Den 31 december 2016 blev nya regler om utformningen av revisionsberättelser för börsnoterade bolag gällande. En bakgrund till implementeringen var att det fanns uppfattningar om att revisorer på ett tydligare sätt skulle redovisa det som framkommit genom revisionen i revisionsberättelsen. Externa intressenter till börsnoterade bolag skulle därigenom få tillgång till mer kvalitativ information. Till intressenter som har behov av sådan information hör kreditgivare, vilka behöver kunna bedöma bolags förmåga till återbetalning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken påverkan de nya tilläggen i revisionsberättelsen har haft på bankers kreditgivningsprocess vid beslut om kreditgivning till börsnoterade bolag. Det har undersökts genom att utföra åtta stycken intervjuer med kreditgivare till börsnoterade bolag. Studiens resultat tyder på att revisionsberättelsen inte har ansetts utgöra ett betydelsefullt underlag varken före eller efter det att förändringen trädde i kraft. Det indikerar att de nya tilläggen inte har haft någon påverkan på bankernas beslut om kreditgivning.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie. Först undersöktes 4220 aktiebolag i Skåne för att finnabolagenmed orena revisionsberättelse. Vidare bidrog den första undersökningen i 333 aktiebolag som kommed i vår undersökning. Uppsatsen speglar aktiebolagspopulationen i Sverige.Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram.Studien har påvisat att företagets fortlevnad, betalningsförmåga, omsättning och antal anställda påverkas av en oren revisionsberättelse. Dessutomvisarresultaten att en oren revisionsberättelse leder tillfler orenaoftare än till renade följande åren. Studien har endast påvisat en väldigt svag indikation på att åtgärder dämpareffekten av de orena revisionsberättelserna. / Since stakeholders proved to use the auditor’s report for decision-making, reactions to the qualified audit opinion implya negative result for the firm. Thus, we investigated how the audited firm’s organizational outcomes are influenced by the qualified audit opinion. Furthermore, the study aims to explain how the measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.Based on previous research and theory, we created our own hypothesis. The hypothesis saysthat the qualified audit opinionaffectsorganizational outcomes and that these effects can be limited by the measures taken. To realize the purpose, we conducted a document study. We investigated 4220 firms in Skåne to find firms with qualified audit opinions. Furthermore, the first survey contributed 333 firms that brought in our survey. The results reflect the entire population of firms in Sweden. The results were statistically processed in order to test the developed hypothesis. The study has demonstrated that the firm’s survival, solvency,turnover and number ofemployees are affected by a qualified audit opinion. Furthermore, the results show that a qualified audit opinionleads more qualified audit opinions than unqualified audit opinions the following years. The study shows a very weak indication that measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens. / The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.

Bakgrund: Revisionsberättelsen är den rapport som intressenter kan ta del av. Det är revisorns uttalande som har högt värde då det är revisorn som är informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, är grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberättelse inte signalerar tillräckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhållit orena revisionsberättelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmärkningarna i orena revisionsberättelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier. Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhållna orena revisionsberättelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under året 2010. Teori: De teorier som har använts i denna studie är agentteorin och intressentmodellen. I kapitlet definieras även begrepp som används inom revision. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har gjorts i form av dokumentstudie. Urvalet har utgått från svenska aktiebolag som inlett konkurs under 2010. Kontrollgruppen bestod av svenska aktiebolag som inte hade inlett konkurs under samma år. Resultat och slutsats: De mest uppkomna anmärkningarna är förbrukat mer än det registrerade egna aktiekapitalet samt skatte- och avgiftsanmärkning. Anmärkningar som är av den allvarligaste graden förekommer inte ofta. Däremot vid de uppkomna tillfällena med dessa anmärkningar har företagen i de flesta fallen gått i konkurs. Vidare visar resultatet att det finns ett samband mellan företagens orena revisionsberättelse och konkurs.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

Titel: CSR-aktiviteters samband med revisionsarvodet samt företagsvärdet. En kvantitativ studie i europeisk kontext. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Camilla Uppgren och Therese Karlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 - Juni Syfte: CSR och revisionsarvode är var för sig två välstuderade ämnen. Studier som studerar sambandet mellan företagets arbete med CSR och det debiterade revisionsarvodet är däremot ett i stort sett outforskat område. Studiens syfte har därför varit att förklara huruvida ett företags CSR-aktiviteter påverkar företagets revisionsarvode. Samt att identifiera om ett företags CSR-aktivitet i kombination med revisionsarvode påverkar företagets värde. Metod: Studien förhåller sig inom en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att studien ska erhålla kvantifierbara och generaliserbara resultat. Som tidsperspektiv har en longitudinell design använts där data från Thomson Reuters Datastream har hämtats hem för företag under åren 2007–2017. Där datainnehållet sedan har analyserats i SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det existerar ett signifikant samband mellan delar av företagets CSR-arbete och revisionsarvodet för europeiska företag. Vår studie går med stor försiktighet emot de tidigare studierna genom att indikera att det inte finns något samband mellan företagets CSR-arbete i relation med revisionsarvodet och företagets värde, resultatet har däremot hög multikollinearitet och avsaknad av signifikans. Examensarbetets bidrag: Arbetet har bidragit med mer empirisk bevisning och ytterligare forskning gällande relationen mellan CSR och revisionsarvode. För övrigt bidrar studien med ett praktiskt bidrag för företagsledningen att fatta ekonomiska beslut kring val att införa hållbartföretagande i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Den här studien använder sekundärdata och en kvantitativ forskningsmetod. Vi anser att det även hade varit intressant att inkludera revisorernas tankar och erfarenheter av CSR arbete. Vilket gör att vårt förslag till fortsatt forskning därmed är att använda exempelvis kvalitativa intervjuer för att få in revisorernas sida och syn på ämnet.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter. Syftet är även att undersöka hur en slopad revisionsplikt skulle påverka revisionsberättelsen.Vi genomförde intervjuer med två revisorer, två mindre aktiebolag samt två intressenter vilka utgörs av en bank och en leverantör. Intervjuerna bestod av djupgående frågor som anpassades efter varje individ. Uppsatsen är alltså genomförd enligt en kvalitativ metod. I vår undersökning fann vi inte några direkta förändringsalternativ i USA:s eller Australiens utformning av revisionsberättelsen. Detta beror på att deras utformningar är mycket lika den svenska. Den skillnad vi noterade är att deras revisionsberättelse, om något, är mer standardiserade.Revisorer, företag samt intressenters uppfattning om dagens standardiserade revisionsberättelse skiljer sig åt. Revisorerna tycker den är bra medan företag och intressenter efterfrågar en mer företagsspecifik och bättre utformad berättelse.De förändringar som vi ser, efter att vi tagit hänsyn till alla grupper, är en revisionsberättelse som är mer företagsspecifik och där revisorn ökar sitt användande av tilläggsupplysningar mot företag och intressenter. Vid en slopning av revisionsplikten kan dagens utformning av revisionsberättelsen, med hänsyn till våra förändringsförslag, kvarstå vid den frivilliga revisionen. Om man förenklar revisionen kommer rapporten inte att kunna kallas för en revisionsberättelse och snarare ha formen av något slags intyg. Slutligen kan vi konstatera att en förändring av revisionsberättelsen förhoppningsvis leder till att revisorer, företag och intressenter inte längre förbiser den utan uppfattar berättelsen som mer läsvärd. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:</p><p>Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?</p><p>Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband.</p><p>Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad.</p><p>Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan.</p><p>Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande.</p><p>En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.</p>

<p>Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt.</p> / <p>The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.</p>

Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer: Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal? Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta. Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband. Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad. Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan. Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande. En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.