<p>Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.</p>

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien. Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig till barn med traumatiska erfarenheter. I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma. Trauma och den så kallade posttraumatiska stressen är två begrepp vi beskriver i sammanhanget. Vidare behandlas hur den vuxne i skolan bemöter barnen samt hur de planerar sin undervisning. Vi grundar vår empiriska studie på sju intervjuer med vuxna med olika utbildning som arbetar i grundskolan. I resultatdelen redovisar vi det som framkommit under intervjuerna. Respondenterna har svårt att veta vilka reaktioner och beteende som beror på de trauman som barnen upplevt. Det beror på att barnen sällan berättar om sina erfarenheter. Alla respondenter nämner vikten av att bemöta barnen med respekt, tillit och inge eller skapa ett ömsesidigt förtroende för att barnen ska känna sig trygga. Respondenterna nämner att barnen måste bearbeta det de upplevt. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom samtal eller estetiska uttrycksformer. I diskussionen analyserar vi resultatet och fördjupar oss i det vi fått fram i vår studie. Vi har kommit fram till att reaktioner och beteenden är svåra att härleda till det barnen tidigare upplevt. De vuxna i skolan bemöter barnen på olika sätt utifrån varje situation. Det viktiga är att visa barnen respekt.

Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan. Respekt för läraren är en självklar del i de arameiska/syrianska elevernas bemötande av läraren i hemländerna där lärarens auktoritära hållning inte kan ifrågasättas. Samtidigt beskriver eleverna med arameisk/syriansk bakgrund hur lärarauktoriteten i svenska skolan urholkats alltmer och inte är given på förhand. Dessa elever menar vidare att svenska skolan genomsyras av demokratiska värderingar där eleven ges större möjligheter och inflytande i jämförelse med elevens passiva roll i hemlandets skola. Samtliga elever med svensk bakgrund anser att eleverna ska vara med och kunna påverka undervisningen och att lärarens bestämdhet/tydlighet ger uttryck för elevernas syn på lärarauktoriteten i klassrummet. Oavsett elevernas etniska och kulturella bakgrund förespråkar samtliga elever i undersökningen ett demokratiskt ledarskap i klassrummet där elever med syriansk bakgrund särskilt betonar elevens frihet och respekt för läraren som särskilt betydelsefulla.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inverkan pedagogers syn på barn, i de lägre åldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken påverkan detta synsätt har för barnen. Metoden som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; två förskollärare, två fritidspedagoger samt två barnskötare på två förskolor, en förskoleklass och två fritidshem i två kommuner. Resultatet av studien visar två skilda synsätt varav ett ”dubbelt” synsätt bland pedagogerna;Det ena sättet är att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmågor, erfarenheteroch behov. Det andra synsättet är att barn förvisso är kompetenta och till viss del har tidigare inlärda förmågor, men att barnet lär sig och utvecklas främst i kommunikation och samspel med sin omgivning. Resultatet visar pedagoger som talar om vikten av att ”se” och respektera varje barn så att barnen kan känna trygghet, tillit och få känna ett äkta intresse hos den vuxne; viktiga ord som brottas med tid, intresse, engagemang samt krav och förväntningar.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet. Det kan vara viktigt att ha aspekter som vilka som bor i området och oönskade effekter en mötesplats kan få i åtanke vid skapandet av mötesplatser. De boende är de som kommer att uppleva om det är tryggt eller ej. Oönskade effekter är dem som undviks för att skapa en lyckad mötesplats som uppnår målen. Bibliotek beskrivs som en kravlös mötesplats, där människor kan socialisera men inte behöver. Mötesplatsen Bibblerian ligger i Hässelby gård och innehåller bibliotek, kulturförvaltning, medborgarservice m.m. Det är en mötesplats som ska locka alla som bor i stadsdelen. Målet är att bidra till ökad trygghet. Detta genom att välkomna alla, kontinuerligt visa på vilka regler om respekt som gäller inne på Bibblerian samt att liv och rörelse förväntas bidra till ökad trygghet. Dock bör inte förväntas att endast mötesplatser i sig bidrar till ökad trygghet, de är en del av ett större sammanhang. Kanske får vi de bästa mötesplatserna där vi tar hänsyn till omständigheter runt omkring, där vi börjar med bättre möjligheter för integration genom bostadsbyggandet för att locka en blandning av människor. Mötesplatsen kan sedan användas som medel för att uppnå vissa förbättringar i området.

Title: Relationships between managers and employees of generation Z, Y and Z: A study of the creation of high quality relationships between managers and employees in municipal organisations Authors: Frida Petersson and Sophie Montgomery  Keywords: Leadership, Generations, LMX theory, Trust, Respect, Loyalty Introduction: Sweden is currently facing a labor shortage in the public sector. The organisations and managers must therefore focus on keeping employees with the right competence within the organisation. Previous research show that followers tend to be more loyal to the leader than the organisation. The managers must therefore build relationships with the employees. Research also show that relationships between leaders and followers differs depending on the quality. Relationships can either be of high or low quality. For managers it is crucial to build high quality relationships as it leads to several positive organisational effects. A high quality relationship is based on mutual trust, respect and loyalty. The LMX theory does not take generational differences into account but since research show that generations differ, this study will examine how the creation of trust, respect and loyalty differs depending on the employee’s generation. Research question: How can the creation of high quality relationships between managers and employees differ depending on the employees’ generation? Delimitations: This study focuses on educational professions within municipal organisations.  Further, in this study only the generation of the employees has been taken into account, not the generation of the managers. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand differences in the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees of generation X, Y and Z.  Method: A qualitative approach has been used in this study. Three managers and employees of different generations were interviewed. Findings: In this study, a more nuanced view of the LMX theory has been developed based on generational differences. The result of this study is that the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees differs depending on the employees’ generation.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärarnas inställning till betydelsen av goda relationer mellan lärare och elever. Vi vill veta hur lärare anser att en bra relation mellan lärare och elev ska vara och vilka verktyg som behövs för att skapa en trevlig och utvecklande atmosfär i skolan.Vi har gjort en enkätstudie som vi utformat med syfte att ta reda på lärares inställning till betydelsen av att ha en god relation till sina elever. De som fick svara på enkäten var utvalda kärn- och karaktärsämneslärare samt våra studiekamrater på Malmö Högskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår enkätundersökning i stora drag på att:•Vikten av en god relation mellan lärare och elev är i de flesta fall avgörande för en elevs studieresultat.•Lärare känner överlag att tid saknas för att hinna med eleverna på ett bra sätt.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin. Vårt tillvägagångssätt för att samla in empiriskt material var genom intervjuer. Vi började med att intervjua fyra lärare på de båda skolorna och därefter tretton elever. Genom att använda oss av bandspelare kunde vi anteckna ordagrant vad respondenterna sade. Vi trodde att könsorden skulle minska om skolorna började sex- och samlevnadsundervisningen i tidig ålder. Detta visade sig vara fel och könsorden var lika vanligt förekommande på båda skolorna. Däremot uttalade två killar på projektskolan att det viktigaste de lärt sig var att respektera tjejerna och hur man behandlar dem. Detta gav oss trots allt hopp om framtiden.