Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola. Dessutom bör helhetssynen förändras så att barnets behov står i centrum. De aktörer vi intervjuat är överens om att en förbättrad kommunikation och ett utökat samarbete skulle verka positivt för alla inblandade. Dessutom skulle det förenkla tillvaron för familjer med barn som har detta funktionshinder. Om vi känner en större trygghet i vår roll som pedagog, genom att vara bättre förberedda, kan vi ge ett effektivare stöd i ett tidigare skede till elever med funktionshinder inom autismspektrumet. På så vis utökas möjligheten att dessa elever stärks som individer och att de därigenom blir mer självständiga i framtiden.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag. Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av 30 enkäter och 3 intervjuer. Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs 6. Trots olika villkor genom avtal och dylikt är de flesta av pedagogerna i vår undersökning nöjda med sin arbetssituation.Vi har utgått ifrån följande problemprecisering: Vilka arbetsuppgifter har förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare i klassrummet? Finns det någon samverkan och hur ser den i så fall ut?

Resurser och bristen på resurser är ett ofta omtalat ämne när det gäller skolan och dess verksamhet. Frågan är om vi alltid tar tillvara på de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete ställt mig frågan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lärare och litteratur ser på eleven som resurs. Jag har även undersökt om forumteater är en lämplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras på litteratur samt en kvantitativ enkätundersökning bland elever och lärare. Undersökningen har delats in i två områden: Forumteater som metod samt Eleven som resurs, där fokus i arbetet ligger på sistnämnda område. Dessutom har jag genomfört en kvalitativ gruppintervju med de elever som medverkat i forumteaterarbetet. Resultatet visar på vilket sätt forumteater påverkade deltagande elever. Eleverna förklarar i gruppintervjun att forumteatern utvecklat dem som personer och skapat större förståelse för andra människor. De menade även att forumteatern utvecklat deras medvetenhet om sin egen roll i samspel med andra. Både i förhållande till varandra inom gruppen men även i samarbetet med åskådarna. De hade även gemensamt skapat förståelse för metoden och hur den kan användas i samspel med andra och i arbetet med olika teman. Resultatet beskriver även att elever, lärare och litteratur är positiva till eleven som undervisare och att man i eleven ser en resurs i skolans verksamhet. Däremot är eleverna överlag direkt mer öppna för eleven som undervisare och påpekar i större utsträckning att man lyssnar mer på en jämnårig än vad lärarna gör. Man kan även utläsa att lärare har fler restriktioner, än eleverna i undersökningen, kring hur ett sådant upplägg ska utformas och planeras. De påpekar också att eleverna saknar den pedagogiska bakgrund och förståelse som lärarna har. Min slutsats är att eleven kan verka som en resurs i skolan idag och där forumteater har visat sig vara en väl fungerande metod. Min slutsats är även att det krävs engagemang och intresse från både elev och lärare och att läraren behöver ge rätt stöd åt elever som ska hålla i undervisningen.

Vårt examensarbete syftar till att ta reda på om skolan är en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi även ta reda på hur vår kompetens som studie- och yrkesvägledare kan användas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vår frågeställning. Det vi har undersökt vid intervjuerna är hur det ekonomiska läget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrån detta och även har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvägledarnas kompetens, både från studie- och yrkesvägledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie där två personer anställda på stadsdelsförvaltningen, två skolledare och två studie- och yrkesvägledare ingått. Den tidigare forskning vi granskat i vårt arbete är en studie om kompetensen. Vidare har vi använt oss av organisationsteorier, samt teorier som berör ledarskap och kompetens. De teorier vi använt finner vi främst inom nationalekonomin. Resultatet visar på att skolan är i en ekonomisk kris och att besparingar görs. Personalen är den största kostnaden och därför drabbas främst skolpersonalen. Vidare kan vi finna i resultaten att det finns olika åsikter om studie- och yrkesvägledarens kompetens. En skolledare skulle kunna använda en studie- och yrkesvägledare till andra uppgifter än vägledning. Det kan även finnas ett tvång till att visa större flexibilitet. Analysen visar på att det kan i vissa fall vara svårt att leva upp till den politiska vilja som finns idag. Skolledaren bär det största ansvaret men viktiga behov kan lätt förbises. Den visar även att det är viktigt att använda kompetensen en människa bär på och se denna som en resurs i organisationen.

I detta examensarbete undersöks synen på litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv hos lärarna på studieväg 1, inom utbildningsformen svenska för invandrare. Syftet med studien är att öka förståelse och sprida kunskap om hur en litteracitetsundervisning kan tillämpas på studieväg 1, på SFI. Studien har en kvalitativ forskningsinriktning där sex intervjuer genomförts med sex verksamma lärare.En litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv har sin utgångspunkt i elevernas olika resurser som kopplas samman med deras arbete inom olika litteracitetspraktiker. Undervisning bygger på vardagsnära och autentiskt material med en syn på elevernas olika kunskaper, erfarenheter och språk som goda verktyg i en litteracitetsutveckling. Undervisningen kräver en lärare med rätt kompetens och med ett stort engagemang som är följsam sin elevgrupp.Studien har en vidsträckt syn på litteracitet vilket innebär att litteracitet innefattar något mer än att bara kunna läsa och skriva i ett formellt skolsammanhang. I begreppet ingår även muntligt språk, tolkning av bilder, logotyper, symboler av olika slag, multimodala textbudskap eller visuella texter samt hantering av digitala medier och baskunskaper i matematik.Resultaten visar att det är viktigt att göra en noga kartläggning av elevernas resurser i form av tidigare språkliga erfarenheter och kunskaper. Studiens deltagare lyfter även fram ett vuxenperspektiv och vardagsnära material som är aktuellt för eleverna, som två fundament i en grundläggande litteracitetsundervisning.Nyckelord: Kartläggning, litteracitet, litteracitetsundervisning, modersmålslärare som resurs, resursperspektiv, SFI.

Kriget i Ukraina 2022 har lett till sanktioner mot Ryssland som företag behövt hantera. Studien syftar att undersöka hur företag har hanterat sanktionerna samt undersöka hur företagens nätverk har påverkats genom deras aktörer, resurser och aktiviteter. I studien har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika företag samt ett rådgivande organ inom internationell handel. Av studien framgår att samtliga företag behövt göra ändringar i sina nätverk och samtliga företag har följt sanktionerna och agerat i enlighet med dem vilket tyder på att alla företag har haft en anpassande strategi.

Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka om, och i så fall hur, uppgifterna i två läromedel som riktade sig till kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet uppmuntrade elever att använda sin flerspråkiga resurs. Läromedlen var publicerade efter att den nya läroplanen togs i bruk 2011. Uppgifterna i läromedlen undersöktes utifrån kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter. Resultatet visade att läromedlen hade uppgifter som uppmuntrade elever till att använda alla sina språk men att de uppgifterna utgjorde en liten del av det totala antalet uppgifter som fanns i läromedlet. Uppgifterna delades in i två kategorier beroende på om de explicit eller potentiellt uppmuntrade till att använda fler språk än svenska. De explicita uppgifterna hade en direkt angivelse om att elevernas förstaspråk och andra språk de kan skulle användas. Uppgifter som potentiellt uppmuntrade eleverna att använda sitt förstaspråk hade en potential för att eleverna kan ta hjälp av ett annat språk än svenska. Uppgifterna kategoriserades även efter hur uppgifterna skulle lösas. Sammanfattningsvis visade resultatet att läromedlens uppgifter beaktade elevers flerspråkighet i en liten utsträckning trots att forskning visar att förstaspråket bidrar till andraspråkutvecklingen.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur två grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd. För att ta reda på detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har också tagit del av offentliga dokument från varje kommun som visar det mål och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förståelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning på berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i våra ursprungliga frågeställningar. Vi har under studiens gång tagit del av tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på barn i behov av särskilt stöd. Vi har utfört en empirisk studie för att skapa oss en bild av vad som ligger till grund för hur man organiserar och diskuterar kring de barn som är i behov av särskilt stöd. Det resultat vi har kommit fram till, med stöd från skolans historik samt ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, visar att de lagar och förordningar som bestäms av riksdagen kan te sig mycket olika i kommunerna.</p><p>Beskrivning: The purpose of this essay is to describe how two neighbouring municipalities choose to organise and distribute resources to children in need of special support. In order to get a clear picture and an understanding for this task we decided to study the school directives set by the Swedish government as well as directives from the two municipalities. We also decided to carefully study official documents stating the goals and visions in regards to school and education, from the two concerned municipalities. One headmaster, one special education teacher and one responsible for distribution of resources have been interviewed in both municipalities as to give us a clearer picture of how matters are handled. The interviews gave us the answers we expected in regards to our initial questions. During our work we have also taken part of both previous research and history which might clarify our values today when it comes to children in need of special support. Our research aims to have an empirical approach which will give us an idea what the fundamental solutions are when it comes to discussing and organising children in need of special support. Our results show, supported by both the schools history and organisational theoretical perspective, that laws and regulations set by the Swedish parliament are interpreted hence executed very differently in the municipalities.</p>