Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.

Under Covid-19-pandemin infördes en nationell vaccinationsplan i Sverige, som medförde att vissa restriktioner belades med vaccinationsbevis. Bevisen var en del i ledet för att förhindra att ovaccinerade individer samlades i större grupper och bidrog till smittspridning. Vaccinationsbevisen polariserade befolkningen till vaccinerade och ovaccinerade, där de ovaccinerade riskerade att exkluderas till följd av sitt demokratiska ställningstagande. Då sociala krav och förväntningar kan vara utlösande stressfaktorer riskerade de ovaccinerade individerna att bli en del av folkhälsans statistik. Syftet med studien har varit att förstå hur den ovaccinerade individen upplevde restriktionerna. Med anledning av situationens karaktär har studien antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt som med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna social makt, stämpling och psykosocial stress sökt förståelse för problemet. De tio ovaccinerade respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att restriktionerna upplevdes som ett indirekt maktutövande till följd av skepticism och känslor av orättvisa med falsk trygghet, då det med tiden visade sig att vaccinerade också spred smittan. Deras ställningstagande upplevdes även som normbrytande, vilket genererade ett undanhållande av vaccinationsstatuset. Vidare visade resultatet att omedveten stress och subjektiva värderingar genererade copingstrategier som därmed föranledde en alternativ tillvaro med acceptans. / During the Covid-19 pandemic, Sweden decided to implement a national vaccination plan for all citizens. This brought restrictions which imposed a vaccination certificate to prevent unvaccinated individuals from gathering in large groups and spread the infection. The vaccination certificate polarized the population to vaccinated and unvaccinated, and where the unvaccinated risked exclusion due to their democratic choice. Social demands and expectations can be triggers for stress related illnesses and the unvaccinated therefore risked being a number in the statistics of public health. The purpose of this study was to understand how the unvaccinated individual experienced the restrictions. Due to the character of the situation a social psychology approach was used and with help of the theories social power, labeling theory and psychosocial stress the understanding of the problem was sought. The ten unvaccinated respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. The results showed that the restrictions were perceived as an indirect exercise of power as a result of skepticism and feelings of injustice with false safety, when it in time showed that vaccinatinated also spread the disease. Their position was also perceived as norm- breaking which generated a withholding of the vaccination status.The result also showed that subconscious stress and subjective values led to an alternative existence with acceptance.

Studiens syfte var att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter kring effekternaav isolering av de intagna på häkten, samt förstår hur de yrkesverksamma arbetarmed isoleringsbrytande åtgärder på svenska restriktionshäkten.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuergjordes på sex yrkesverksamma med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatetvisade att de yrkesverksamma uppfattar att isoleringen påverkar de intagnapsykiskt likväl som fysiskt. Häktena i Sverige är ofta fullbelagda och i och meddetta uppkommer lokalbrist. Till följd av lokalbrist och även brist på personalpåverkas arbetet med de isoleringsbrytande åtgärderna. Studiens slutsats visar påatt många olika faktorer spelar in för att arbetet med att minska isolering på häktetska fungera. Den höga beläggningen som råder leder till en ond cirkel i och medatt fullbeläggning leder till lokalbrist så påverkar det i sin tur arbetet med deisoleringsbrytande åtgärderna. / The purpose of this study has been to examine professionals experience of whatisolation does to the detained in prison and their experience of how prison workswith isolation-breaking measures. The study was made out of a qualitativeapproach, where six semi-structured interviews were conducted with professionalsthat had varying years of work experience. Results show that professionals can seethat isolation effects the detained both physically and mentally. The prisons arefull and detention time is long. Therefore, the isolation-breaking measures arenegatively affected by shortage of premises and also shortage of staff. Conclusionsshow that many different factors matter when working with reducing isolation.The high occupancy that prevails leads to a vicious circle of affecting the workwith isolation breaking measures.

Covid-19 pandemin har påverkat både samhället och individen. Skolor har gått över till distansundervisning och social distansering rekommenderas. Ungdomar är i en social tid i livet och vissa upplever försämrat psykiskt mående under pandemin. För att barnsjuksköterskan ska kunna utgöra ett stöd för ungdomar krävs förståelse för deras upplevelser och livsvärld i samband med pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars liv och mående har påverkats under covid-19 pandemin. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem fokusgrupper intervjuades av forskare i en större internationell studie och delgavs denna studie i form av ljudfiler. Deltagare utgörs av 11 ungdomar mellan 16–19 år i Västsverige. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Tre kategorier med vardera tre subkategorier utgör resultatet. "Ett förändrat vardagsliv", "Behov av stöd" och "Ovisshet och konflikter i samhället" är kategorierna. Studien belyser att ungdomar har påverkats mer av pandemins konsekvenser än av själva sjukdomen. Deras vardag har förändrats och oron för framtiden har vuxit. Ungdomarna upplever att det kanske är dom som har offrat mest under pandemin. Den här studien kan vara användbar för alla som arbetar med ungdomar och vill veta mer om hur de har påverkats under pandemin. Det behövs mer forskning och utarbetande av rutiner för att hjälpa alla som på olika sätt har drabbats under pandemin.

Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society.

This study examines women's political participation in the Middle East, aiming to understand their experiences and perspectives. Qualitative research methods were used, including interviews with women involved in political activities. The findings contribute to identifying barriers and causes of limited participation and provide suggestions for enhancing women's political engagement. The study emphasizes confidentiality and participants' right to withdraw consent. Overall, this research sheds light on the factors influencing women's political participation in the Middle East and informs efforts to promote gender equality and increased political involvement.

Syftet med denna sociologiska undersökning var att studera hur introverta individer har upplevt sin tillvaro innan och under Covid-19 pandemin i relation till en norm om extraversion. Studien har fokuserat på följande frågeställningar: Hur upplever introverta individer normen om extraversion? Hur upplever introverta individer att deras tillvaro har förändrats av Covid-19 pandemins utveckling? Hur upplever introverta individer att normen om extraversion har förändrats av Covid-19 pandemin? Ambitionen var att belysa problematiken med en extravert samhällsnorm vilket har genomförts utefter en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Empiriinsamlingen baserades på åtta semi-strukturerade intervjuer med individer som identifierade sig som introverta. Studiens teoretiska ramverk bestod av Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Thomas J. Scheffs (1990) teori om sociala band vilka låg till grund för analysen av empirin.    Resultaten av studien påvisade att en norm om extraversion finns och påverkar introverta individers tillvaro negativt. Vidare kom studien fram till att introverta individer haft en övergripande positiv tillvaro under Covid-19 pandemin. Avslutningsvis visade studien på att normen om extraversion kvarstod efter det att Covid-19 pandemins restriktioner släppt. Detta innebar att en slutsats kunde dras om att normer har en stark inverkan på vårt samhälle och att förändring av dessa kan ta tid. / The aim of this study in sociology was to examine how introverted individuals have experienced their being before and during the Covid-19 pandemic in relation to a norm of extraversion. The study focused on the following questions: How do introverted individuals experience the norm of extraversion? How do introverted individuals experience that their being have been changed during the Covid-19 pandemic? How do introverted individuals experience that the norm of extraversion have changed due to the Covid-19 pandemic? The ambition was to illuminate the issue of an extraverted social norm, which have been done through a hermeneutic theoretical approach. The empirical collection are based on eight semi-structured interviews of individuals who identify themselves as introverts. The theoretical framework includes Erving Goffman´s (2014) dramaturgical theory and Thomas J. Scheff´s (1990) theory of social bonds.   The result indicated that a norm of extraversion exists and affects introverted individuals negatively. The study also shows that introverted individuals had an overall positive being during the Covid-19 pandemic. Finally, a conclusion was made that norms have a strong impact on our society and that changing them takes time, which refers to the experience that the extraverted norm remains after the Covid-19 pandemic restrictions have been lifted.

Vi har studerat hur äldre kvinnor beskriver att deras liv påverkats och förändrats under Covid-19 pandemin samt hur det har förändrats. I studien har vi tillämpat oss av en fokusgruppsintervju där fyra intervjupersoner deltog, en pargruppsintervju samt en enskild intervju, samtliga intervjupersoner var kvinnor. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och i sin tur analyserades med hjälp av en kvalitativ analysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har följt restriktioner och uppmaningar från myndigheter. Intervjupersonernas sociala liv har påverkats genom att fysiska träffar har ändrat form eller minskat, i vissa fall helt uteblivit under pandemin. Detta ligger i linje om vad den tidigare forskningen inom området har visat.

Under kontrollen av talibanernas totalitära regim har Afghanistan upplevt betydande inskränkningar i kvinnors rättigheter. Dessa inskränkningar inkluderar begränsningar i politiskt deltagande, rätt till utbildning och arbete, samt synlighet i det offentliga rummet. Under de 20 år då USA och världssamfundet var närvarande i landet, gjordes framsteg inom jämställdhet och kvinnors rättigheter. Men sedan USA:s tillbakadragande 2021 har situationen försämrats avsevärt. Formella institutioner har genomgått förändringar som begränsar kvinnors rättigheter, och afghanska kvinnor har drabbats hårt av talibanregimens systematiska inskränkningar. Generellt sett är Afghanistan ett patriarkalt samhälle när det gäller jämställdhet. Denna fallstudie bygger på kvalitativ innehållsanalys och undersöker kvinnors rättigheter som har påverkats av regimskifte, samt det kulturella och patriarkala pushtunwali-synsättet, vilket har haft inverkan på både informella och formella institutioner i frågor som rör jämställdhet och kvinnors rättigheter. / Under the control of the totalitarian Taliban regime, Afghanistan has faced significant restrictions on women's rights, including political participation, the right to education, work opportunities and visibility in public space. During the 20 years that the United States and the international community were present in the country, progress was made in gender equality and women's rights, but since the withdrawal of the United States in 2021, the situation has deteriorated significantly. Formal institutions have undergone changes that have limited women's rights, and Afghan women have been hit hard by the Taliban regime's systematic restrictions. Afghanistan is generally a patriarchal society when it comes to gender equality. This is a case study based on qualitative content analysis and examines women's rights that have been affected by regime change, as well as the cultural and patriarchal pushtunwali approach that has had an impact on informal and formal institutions when it comes to gender equality and women's rights.

Upplevelserna av Covid-19 pandemin bland barn och ungdomar har varit flera men det som varit utmärkande är att barn och ungdomars vardagsliv har påverkats på olika sätt. Skolan har övergått till distansundervisning och de sociala restriktionerna infördes i samhället. Barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor har under denna period påverkats. Studiens syfte är att belysa unga människors upplevelser under Covid-19-pandemin med fokus på psykisk ohälsa. För att undersöka detta valdes en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingen omfattar åldersgruppen 6–18 år, och resultaten presenteras i teman och subteman enligt modellen av Whittemore & Knafl (2005). Analysen resulterade i fem huvudteman och ett undertema. Resultaten visar att de unga har påverkats av pandemins restriktioner, framför allt när det gäller deras psykiska hälsa. Dessa unga människor hade en önskan om att få vara delaktiga och påverka besluten innan restriktionerna infördes. Dessutom visar resultaten att det behövs utarbetade copingstrategier för att bäst kunna stödja de mest utsatta. Studien ger insikter för distriktssjuksköterskan att aktivt främja och stödja barn och ungdomar i dessa utmanande tider och att det är viktigt att inkludera de ungas perspektiv i beslutsprocesserna och erbjuda anpassade stödåtgärder.