Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen. SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa. Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt. Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet. Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna. Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån. Då de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, står för majoriteten av utlåningen till allmänheten innebär detta indirekt att dessa även står för majoriteten av utlåningen till de svenska företagen. Det viktigaste vid kreditgivningen är att fastställa den återbetalningsförmåga företaget har. För att kunna fastställa denna begär kreditgivarna in olika beslutsunderlag såsom årsredovisningar vilka ligger till grund för beräkningar av bland annat olika typer av finansiella nyckeltal. Dessa årsredovisningar måste, för aktiebolagen, ha granskats av en kvalificerad revisor enligt aktiebolagslagen. Detta innebär att bankerna kan sätta en stor tillit till dessa siffror vid en kreditansökan. Vår problemformulering lyder som följande; hur påverkar revisionen och revisionsberättelsen kreditbeslutet till små och medelstora företag? Syftet med studien är att undersöka värdet av reviderade räkenskaper vid kreditbeslutet till små och medelstora företag. Uppsatsen är av kvalitativ undersökningsdesign och intervjuer har därför genomförts med alla fyra storbanker utifrån den hermeneutiska kunskapssynen. De empiriska resultaten visar att bankerna använder sig av olika modeller vid kreditbedömningen. Alla syftar dock till att i slutändan kunna bedöma företagets återbetalningsförmåga för att på så sätt minska respektive banks risk vid utlåning. De beslutsunderlag som bankerna begär in är liknande. Alla kräver årsredovisning/bokslut som är granskad av en revisor. Ett par av bankerna ser även att ägaren/-arna lämnar in någon typ av likviditetsbudget över lånets syfte. En revisionsberättelse som inte är utformad enligt standardutformningen gör att bankerna genast blir vaksamma. De tar dock oftast kontakt med företaget för att utreda skälen till de anmärkningar revisorn har haft. De slutsatser vi drar från studien är att det råder oenighet kring vilken information bankerna kommer att begära vid en kreditansökan då revisionsplikten kan komma att avskaffas. En bank kommer självfallet att bevilja lån utan reviderad information eftersom detta redan görs idag medan två andra banker kommer att kräva reviderade årsredovisningar. Hur dessa kommer att se ut är däremot oklart. Det som kan konstateras är att ingen av bankerna har kommit ut med några klara direktiv som kommer gälla då revisionsplikten eventuellt avskaffas.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter. Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ”byta sig till” en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden. För att uppfylla syftet har revisionsberättelser studerats hos 437 företag som bytt revisorer under åren 2000-2008 och 437 företag som inte bytt revisorer. Med hjälp av en kvantitativ metod bestående av statistiska tester granskas påverkan av oberoende variabler på den beroende variabeln, revisionsberättelsens utformning första året den nye revisorn skriver under revisionsberättelsen. Resultatet av studien visar att försök till opinion shopping kan förekomma i Sverige. Dock visar djupare analyser att det inte finns bevis för att det går att lyckas med opinion shopping på den svenska revisionsmarknaden. Vår studie kommer alltså fram till att motiv till opinion shopping kan förekomma bland svenska företag men möjligheten för framgångsrik opinion shopping är väldigt liten.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag. Av dessa har hälften erhållit en ren revisionsberättelse och hälften en oren. Vi har med hjälp av Chi två-test och logistisk regression testat vilka finansiella och icke finansiella faktorer som har ett samband med revisionsberättelsens utformning. De vi har testat är soliditet, skuldsättningsgrad, likviditet, lönsamhet, revisionsbyråns storlek, revisionsarvode, revisorns kön, styrelsens könsmångfald samt anmärkning tidigare år. Resultat: Vårt resultat visar att 14 % av de svenska mikroföretagen erhåller en oren revisionsberättelse och de vanligaste orsakerna är för sent inlämnad årsredovisning, felaktigheter i skatter och avgifter eller att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Viss tidigare forskning har vi kunnat bekräfta medan annan har vi dementerat då den enligt vår studie inte varit applicerbar på svenska mikroföretag. De finansiella faktorer som har ett signifikant samband och därmed kan förklara revisionsberättelsens utformning är soliditet, likviditet och förlust. De icke finansiella är styrelsens könsmångfald och anmärkning tidigare år.

Sammanfattning: Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s. 69). Revisorns uppgift under granskningen är att kontrollera tillförlitligheten av redovisningsinformationen vilken företagsledningen tagit fram. Det nämnda innebär att samarbetet mellan revisorer och företagsledningen är av vikt för revisorernas granskningsarbete (Fant, 1998, s. 47). Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka hur parternas samspel påverkar uttalandena om företags fortlevnad. I teorikapitlet behandlas företagsledningens ansvar, revisorns granskningssvårigheter och RS  570 fortsatt drift som revisorn ska utgå ifrån. Vidare tas samspelets betydelse för revisorns  granskningsarbete upp och vilka faktorer som påverkar sådan interaktion. För den empiriska undersökningen intervjuas tre auktoriserade revisorer från tre stora revisionsbyråer. Resultaten visar att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen underlättar revisorns granskningsarbete. En bra interaktion mellan de nämnda parterna kan innebära att revisorn får tillgång till rätt underlag för en bedömning av fortlevnaden av företaget ifråga. Ett sämre samspel, å andra sidan, försvårar revisorns granskningsarbete eftersom revisorn i sådant fall arbetar med en icke samarbetsvillig företagsledning och otillräckligt underlag för en korrekt bedömning. Med stöd av den undersökning som gjorts av det aktuella ämnet kan den slutsatsen dras att samspelet har betydelse för revisorns uttalanden i förevarande hänseende och ett bra samspel möjliggör för revisorn att uttala sig om när företaget är fortlevnadshotad medan en sämre interaktion försvårar positionen för revisorerna att göra uttalanden om de ifrågavarande företagen.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ”going concern” och när revisorerna utfärdar ”going concern” varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller ”going concern” för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur ”going concern” varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti 2010. Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande ”going concern” varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av ”going concern”. Om bedömning av ”going concern” skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda. / Over the last decade, there have been several scandals which have sparked debate about the audit profession. Stakeholders believe that the auditors have not performed their job in a professionally correct way, when they questioned the viability of companies that subsequently went bankrupt. Previous research has shown that the auditors have poor accuracy when assessing the "going concern" and when auditors issue 'going concern' warning they formulate them in different ways. The auditing standard 570 found a formulation that auditors should use, but the formulations are affected by auditor competence and independence. Our study aims to identify auditors' accuracy in terms of "going concern" for Swedish companies that have gone bankrupt. Furthermore, we identify and categorize how "going concern" warnings have been formulated. We began with the materials we received from the Social Sciences at Mid Sweden University in Sundsvall, which contained information from the enforcement officer concerning legal persons in Sweden who has been declared bankrupt by the District Court from January to August 2010. We coded data from companies' annual reports that show that the auditors have low success rates (16 percent) regarding "going concern" warnings. When the auditors question the viability, are clear warnings in the majority. In that category is the category with the formulations according to the audit standard 570 in majority. In summary, both previous research and our findings that the auditors have low accuracy on the evaluation of "going concern". If the assessment of the "going concern" shall remain with the auditors, we propose on the basis of our results that the auditing standard 570 should be mandatory to use.

Title: The qualified audit report – a study of Board of Director, Private Corporation and auditor’s impact.                       Seminar date: 31th of May, 2011 Authors: Annika Jonasson & Emma Swanberg Supervisor: Andreas Jansson                 Education: the Business Administration and Economics Programme       Course: Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords: Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder Background: It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company’s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports.   Purpose: The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. Methodology: In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods.                    Results & Conclusion: Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013. Data har insamlats genom bearbetning och analyser av respektive företags årsredovisning. Av studien följer att företagen inte efterlever upplysningskraven fullt ut och att respektive företags revisor inte väljer att göra ett modifierat uttalande trots att ISA (International Standards on Auditing) uppmanar till det. Fastighetsbolagen visar högst efterlevnad av upplysningar, därefter kommer skogsbolagen och sist bankerna.

Sammanfattning Sverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten. Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga. Denna bygger idag till stor del på statistiska beräkningar och mått som utvinns från företagens årsredovisningar. För aktiebolag måste dessa redovisningar enligt dagens lagstadga vara granskade av en revisor, en aspekt som i hög grad underlättat den tillit bankerna kunna sätta till företagens siffror. Vid ett slopande av revisionsplikten för små- och medelstora företag kommer företag själva att kunna välja om de vill tillämpa revision, om de anser att nyttan är större än de kostnader revisionen medför. Studiens syfte är att undersöka hur revisionen idag inverkar vid storbankernas kreditgivning samt om denna inverkan kommer att förändras vid ett slopande revisionsplikt. Undersökningen bygger på djupintervjuer som genomförts med tre av de fyra storbankerna. De empiriska iakttagelser som tillhandahållits tyder på att bankerna i dagens läge använder sig av olika bedömningsgrunder vid kreditgivning. Emellertid bygger dessa bedömningsgrunder på i stort sett identiska grundfaktorer, där reviderade årsredovisningar spelar en stor roll. Studiens slutsats tyder på att vid ett framtida scenario där revisionsplikten avvecklats råder oenighet mellan storbankerna gällande revisionens betydelse vid kreditgivning. Bankernas resonemang strävar åt olika håll, alltifrån 100 procentigt krav på revision, till beviljande av lån helt utan reviderad årsredovisningar i beslutsunderlaget. Påpekas bör dock att inga centrala beslut är tagna inom någon av de studerade kreditgivarnas verksamheter. Nyckelord: Revisionsplikt, kreditgivning, SME, storbank, revision, revisionsberättelse

Revisorer har en viktig funktion i samhället där de med professionell skepticism ska säkerställa att företagets räkenskaper sköts utefter de lagar och regler som fastställts. Därför är det viktigt att se till att revisorer inte förfar oredligt genom tillsyn och kvalitetskontroller av bland annat Revisorsinspektionen. Trots denna tillsyn förekommer brister i revisionsberättelsen och när bristerna är av allvarlig beskaffenhet är den disciplinära verksamheten av Revisorsinspektionen betydelsefull genom verkställandet av påföljder. Under året 2017 avgjorde Revisorsinspektionen 44 ärenden där revisorn fick en påföljd, antingen varning, erinran eller upphävande av godkännande eller auktorisation. Syftet med studien är att undersöka vilka de mest frekventa bristerna som förekommer i de svenska disciplinärendena är, för att förstå vilka brister som kan leda till revisionsmisslyckanden. Metoden har i grunden en kvalitativ forskningsdesign där Revisorsinspektionens disciplinärenden avgjorda år 2017 har studerats. Urvalet ledde till 44 ärenden, varav 4 ärenden var bortfall. Framtagningen av kategorierna samt underkategorier av specifika brister gjordes, utöver disciplinärenden, med hjälp av tidigare forskning och stöd av Weberprotokollet. Sex kategorier med underliggande brister identifierades i den framtagna empirin. De kategorierna som förekom mest frekvent visade sig vara granskning och underlåtit något, där framförallt underkategorierna ospecificerade intäkter och underlåtenhet att rapportera i revisionsberättelsen innehöll de mest frekventa bristerna.