Bakgrund: Covid-19 betraktas som en allvarlig luftvägssjukdom som i dagsläget smittat över 270 miljoner människor. I takt med virusets spridning utlystes ett globalt krisläge och restriktioner vidtogs i flera länder som kom att begränsa befolkningens möjligheter till fysisk aktivitet. Under 2021 minskade smittspridningen i Sverige när delar av populationen vaccinerade sig. Hur vaccinering och lättade restriktioner har påverkat befolkningens fysiska aktivitet är dock än så länge relativt outforskat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om fullvaccinering mot Covid-19 och avvecklade restriktioner har påverkat den fysiska aktivitetsnivån hos fysioterapeutstudenter. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en retrospektiv kvantitativ observationsstudie som metodansats. En webbenkät med 11 egendesignade frågor utformades i Google Forms och skickades ut till 132 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet via fysioterapeutprogrammets studentplattform. Data sammanställdes med Microsoft Excel. Resultat: Urvalet bestod av totalt 20 deltagare. Före fullvaccinering var styrketräning och konditionsträning de vanligaste träningsformerna. Efter fullvaccinering hade styrketräning ökat och var den vanligaste träningsformen medan konditionsträning hade minskat. Av urvalet rapporterade 45% (n=9) en ökning, 20% (n=4) en minskning och 35% (n=7) ingen förändring av sina träningstimmar/vecka före/efter fullvaccinering. Konklusion: Studenter som var mindre fysisk aktiva rapporterade en ökad aktivitetsnivå efter fullvaccinering jämfört med de redan aktiva studenterna som hade en oförändrad alternativt minskad aktivitetsnivå efter fullvaccinering. Samtidigt såg man att de mindre aktiva studenterna hade påverkats i större grad av fullvaccinering och restriktioner medan de mer aktiva hade påverkats i mindre grad. Fler studier behövs dock för att bekräfta studieresultatet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Epilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. 16 artiklar valdes ut, därefter sammanställdes materialet i en matris och presenteras i resultatet. Resultat Fyra teman framkom i studien: faktorer som påverkade individens uppfattning av sin sjukdom, anpassning och hantering, psykiska aspekter kring daignosen epilepsi och sociala aspekter kring diagnosen epilepsi. Slutsats Personer med epilepsi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom depression och ångest, de upplever utanförskap vilket i sin tur kan leda till social isolering. Okunskap om sjukdomen, biverkningar av mediciner och restriktioner i det dagliga livet är bidragande faktorerna till detta. Det går dock att hitta anpassningsstrategier för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt. En meningsfull tillvaro beskrevs i form av att ha kunskap om sin epilepsi, ha socialt stöd och ett arbetett in slutsatsen från själva arbetet istället

Under lång tid har det riktats kritik mot restriktionstillämpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför påverkar klienternas hälsa negativt. Kriminalvårdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet är att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvårdarna inte kan utföra de vårdarna uppgifterna i den utsträckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvårdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsättningarna för att bryta isoleringen för häktade under restriktioner. Uppsatsen ämnar även studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvårdarna anser är viktiga i arbetet. Resultatet visar att kriminalvårdarna upplevde att deras arbete underlättats de två senaste åren, men att bristande personalresurser och lokalmässiga hinder påverkade möjligheterna att bryta isoleringen i den utsträckning de skulle vilja. Vidare visar resultatet att en viktig arbetsuppgift var att upprätthålla säkerheten på grund av kollusionsfaran, men viktigare ansågs det vara att vidta de åtgärder som behövs för att förbättra klienternas hälsa. Till sist kunde uppsatsen finna att kriminalvårdarnas arbete på restriktionshäkten är känslomässigt påfrestande, och därför var viktiga egenskaper hos kriminalvårdarna att ha en humanistisk syn, att kunna känna empati samt att upprätthålla ett professionellt förhållningssätt. / Criticism has been directed towards Sweden because of the use of restrictions in jails. There is a risk that the isolation, which comes with restrictions, can have a negative effect on the health of the clients. The prison officers have an important role in trying to reduce the negative effects by breaking the isolation. The problem is that the high workload has made the prison officers unable to perform the tending tasks that are needed. For this reason, five prison officers were interviewed in order to examine how they perceived the conditions to break the isolation of the detainees with restrictions. The thesis also aimed to study which functions and characteristics that the prison officers considered essential in their work. The result shows that the prison officers felt that their work had become easier during the last two years, but the lack of human resources and sufficient facilities have affected the possibilities to break the isolation of the clients. Further, the result shows that an important task was to maintain security due to the risk of detainees tampering with evidence. However, to take the measures needed to improve the health of the clients was considered even more important. Finally, the essay found that the work of the prisons officers in jails which use restrictions was emotionally stressful. Therefore it was considered important to have a humanistic approach, to be able to empathize and to maintain a professional attitude.

Föreliggande studie har genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt anställda inom Polismyndighetens uppfattningar och förklaringar till eventuella förändringar som Coronapandemin och efterföljande restriktioner haft på antalet anmälda våldsbrott i Sverige. Detta för att få kunskap om vad en exceptionell händelse som Coronapandemin och efterföljande restriktioner kan medföra för eventuella förändringar i antalet anmälda våldsbrott. Genom att undersöka och förstå dessa förändringar kan det bland annat ge kunskap om hur framtida brottslighet kan minskas, vilket är viktigt eftersom våldsbrott har negativa konsekvenser för individ och samhälle. Resultatet visar att anställda inom Polismyndigheten uppfattar att totala antalet anmälda våldsbrott minskat under perioden då Sverige haft restriktioner till följd av Coronapandemin. Två kategorier av våldsbrott har haft olika utveckling: våld i nära relation uppfattas ha ökat något medan våld i offentlig miljö uppfattas ha minskat kraftigt. Den uppfattade ökningen av våld i nära relation förklaras med att potentiella gärningspersoner och brottsoffer i högre grad befunnit sig tillsammans i hemmet. Den uppfattade minskningen i våld i offentlig miljö förklaras med att människor inte haft möjlighet att träffas lika mycket, samt att alkoholkonsumtionen i det offentliga rummet minskat. Studiens resultat diskuteras utifrån Rutinaktivitetsteorin och tidigare forskning inom området.

Syftet med denna studie var att bidra med en kompletterande bild till den redan existerande forskningen om faktorer som bidrar till god samverkan genom att undersöka vad pedagoger gjort, lärt sig och kommer ta med sig för strategier i arbetet med samverkan mellan hem och förskola under Covid-19’s pandemi. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua 12 pedagoger från förskolor från två kommuner i norra Sverige. Uppsatsen utgår från samverkansteori präglad av tamburkontakt. Resultatet visade olika faktorer som bidrar till en god samverkan, Covid-19’s påverkan på samverkan, strategier som bidrar till en god samverkan och lärdomar som kan gynna samverkan. Den fysiska kontaktens relevans för samverkan är genomgående från forskning som presenteras och från utsagor från intervjuade pedagoger. Digitalitet är något samtliga pedagoger använt som strategi för att komplettera bristen av fysisk kontakt med vårdnadshavare som även är en lärdom de kommer fortsätta använda mer av i arbetet med samverkan i framtiden kompletterat med den dagliga fysiska kontakten. Slutligen diskuteras och problematiseras konstruktionen av större förskolor och dess innebörd för samverkan då uppfattningen av Covid-19’s påverkan för samverkan varierar starkt. På förskolor med gemensamma utrymmen uppfattas samverkan påverkats negativt av restriktioner medan på förskolor med enskilda utrymmen positivt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Europarådets kommitté mot tortyr CPT, har under 24 år kritiserat Sveriges hantering av häktning och restriktioner för unga lagöverträdare. Den senaste kritiken kom den 17 februari 2016 och avser CPT:s besök i Sverige året innan. Åter igen visade rapporten på stora brister i svenska häkten. Av barnombudsmannens och barnrättskommitténs kritik framgår vidare att ungas hälsa kan påverkas negativt under häktning då unga löper en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa om de isoleras. Det är även vanligt att isolerade personer uppvisar psykosliknande tillstånd. Begränsning i kontakt med familj och vänner, är något som de unga häktade själva har uppgett är svårt att hantera då häktningen innebär en kris för den unge. Uppsatsens syfte är att undersöka om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga kan ses som tortyr eller om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga är en skälig åtgärd utifrån den kritik som presenteras i uppsatsen. Frågeställningarna som behandlas i uppsatsen är: Hur ser aktuell lagstiftning ut gällande häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga? Kan häktning av unga samt att ålägga unga restriktioner ses som tortyr eller skälig åtgärd utifrån kritiken som har presenterats av barnombudsmannen, FN:s specialrapportör mot tortyr, barnrättskommittén, europarådets kommitté mot tortyr CPT samt häktes- och restriktionsutredningen? Uppsatsen visar att häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga, inte kan ses som tortyr enligt tortyrkonventionens definition. Däremot kan häktning enligt tortyrkonventionen artikel 16 punkt 1 ses som omänsklig behandling eller bestraffning vilket konventionsstaterna så långt möjligt är skyldiga att förhindra. Barnombudsmannen och FN:s specialrapportör mot tortyr anser att effekterna av häktning av unga kan ses som tortyr när den unge isoleras längre än 15 dagar. Dessutom kan häktning och restriktioner för unga ses som omänsklig behandling enligt barnkonventionen, EKMR och tortyrkonventionen. Utifrån vad framställningen har visat är det sannolikt att Sverige kommer att förändra förfarandet kring häktning och restriktioner för unga. I augusti 2016 presenterar häktes- och restriktionsutredningen ett förslag om hur antalet häktningar och förekomsten av restriktioner kan minskas samt hur häktningstiderna kan förkortas för att på det sättet minska den pågående isoleringen i svenska häkten. Det är uppenbart att häktning och restriktioner mot unga är ett område som behöver utvecklas vidare. En önskvärd förändring skulle vara att Sverige tar kritiken som har lyfts fram på allvar och försöker förändra unga lagöverträdares vistelse i häkten för att minimera psykisk ohälsa bland unga lagöverträdare som häktas.

“You only try to stay in the real world”, “you get strange, cold and off”. These are citations from childrens own stories about being in detention and isolated. Approximately 10 000 people are detained annually in Sweden with and without restrictions and several of these are children, persons between 15 - 17 years old. Sweden has ratified the ’Convention on the Rights of the Child’ up to a lot of criticism against the way Sweden detains children. The law that is applied to adults in the case of detention also applies to children. Although, there are some special laws that only apply to detention of children, 24 chapter 4 § RB and 23 § LUL. If due to the childs age it may be feared that the detention would bring serious harm to the child, detention may only occur if it is clear that adequate supervision cannot be arranged. It is also required that there are extraordinary reasons for detention. There is a special group of children who have certain disabilities, children with neuropsychiatric disorders. Problems can occur when these children are detained and isolated. According to Swedish national law, detention of children can take place when the basic conditions in the 24 chapter 1 § RB are fulfilled, when it is clear that adequate supervision cannot be arranged in accordance with 24 chapter 4 § RB. Detention of children may only occur under extraordinary reasons, 23 § LUL. However extraordinary reasons are interpreted in different ways, this leads to children being arrested more often than in exceptional cases. In case of detention of children with neuropsychiatric disorders the disorder may be taken into consideration in the proportionality assessment by some judges and some judges will not. The stay in detention can affect children with neuropsychiatric disorders in different ways. They can develop phobias, self-harm, more anxiety, nervousness and depression. As there are several children with neuropsychiatric disorders who also have an increased risk of developing other psychological problems, this group of children is more likely to be affected by detention. In conclusion, these Swedish laws do not meet the requirements set by the Convention on the Rights of the Child, neither practical nor theoretical.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig. Verktygen för detta är varumärkesidentitet, där varumärkets unikhet och värde specificeras samt positionering av varumärket, vilka är de åtgärder en organisation vidtar för hur varumärket uppfattas i medvetandet hos konsumenten i relation till konkurrenterna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur apoteksmarknadens fyra största aktörer tänker och agerar kring områdena för varumärkesidentitet och positionering. Med detta som grund vill författarna utföra en analys för att stärka befintliga teoretiska ramverk i vilka hänsyn inte har tagits till marknader där monopol nyligen upphävts. Slutsats: I studiens gestaltning av aktörernas varumärkesidentiteter är det framträdande att associationerna till apoteksbranschen innefattas av det ansvarsfulla, trovärdiga och kompetenta. Apoteket AB har tidigare haft ensamrätt att bedriva apoteksverksamhet och dessa associationer, till hur ett apotek ska vara, är starkt relaterade till företaget. Varumärkesidentiteternas unikhet skildras främst i aktörernas företagskultur och i varumärkets fysiska utformning. Studien visar vidare på att de nya aktörerna inte tillämpar en utmärkande positionering, då de främst inriktar sig på att bekräfta en kategoritillhörigt som apoteksaktör. Resultatet stärker befintliga teorier om att positionering är en process, där företag först måste befästa sig som en trovärdig aktör inom branschen, innan det är möjligt att positionera sig utifrån varumärkets unika fördelar. Studien indikerar att utvecklingen av handelsvaror och tjänster kommer att utgöra en viktig del i att stärka aktörernas positionering. / Background: The pharmacy monopoly was deregulated in June 2009 and the number of competitors has since then increased rapidly which has lead to the importance of differentiating the business, to become more competitive in the battle for pharmacy customers. There are still some restrictions on the market, which prevents the pharmacy-chains to set their own price on prescription drugs, which amounts for 80 percent of the total turnover. The pharmacy market is also characterised of homogenous products, which limits the possibility to offer a unique assortment. Brands play a large factor in how a company can differentiate itself and be profitable. Commonly used tools for this are brand identity which is the uniqueness and the value of the brand, and brand positioning which are the measures an organisation takes to affect the perception of the brand in relationship to competitors. Aim: The aim is to examine how the four largest pharmacy-chains in Sweden thinks and acts in the fields of brand identity and brand positioning. On this basis, the authors will perform an analysis to strengthen the existing theoretical framework in which account has not been taken into markets where monopoly has recently been repealed. Conclusion: In the study of the pharmacy-chains brand identities, it is prominent that the associations with the pharmacy industry are represented by the responsible, credible and competent. Apoteket AB has previously had the exclusive right to operate on the pharmacy market and these associations, to how a pharmacy should be, are strongly related to them. The uniqueness of the brand identities are primarily portrayed in the companies’ culture and in the physical characteristics of the brand. Furthermore the study shows that the new pharmacychains do not apply a distinctive positioning, as they primarily focus on confirming their category membership as a pharmacy operator. The result strengthens the existing theories that positioning is a process in which companies first have to confirm themselves as a credible player in the industry, before it is possible to position themselves on the brand’s unique benefits. The study indicates that the development of commodities and services will form an important part in strengthening the pharmacy-chains positioning.

Denna studie handlar om vilka aspekter av motstånd bildelever möter när bildundervisningen tvingas förändras utifrån restriktioner för pandemin under våren 2020. Empirin för studien samlades in med hjälp av fokusgrupper. Materialet transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering. Resultatet visar att motståndssituationer har uppstått i förändringar av erfarenheter och i motiverade handlingar vilka tagit plats inom det virtuella lärandet. Undervisningens klimat, miljö och kvalitet har visat sig i de strategier som utvecklats. Sociala behov och en upplevd känslan av (ingen) kontroll har skapat nya rutiner. Eleverna har upplevt saker som fått dem att bli ofokuserade, stressade och omotiverade. Detta har påverkat deras inspiration, kreativitet och egna drivkraft. Situationen kan beskrivas som att de har haft svårt att känna funktionell identifikation med omvärlden då nya signifikanta gester behövt skapas i digitala lärplattformar.

Bakgrund: Coronapandemin blev en global utmaning i början av år 2020. I Sverige uppmanade Folkhälsomyndighetens restriktioner hela befolkningen att ta sitt ansvar för att bromsa smittspridningen. Skolorna tvingades stänga eller bedriva distansundervisning till och från för att minska smittspridning. För ungdomar kan restriktioner och begränsningar i social kontakt vara en större påfrestning än för vuxna. Skolsköterskan har en viktig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande roll på landets skolor.  Syfte: Att undersöka högstadieungdomars följsamhet till covid- 19 restriktionerna samt att undersöka om kön och- eller årskurs påverkade följsamheten. Metod: En icke experimentell, kvantitativ tvärsnittsstudie där kvantitativa data samlades in genom en webbenkätundersökning. Deskriptiv statistik presenterades i text, cirkel- och stapeldiagram. Data analyserades även med Mann-Whitney U test och Kruskal Wallis test och den statistiska signifikansen var satt till p&lt;0.05. Den analytiska statistiken presenterades i text och tabeller. Samtliga högstadieelever på en skola i en ort i sydöstra Sverige inkluderades. Resultat: Det mest framträdande fyndet var att majoriteten av eleverna inte följde flertalet av restriktionerna förutom restriktionen att stanna hemma vid symtom. Signifikant skillnad mellan pojkar och flickor samt mellan årskurs påvisades i vissa av frågorna. Eleverna upplevde inte oro för att smittas eller för att smitta andra. Slutsats: Ungdomarna på skolan följde inte restriktionerna trots tydlig information och stöttning. Skolsköterskan behöver tydligare riktlinjer för vad som ingår i elevhälsans uppdrag vid pandemier och mer forskning behövs för att klarlägga hur man bäst får ungdomar att ta sig an och förstå restriktioner i den omvälvande tid som ungdomsåren innebär. / Background: The corona pandemic became a global challenge at the beginning of 2020. In Sweden, the Public Health Agency's restrictions called on the entire population to take responsibility to reduce the spread of coronavirus. For young people, restrictions and limitations in social contact can be a greater strain than for adults. The school nurse has an important role in promoting health and disease prevention in Swedish schools.  Aim: The aim of the study was to investigate the compliance of high school students with the covid 19 restrictions and to investigate if gender or grade did have any effect on the compliance.  Method: A non-experimental, quantitative cross-sectional study in which quantitative data were collected through a web survey. Descriptive statistics were reported in text, pie- and bar chart. Data were also analyzed with the Mann-Whitney U test and the Kruskal Wallis test. Statistical significance was set at p&lt;0.05. The analytic statistics were reported in text and tables. All high school students at a school in a small town in southeastern of Sweden were included.  Results: The most prominent finding was that the majority of students did not follow most of the restrictions other than the restriction to stay home if experiencing symptoms. Significant differences between boys and girls and between grades were demonstrated in some of the questions. The students did not feel worried about being infected or infecting others with covid-19. Conclusion: The students at school did not follow the restrictions despite clear information and support. The school nurse needs clearer guidelines for what is included in the student health mission in the event of another pandemic. More research is needed to clarify how young people handle and understand restrictions in the turbulent time that adolescence entails.