Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.

Kvartsdamm är ett arbetsmiljöproblem som kan leda till allvarliga konsekvenser för de exponerade yrkesarbetarna. De sjukdomar som ligger till följd för en hög exponering av kvartsdamm är framförallt silikos, KOL och lungcancer. Kvartsdammet uppstår då byggmaterial som innehåller kvartshaltigt material bearbetas, tillexempel betong. De små respirabla partiklarna av kvarts som uppstår vid bearbetningen bildar ärrvävnader i lungorna, vilket leder till att dem tappar sin kapacitet. Tidigare har krav ställts att arbetsplatserna ska utföra egna mätningar av kvarts, men inte längre. Nya författningssamlingen, AFS 2015:2 gör det möjligt för byggarbetsplatserna att använda sig av referensvärden och kringgå faktiska mätningar vid riskbedömningen av kvartsdamm. Examensarbetet redovisar några utav de hjälpmedel som används för en minskad exponering av dammet, där syftet är att hitta de största bristerna hos fallföretaget i byggproduktionen samt se hur den övergripande kunskapen ser ut på byggarbetsplatserna.Informationen till arbetet har samlats in från olika informationskällor, bland annat kvantitativa enkätundersökningar, semistrukturerade intervjuer samt informationssökning via internet där primärkällor prioriterats. Alternativa fakta har sorterats ut för en minskad avgränsning då examensarbetet enbart inriktar sig på den praktiska hanteringen av kvartsdamm.Examensarbetets resultat förväntas göra företagets riskbedömningsmall för kvartsdamm mer hanterbar genom den förenkling som tagits fram under arbetets gång. Diskussionerna har i huvudsak kretsat kring självkritisk bedömning av informationsinsamlingen samt hur utfallet av rapporten hade ändrats om fokus lades på andra delar vid arbetets början.Fallföretaget arbetar konstant med riskbedömning av kvarts för att uppnå en fullgod arbetsmiljö. En rotorsak var svårigheter kring just hanteringen av referensvärdena som gör att företaget inte använder riskbedömningsmallen som ett hjälpmedel. Då kvartsdamm ska bedömas i arbetsberedningarna är tanken att riskbedömningen som utförts i ett tidigare skede ska underlätta arbetet. Även kunskapen om kvartsdamm var varierande, där de anställda hos de större företagen har goda kunskaper medan de mindre underentreprenörerna har bristfälliga kunskaper. / Quartz dust is a health and safety problem that has serious consequences for the exposed workers. The diseases that are due to excessive exposure of silica are silicosis, COPD and lung cancer. The quartz dust occurs when building materials that containing quartz are processed, such as concrete. The small respirable quartz dust particles that occur during processing form scar tissues in the lungs, causing them to lose their capacity. In the past, demands have been made that workplaces should carry out their own measurements of quartz, but no longer. The new regulation, AFS 2015:2, enable construction sites to use benchmarks and circumvent actual measurements in the risk assessment of quartz dust. The study reports some of the tools used to reduce exposure to the dust, where the purpose is to find the biggest shortcomings of the case company in the construction production and see how the overall knowledge looks at the construction sites.The information for the work has been collected from various sources of information, including quantitative surveys, semi structured interviews and information retrieval via the Internet where primary sources have been prioritized. Alternative facts have been sorted out for a reduced demarcation as the degree project focuses solely on the practical handling of quartz dust. The discussion mainly revolved around self-critical assessment of information gathering. The discussion has also investigates how the outcome of the report have been changed if the focus had been other parts at the start of work.The case the company is constantly working with risk assessment of quartz to achieve an acceptable working environment. A isolating was a problem in dealing with the reference values, which means that the company does not use the risk assessment template as an aid. When quartz dust is to be assessed in the working preparations, the idea is that the risk assessment template facilitates the work. The knowledge of quartz dust was also variable, where the employees of the larger companies had good knowledge while the smaller subcontractors had inadequate knowledge.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.

Vi alla känner igen ordspråket “Borta bra men hemma bäst” men hur sant är det egentligen?  Turism har alltid funnits i någon form och kommer alltid att finnas i någon form. Som en konsekvens av globaliseringen under de senaste decennierna har länder runt om i världen kommit närmare än någonsin. Gränser är mer öppna än någonsin och i stort sett alla får och kan resa. Vissa upplever dock vissa resmål som farliga och skrämmande. Speciellt kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som har störst påverkan när det kommer till vad som får kvinnor att känna sig trygga under sina resor. Vad har kvinnor för upplevelser av sina tidigare resor och vilka vanliga rädslor finns? Denna studie syftar till att söka svar på hur mycket kvinnors uppfattning om säkerhet väger upp i deras val av resmål, vilka faktorer som är viktigaste och vilka faktorer som gör att kvinnor avstår från en viss destination. Vidare är det av intresse för oss att i vår studie undersöka hur stor skillnad det är mellan äldre och yngre kvinnors val av resor. Studien bygger på ett frågeformulär samt litteraturanalys. Enkäten fick totalt 224 svar från svenska kvinnor i olika åldrar. Resultaten visar delade meningar om hur viktiga vissa faktorer är för säkerhetsuppfattning vid val av resmål. De tydligaste mönstren som resultaten tar fram är att kvinnor föredrar att resa i sällskap istället för ensamma. Dessutom är kvinnors största faktor när de väljer resmål bekvämlighet inte säkerhet, även om säkerhet fortfarande är en viktig faktor. Den mest påverkande faktorn som skapar den rädsla som kvinnor upplever är massmedier som tidningsartiklar och sociala medier. / There is a common Swedish saying that being abroad is good but at home is still always the best. Tourism has always existed in some form and is always going to exist in some form. As a consequence of the globalization of the last decades countries around the world have become closer than ever. Boarders are more open than ever before and pretty much everyone is allowed and capable to travel. However, some experience certain destinations as dangerous or scary. Especially females.  This study aims to research which factors have the biggest impact when it comes to what makes women feel safe during their travels. What do women have as an experience of their earlier travels and what common fears exist? This study aims to seek answers on how much women's perception of safety weighs up in their choice of destination, what factors are most important and what factors cause women to refrain from a particular destination. Furthermore it is of interest how big of a difference there is between older and younger women's choice of travel. The study is based on a questionnaire as well as literature analysis. The questionnaire got a total of 224 answers from Swedish women of different ages.  The results show divided opinions on just how important certain factors are for safety when choosing a destination. The most significant patterns that the results show is that women prefer to travel accompanied instead of alone. Furthermore, women's biggest factor when choosing a destination is comfort not safety, even though safety is still an important factor. The most influencing factor that creates the fear that women experience is mass media such as newspaper articles and social media.

Repetitive tasks, awkward hand/wrist postures and forceful exertions are known risk factors for work-related musculoskeletal disorders (WMSDs) of the hand and wrist. WMSD is a major cause of long work absence, productivity loss, loss in wages and individual suffering. Currently available assessment methods of the hand/wrist motion have the limitations of being inaccurate, e.g. when using self-reports or observations, or expensive and resource-demanding for following analyses, e.g. when using the electrogoniometers. Therefore, there is a need for a risk assessment method that is easy-to-use and can be applied by both researchers and practitioners for measuring wrist angular velocity during an 8-hour working day. Wearable Inertial Measurement Units (IMU) in combination with mobile phone applications provide the possibility for such a method. In order to apply the IMU in the field for assessing the wrist velocity of different work tasks, the accuracy of the method need to be examined. Therefore, this laboratory experiment was conducted to compare a new IMU-based method with the traditional goniometer and standard optical motion capture system. The laboratory experiment was performed on twelve participants. Three standard hand movements, including hand/wrist motion of Flexion-extension (FE), Deviation, and Pronationsupination (PS) at 30, 60, 90 beat-per-minute (bpm), and three simulated work tasks were performed. The angular velocity of the three methods at 50th and 90th percentile were calculated and compared. The mean absolute error and correlation coefficient were analysed for comparing the methods. Increase in error was observed with increase in speed/bpm during the standard hand movements. For standard hand movements, comparison between IMUbyaxis and Goniometer had the smallest difference and highest correlation coefficient. For simulated work tasks, the difference between goniometer and optical system was the smallest. However, for simulated work tasks, the differences between the compared methods were in general much larger than the standard hand movements. The IMU-based method is seen to have potential when compared with the traditional measurement methods. Still, it needs further improvement to be used for risk assessment in the field. / Upprepade uppgifter, besvärliga hand- / handledsställningar och kraftfulla ansträngningar är kända riskfaktorer för arbetsrelaterade muskuloskeletala störningar (WMSD) i hand och handled. WMSD är en viktig orsak till lång frånvaro, produktivitetsförlust, löneförlust och individuellt lidande. För närvarande tillgängliga bedömningsmetoder för hand / handledsrörelser har begränsningarna att vara felaktiga, t.ex. när du använder självrapporter eller observationer, eller dyra och resurskrävande för följande analyser, t.ex. när du använder elektrogoniometrarna. Därför finns det ett behov av en riskbedömningsmetod som är enkel att använda och som kan användas av både forskare och utövare för att mäta handledens vinkelhastighet under en 8-timmars arbetsdag. Wearable Inertial Measuring Units (IMU) i kombination med mobiltelefonapplikationer ger möjlighet till en sådan metod. För att kunna använda IMU i fältet för att bedöma handledens hastighet för olika arbetsuppgifter måste metodens noggrannhet undersökas. Därför genomfördes detta laboratorieexperiment för att jämföra en ny IMU-baserad metod med den traditionella goniometern och det vanliga optiska rörelsefångningssystemet. Laboratorieexperimentet utfördes på tolv deltagare. Tre standardhandrörelser, inklusive hand / handledsrörelse av Flexion-extension (FE), Deviation och Pronation-supination (PS) vid 30, 60, 90 beat-per-minut (bpm) och tre simulerade arbetsuppgifter utfördes. Vinkelhastigheten för de tre metoderna vid 50: e och 90: e percentilen beräknades och jämfördes. Det genomsnittliga absoluta felet och korrelationskoefficienten analyserades för att jämföra metoderna. Ökning av fel observerades med ökning av hastighet/bpm under standardhandrörelserna. För standardhandrörelser hade jämförelsen mellan IMUbyaxis och Goniometer den minsta skillnaden och högsta korrelationskoefficienten. För simulerade arbetsuppgifter var skillnaden mellan goniometer och optiskt system den minsta. För simulerade arbetsuppgifter var dock skillnaderna mellan de jämförda metoderna i allmänhet mycket större än de vanliga handrörelserna. Den IMUbaserade metoden anses ha potential jämfört med traditionella mätmetoder. Ändå behöver det förbättras för att kunna användas för riskbedömning på fältet.

The increasing reliance on space infrastructure and its rapid expansion necessitate the development and enhancement of tools for space debris and fragmentation research. Accurate prediction of the risks associated with satellite fragmentation requires comprehensive understanding of the dynamics involved. To address this need, the widely used NASA Standard Breakup Model (SBM) is employed in this thesis to predict fragment characteristics resulting from breakup events. Additionally, a novel method is introduced to determine the direction of these fragments, something not directly covered by the SBM. Furthermore, the principle of kinetic gas theory is applied to calculate the overall, long-term collision risk between debris and a predetermined satellite population. The results from this reveal the limitations of the SBM in accurately simulating fragmentations for certain satellite types. However, the newly implemented fragment directionality method aligns well with observed data, suggesting its potential for further research. Similarly, the risk model exhibits strong correspondence with ESA's MASTER, a model used for assessing collision risks with debris, with the deviations likely due to different impact velocity models used. Finally, the validated fragmentation and risk models are combined, and the combined model is used to analyse a real-world fragmentation event. / Det ökande beroendet av rymdinfrastruktur, samt dess snabba expansion kräver utveckling och förbättring av verktyg för forskning och analys kring rymdskräp och fragmentering. För att förstå risken förknippad med satellitfragmentationer så krävs förståelse för den involverade dynamiken. För att tillgodose detta används NASA:s Standard Breakup Model (SBM) i denna avhandling för att bestämma fragmentegenskaper som bildas från olika sorters fragmentationshändelser. Dessutom introduceras en ny metod för att bestämma riktningen för dessa fragment, något som inte direkt täcks av SBM. Dessutom tillämpas principen för kinetisk gasteori för att beräkna den totala, långsiktiga kollisionsrisken mellan rymdskrot och en förutbestämd satellitpopulation. Resultaten från detta avslöjar SBM:s begränsningar när det gäller att simulera fragmenten för vissa satellittyper. Hursomhelst så kan man se att den nyligen implementerade fragmentriktningsmetoden stämmer väl överens med den observerade datan, vilket tyder på dess potential för ytterligare forskning. På samma sätt uppvisar riskmodellen överensstämmelse med ESA:s MASTER, en modell som används för att bedöma kollisionsrisker med rymdskrot, där avvikelser sannolikt beror på att olika kollisionshastighetmodeller används. Slutligen kombineras de validerade fragmenterings- och riskmodellerna, som sedan används för att bidra med analyser till en riktig fragmentationshändelse.