The aim of this thesis is to comprehend RFSL’s concept of LGBTQ-certification, and how different public libraries all around Sweden perceive this certificate and later on applies it to their actual work. Also, my thesis will examine the ways in which RFSL’s certification and education is portrayed by the libraries referred to. This will mainly be done by an analysis of the libraries social media (here:Instagram) but also how the full concept is conveyed in daily press. The notion of certification as a social regulation will be deconstructed and construed as well. The thesis discovers three recurring themes in articles from the Swedish daily press. The three recurring themes are identity, treatment and expense. The first theme, identity, illustrates how the journalists and the library staff are talking and forming the LGBTQ identity. The second theme, treatment of library patrons, shows how the librarians are concerned about how to meet LGBTQ-people who visits the library. Hence the LGBTQ-people need a different approach the “the ordinary library user”. The third and last theme, expense, discusses how a majority of the articles talks about the certification like an investment. From the libraries Instagram accounts another three themes were discovered. These themes were celebrating the certification, books with LGBTQ-themes and Pride. The first theme, celebrating the certification, is portraited with rainbow cakes, balloons and a festive atmosphere. The second theme found from the libraries Instagram accounts are pictures of books with a LGBTQ-theme. The third theme from Instagram is Pride. Here the libraries are po

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.   Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden. Dock har det visat sig att dessa initiativ inte har varit tillräckliga.   Undersökningen har utgått från fyra stycken projektansökningar som utgivits av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), studien har också undersökt kritik som finns mot hanteringen av hbt-frågor inom det svenska biståndsarbetet. För att kunna ge förklaringar till problematiken med hbt-frågan har undersökningen utgått från teoretiska begrepp om heteronormativitet.   Resultatet visar att heteronormativa värderingar dominerar i de länder där RFSL har projektsamarbeten. De mål och strategier som finns beskrivet i projektansökningarna ämnar dock utmana heteronormativiteten genom bland annat utbildning, kapacitetsutveckling och påverkansarbete mot andra organisationer och regeringar. I kritiken som undersöktes framkommer det att Sida och det svenska utvecklingssamarbetet ofta ignorerar hbt-perpektivet i sina insatser och att hbt-frågan hamnar i skymundan inom de flesta områden, vilket också det kan kopplas till heteronormativa värderingar i samhället.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser. Vi har även utformat en hypotes och mothypotes utifrån vår egna förförståelse och hur vi tror att makten ser ut inom HBT som grupp. Vi har i vår undersökning kommit fram till att HBT som grupp inte är jämställda inom gruppen, att makten skiljer sig åt mellan homo-, bi- och transpersoner, där den maskulina bögen premieras vilket vi kan se stämmer överrens med de patriarkala könsnormerna som genomsyrar HBT som grupp liksom samhället för övrigt. Eftersom att graden av organisering påverkas av möjligheterna till identifikation med varandra inom gruppen så tror vi att HBT som grupp inte är så starka som de utåt påvisar. Detta visas tydligt i de bisexuellas och transexuellas mindre möjligheter till makt och status inom gruppen. Vi anser att HBT gruppen kan ses som ett fält och inom detta fält förekommer strider om makt, kapital samt status, både inom gruppen och för normalisering i samhället.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är:Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet. Hur arbetar förskolan med likabehandling samt jämställdhet, och hur det avspeglas på barnen i förskolan. Efter dessa intervjuer analyserade vi svaren från barnen och pedagogerna, vi utgick från teorier som Piagets samt Foucault. Vi använde även annan tidigare forskning och andra teorier, som ni kan se i dessa kapitel. Under tiden av vår undersökning såg vi att förskolorna arbetar med våra frågeställningar, mer eller mindre. Skillnaderna vi såg var att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer. / During the spring semester examined how nursery practitioners with questions about different family and how children express themselves on the topic.To get a clear picture of preschool, we chose to observe their environment before we started the interviews with the children and teachers. We have used out qualitative research when we brought semi-structured interviews with six teachers and four group interviews with children. The questions that we used out are:What is a family for the children? What are teachers' thoughts about values ​​and standards, and how they are working to get it into preschool. How do preschool with equality of treatment and equality, and how it reflected on the children in the preschool.After these interviews, we analyzed the responses of the children and the teachers, we based theories of Piaget and Foucault. We also used other previous research and other theories, as you can see in these chapters.During the time of our survey, we saw that preschools are working on our issues, more or less. The differences we saw was that the children in the preschools who have worked more actively with rainbow families have a greater understanding that there are different family constellations.

<p>Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.</p><p>De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.</p><p>Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.</p><p>Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.</p>

<p>Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.</p>

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete. Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering. Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet. Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status. De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.