av marknadskommunikation, som vidare analyseras ur ett antipositivistiskt, interpretativt perspektiv. Slutsats I enlighet med det teoretiska analysverktyg som tagits fram i denna studie kan det konstateras att CSR i mer eller mindre likvärdig utsträckning integreras i samtliga delar av de undersökta företagens verksamheter, i den mån det är möjligt för företag av vinstdrivande natur. Vad som vidare ses som gemensamt för verksamheterna är att de ser möjligheter i de krav på ansvarstagande som identifieras och arbetar för att ge tillbaka och gynna samhället och minimera sina negativa avtryck. Därtill kommunicerar de sitt arbete på ett sätt som främjar ökad kunskap och medvetenhet i frågan om CSR och behovet av detta. Detta, i kombination med den utveckling samtliga företag gjort samt potentiella ansatser mot att utveckla ansvarstagandet ytterligare, gör att de undersökta företagen kan ses agera som en utvecklande drivkraft i resebranschens -och CSR-frågans fortsatta föränderlighet. Således påvisas och underbyggs också studiens syfte att utgöra en aktuell återgivning och analys av ämnet, och inte minst en grund för vidare forskning inom ämnet.

Resebranschen står inför en intensiv konkurrenssituation där främjande av kundlojalitet är av avgörande betydelse för företagens framgång. Syftet med denna studie är att utforska samspelet mellan varumärkesimage och varumärkesidentitet och dess påverkan på kundlojalitet. Genom en omfattande litteraturgenomgång tillämpar denna forskning teorier om varumärkesidentitet och dess olika dimensioner, inklusive varumärkesassociationer, varumärkespositionering, marknadskommunikation och kundlojalitet.  Genom att använda semistrukturerade intervjuer genomfördes en empirisk undersökning för att analysera varumärkesidentitetens effekt på konsumenters lojalitet mot paketreseföretag. Resultaten visar på den centrala roll som en stark och tydligt definierad varumärkesidentitet spelar för att påverka konsumenters lojalitet. Positiva varumärkesassociationer framkommer som avgörande faktorer för att påverka konsumenters avsikt att återkomma.  Denna studie bidrar med värdefulla insikter både till akademisk forskning och praktiker inom resebranschen genom att betona varumärkesidentitetens strategiska roll för att uppnå framgångsrik försäljning och kundlojalitet på en högt konkurrensutsatt marknad. Genom att erbjuda en väldefinierad och smidig reseupplevelse med relevant information kan ett reseföretag skapa en känsla av trygghet hos resenärerna, främja kundlojalitet. Denna slutsats utgör både ett praktiskt och teoretiskt bidrag från studien.

<p>Turistbranschen växer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkällorna i världen. I dess kölvatten växer också den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar på barnsexturism och förutsättningarna att ställa en förövare inför rätta i Sverige och Kambodja, ett sändar- respektive mottagarland.</p><p>Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rättsfall på området. Den nya sexualbrottslagstiftningen från 2005 har inte tillämpats i något av fallen. Bevissvårigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister. Några av de åtgärdsförslag som framförts är en separat extraterritoriell lagstiftning som riktar sig särskilt mot sexualbrott begångna mot barn i utlandet.</p><p>   I Kambodja är rättsreglerna på området mycket otydliga. Det största hindret mot lagföring är dock den omfattande korruptionen. Aktörer inom frivilligsektorn har en viktig roll i rättssystemet och utför i flera avseenden polisens arbete. Resurser från sändarlandet, exempelvis i form av sambandsmän, är av stor betydelse för lagföring av utländska förövare.</p><p> </p>

Turistbranschen växer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkällorna i världen. I dess kölvatten växer också den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar på barnsexturism och förutsättningarna att ställa en förövare inför rätta i Sverige och Kambodja, ett sändar- respektive mottagarland. Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rättsfall på området. Den nya sexualbrottslagstiftningen från 2005 har inte tillämpats i något av fallen. Bevissvårigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister. Några av de åtgärdsförslag som framförts är en separat extraterritoriell lagstiftning som riktar sig särskilt mot sexualbrott begångna mot barn i utlandet.    I Kambodja är rättsreglerna på området mycket otydliga. Det största hindret mot lagföring är dock den omfattande korruptionen. Aktörer inom frivilligsektorn har en viktig roll i rättssystemet och utför i flera avseenden polisens arbete. Resurser från sändarlandet, exempelvis i form av sambandsmän, är av stor betydelse för lagföring av utländska förövare.

Through an ever-increasing connectivity, the digital imprints left behind are opening new possibilities for organizations. Big data contains large amounts of consumer data and through analysis this data is transformed into information. This has enabled organizations new forms of how to implement big data to the decision-making process regarding segmentation of consumers. Through a qualitative survey and semi-structured interviews, a case study is used for the research of Destination Gotland and TUI. The purpose of this study is to investigate how big data affects the decision-making process for segmentation at two organizations in the travel industry. The theoretical framework has been designed after thorough research of relevant literature. The Analysis model used in the thesis is a product of the theoretical framework. The results of this study show that big data is affecting how organizations are identifying customer segments. Big data is used a foundation for decision-making but still relies on knowledgeable decision-makers. The type of market the organization is operating in is crucial to the nature decision that can be made regarding segmentation. / Till följd av den digitala utvecklingen har organisationer börjat inhämta och lagra stora mängder digital data. Den digitala datan som samlats in av organisationer benämns som big data och utgörs av personlig information om individer. En grundläggande del vid ett tillämpande av big data i organisationers arbete är en analys av insamlad information. Med hjälp av en analys transformeras datan till förståelig information som sedan kan appliceras i beslutsfattandeprocesser inom organisationer. Beslutsfattare inom organisationer använder information som är utvunnen från big data för att stärka deras argument vid situationer där beslut ska fattas. Big data har utvecklat och möjliggjort nya former av hur organisationer genomför beslutsfattandeprocessen gällande segmentering av konsumenter. Med avseende på det bredare utbud av information som finns tillgänglig om individer tilltar organisationers möjligheter för en ökad förståelse om individen. Informationen som samlas in av organisationer kan ha både dagsaktuell och historisk karaktär. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en undersökning granska två svenska reseföretags användande av big data i deras beslutsfattade vid identifiering av nya segment. Studien utgår från en fallstudiedesign som undersöker två svenska företag inom resebranschen med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det teoretiska ramverk uppsatsen bygger på har utformats utefter problemformuleringen och tar därför upp big data, beslutsfattande och segmentering. Detta leder fram till en analysmodell som förklarar hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. De resultat undersökningen påvisar är att organisationers identifiering av nya kundsegment påverkas av big data på olika sätt. Big data används som underlag för beslut men är fortfarande i behov av kompetenta beslutsfattare med sakkunskap om marknaden och konsumenter. Beroende på vilken marknad organisationen är verksam på är typen av data avgörande för vilka beslut gällande identifiering av segment som kan fattas.