Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a. att samhällets förändrade barnsyn måste beaktas för att vi inte ska tro att nutidens barn är respektlösa. I den empiriska undersökningen har vi använt oss av både kvalitativa intervjuer och enkäter, för att kunna kvantifiera. Fem pedagoger har intervjuats och 52 enkäter har samlats in från ett antal skolor. Vår slutsats är att medias bild av den svenska skolan stämmer med de tillfrågade pedagogernas uppfattningar om hur det är i skolan och att ett stort antal pedagoger efterfrågade mer utbildning kring konflikthantering och respekt.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit:Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger.Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll. Ett fåtal pedagoger nämner respekt som en del av pedagogens auktoritetsroll mot enskilda individer och grupper.

AbstractLarsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex läraresförhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analyseraoch diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv.Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisareleverna i årskurs 5. Med utgång från vår frågeställningen belyser det lärarnas praktiskaförhållningssätt och därför utförs observationer. Intervjuer är också en metod somanvänds för att få inblick i lärarnas resonemang om disciplinering och för att fåförståelse för lärarnas tillämpning. Efter insamlad empiri i form av observationer ochintervjuer tolkas och analyseras materialet samt styrks med resonemang av tidigareforskning. Det som legat till grund i urvalet av litteratur är förhållningssätt tilldisciplinering. Sammanfattningsvis kan motsägelser urskiljas i studien gällande lärarnasresonemang om disciplinering och för hur lärarna sedan tillämpat disciplinering ipraktiken. Studien är därför relevant i den meningen att belysa och föra vidare endiskussion i syfte om att öka medvetenhet.Nyckelord: Auktoritet, Disciplinering, Fostran, Makt, Respekt / Disciplination. A study of five teachers approach to the code of conduct.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem.Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna.Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse.Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit. / Teachers´ ways of meeting pupils in ordinary school and special day-school

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet värdegrund samt ta reda på hur en skola arbetar med värdegrunden. För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta personer som samtliga arbetade på samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet värdegrund bestod av en del definitioner. Värdegrund handlar bland annat om demokrati och respekt. När det gällde skolans personals uppfattning av värdegrunden visade det sig att majoriteten av de anställda uppfattade värdegrunden på liknande sätt. Respekt och förhållningssätt var definitioner som användes. I arbetet med värdegrunden använde sig skolan av fem så kallade värdegrundsbegrepp: Ansvar, Inflytande, Glädje, Respekt, Trygghet. I de olika årskurserna användes ordningsregler för förskolan upp till årskurs två, trivselregler för årskurs 3-6 samt överenskommelser för eleverna i årskurs 7-9. Personalen på skolan visade sig besitta goda kunskaper i ämnet värdegrund, trots att värdegrunden fanns med väldigt lite eller inte alls i deras lärarutbildningar. Själva värdegrundsarbetet såg olika ut på skolan, lärarna som jag intervjuade hade var och en sina metoder för att arbeta med värdegrunden. Många använde sig av olika sorters litteratur i sitt arbete. / The purose with this study was to examine the concept of "value basis" and find out how a school works with value basis. To answer my questions formulations I used interviews and observations. I have interwied eight persons who all worked at the same school. To examine the students behavior I observed the students during their breaks, in the dining room and during the students lessons. It appeerd that the concept value basis consisted by some definitions. Value basis is among others about democrazy and respect. The majority of the staff interpreted the value basis at simular ways. Respect and attitude where used defintions. In the work with value basis the school used five so-called "value basis notions": Responsibility, Influence, Joy, Respect, Safety. In the different grades school rules is used from preschool to second grade, "comfortrules" for grade 3-6 and agreements for grade 7-9. It turned out that the staff at the school had god knowledge in the subject value basis, despite the lack of it in their educations. The work with value basis was different in the school, the teachers whom I interviewed used different methods when they worked with value basis. Many used different books in their work.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund / En litteraturstudie om hur betydelsefullt bemötande med respekt är för patienter med en annan kulturell bakgrund.

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan. Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt.  Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet. Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Bakgrund. Integritet i kliniska situationer är rätten till en personlig sfär och till sin personliga egenart oavsett i vilken situation och miljö omvårdnaden sker. Integritet är ett grundläggande etiskt värde i vården och har både fysiska och psykologiska dimensioner. I kliniska omvårdnadssituationer är det sjuksköterskans ansvar att inkludera olika aspekter av integritet i sina handlingar.  Syfte. Denna studie syftar till att dels fånga vad patienter upplever som integritetskränkande, dels lyfta fram vad som behöver förbättras när det gäller respekten för patienters integritet på vårdavdelningar.  Metod. En litteratursökning av tidigare forskning om patienters erfarenhet av klinisk omvårdnad har gjorts. Tolv artiklar med kvalitativ metod ligger till grund för denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design.  Resultat. Granskningen av artiklarna resulterade i två  teman och sju underteman. Huvudtemana var: känslan av att bli kränkt och omvårdnadsmiljö som hinder. De sju undertemana var: känslan av att vara ett objekt, känslan av integritetsförlust, intimitet, sekretess, återhämtnings faktorer, patientens egen vilja, att främja integritet. Slutsats. Omvårdnadsprocessen skall utföras i partnerskap med patienten där patientens integritet inte kränks. En vårdande miljö underlättar att lindra lidande men skapar också en ömsesidig relation mellan vårdpersonal och patient.

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha på relationer med elever. Eftersom informanterna påpekar att goda relationer i stor utsträckning skapas utanför undervisningssammanhang ställer vi oss fundersamma till om ett skiftat fokus på enbart undervisning för lärare inte kan medföra risker för innebörden av den goda relationen och dess roll i skolan.

The subject of this thesis is news, or, more particularly, the theory of news values, which was first published in 1965 by Johan Galtung and Mari Holmboe Ruge. Following the first chapter dealing with some aspects connected with the theory, such as tabloidization, story selection or the gatekeeping theory, is an in-depth description of the original concept of news values and a summary of its main impacts on the field of media studies. The thesis also introduces later studies, revising or interchanging the original concept. After that, the Czech weekly magazine Respekt is briefly introduced, for it is this particular magazine to which two news values concepts (the original by Galtung and Ruge and a later re-worked version by Harcup and O'Neill) are applied in quantitative content analysis. Within the monitored period of the first half of 2009, the values from both concepts are analysed on the front page topic, first on the front page itself (as conceived by the magazine, the front page always features a large hand- painted image), then within the referred article. As a conclusion, the results show the rate of presence of the values from both concepts, which leads to a general evaluation of the theory of news values and its influence on the story selection in Respekt.