<p>Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk</p><p>utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest</p><p>snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest</p><p>avgörande faktorerna.</p><p>Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa.</p><p>Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser,</p><p>omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar</p><p>förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är</p><p>snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period</p><p>av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå</p><p>utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100</p><p>mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats</p><p>i studien.</p><p>Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med</p><p>studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att</p><p>klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under</p><p>perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog</p><p>emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden</p><p>2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat:</p><p>* 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka</p><p>dipp vid ett tillfälle.</p><p>* 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period.</p><p>* 24 företag har haft en negativ tillväxt.</p><p>* 28 företag har en nedlagd verksamhet.</p><p>Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en</p><p>verksamhet.</p><p>Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens</p><p>utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar</p><p>tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare</p><p>har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt</p><p>tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den</p><p>snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera</p><p>personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?</p><p>Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag? Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram. I dessa fastställs den beroende variabeln Design som strategisk resurs som i sin tur påverkas av de oberoende variablerna organisation, planering och engagemang. Uppsatsen är strukturerad utifrån dessa tre oberoende variabler. En kvalitativ undersökningsmetod användes med fem intervjuer i respektive kommun. Urvalet av respondenter grundades på positionen i organisationen, ansvarsområde samt tillgänglighet. Den analys som jämför teori med empiri utgör underlag för slutsatser. Den tydligaste slutsatsen är att kommuner har möjlighet att använda verktyget design management för att design ska kunna utnyttjas som strategisk resurs. Ytterligare en slutsats är att kommuner ofta saknar en tydlig image vilket idag begränsar användandet av design som strategisk resurs. Det faktum att kommunen styrs av politiker med olika värderingar bidrar till den otydliga bilden kommunen kommunicerar till anställda såväl som till boende i kommunen.

Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest avgörande faktorerna. Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa. Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser, omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100 mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats i studien. Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden 2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat: * 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka dipp vid ett tillfälle. * 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period. * 24 företag har haft en negativ tillväxt. * 28 företag har en nedlagd verksamhet. Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en verksamhet. Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.

No description available.

No description available.

Denna studie är en del av ett större projekt, ”Tillit och tillväxt”, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda. Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman. De slutgiltiga temana analyserades med stöd från tidigare forskning. Resultat från fokusgrupperna tyder på att arbetsgrupper som under någon period varit i kontakt med funktionsnedsatta på arbetsplatsen har ett öppnare förhållningssätt gentemot funktionsnedsättningar. De är medvetna om att definitionen i sig är bred och innefattar många olika typer av hinder och diagnoser, vilket innebär att eventuella åtgärder är individanpassade.Det finns en förståelse att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär en nedsatt arbetsförmåga, vilket de inte tror är lika kännbart i organisationer och företag som inte haft kontakt med personer med funktionsnedsättningar. Resultatet föreslår dessutom en möjlig en koppling mellan en hög kreativitet med en trivsam social miljö och ett öppnare förhållningssätt till funktionsnedsättningar. / Tillit och tillväxt

Studiens syfte är att ta del av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. iPad är något som nyligen gjort inträde i förskolan och det är iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som alla på något sätt jobbar med iPads i sin verksamhet. Det har framkommit i resultatet att förskollärarna på olika sätt försöker anpassa iPaden efter den verksamhet de redan har. Läroplanen, förskolornas profil och aktuella diskurser påverkar hur förskollärare formar den nya resursen.

Syftet med vår studie är att beskriva lärares uppfattningar om fritidspedagogens arbetsuppgifter under skoltid. Sammanlagt intervjuade vi sex lärare på tre olika skolor. Samtliga lärare arbetar på lågstadiet tillsammans med fritidspedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få mer berättande svar av informanterna. Vårt resultat visar att lärarna ansåg att fritidspedagogens arbetsuppgifter ligger på det sociala och praktiska lärandet under skoltid. Enligt lärarna så är fritidspedagogens arbetsuppgifter utomhuspedagogik, undervisa i praktiska ämnen, rastaktiviteter samt resurs i klassrummet. I det empiriska materialet så framgick det att fritidspedagogens har sitt huvudansvar på fritidshemmet under eftermiddagen, vilket kan vara anledningen till att fritidspedagogen sparar sin energi till eftermiddagen och därmed anpassar sig efter lärarens planering för lektionerna under skoltid. Slutsatsen vi kommit fram till är att fritidspedagogens arbetsuppgifter är varierande. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>