Woodroll® is a gasification technology developed by Cortus that produces synthetic gas (syngas) from biomass. Syngas can be used in several different applications. One interesting option is to convert it further into biomethane, which can be used as automotive fuel or replace natural gas in gas grids. The revenues and profitability of biomethane production is heavily dependent on policy instruments and support schemes. These subsidies can be either direct, where the producer receives a feed-in tariff for biomethane production, or indirect, where consumption rather than production is stimulated. This work has investigated which revenues that can be expected from biomethane production via Woodrooll® in Sweden, the Netherlands, Germany, the UK, France and Italy, both in terms of amounts and risks. A profitability analysis have also been carried out to preliminary compare the returns in the different countries, where two different scenarios for different revenues have been analyzed for two different feedstock prices. The results showed that the Netherlands and Italy provides the potentially highest revenues. However, there are uncertainty factors associated with all cases. Sweden and Germany offers indirect support and negative market trends. The Netherlands and the UK are the only options that provide a feed-in tariff for biomethane production via gasification. In the Netherlands the tariff can be secured before making investment decision but is only disbursed for 12 years. The UK offers a fixed feed-in tariff for 20 years but the tariff is secured first after plant start-up and the tariff may be reduced on a quarterly basis. In fact, the tariff has been reduced with 40 % over the last 24 months, but there are discussions on introducing a separate tariff for gasification. Italy has the support schemes that potentially offer the highest revenues, but gasification is currently not eligible for support. The latter also holds for France, which may be an interesting case in the future. If risk is to be minimized, Cortus may either focus on the Netherlands or await the discussions in the UK and France on introducing a gasification tariff. The work on standardization of biomethane use should also be followed since Italy offers the potentially highest return of the investigated countries. It is also recommended to look further for other cases. The best-case scenario for the risk averse is the one that provides a fixed tariff for 20 years and in which the tariff can be secured before an investment decision is taken. / Woodroll® är en förgasningateknik som utvecklats av Cortus som producerar syntesgas (syngas) från biomassa. Det finns en rad olika användningsområden för gasen. Ett intressant sådant är att omvandla den till biometan, vilket kan användas som drivmedel eller ersätta naturgas i gasnät. Dock så är intäktern och lönsamheten starkt beroende av stödsystem. Dessa subventioner kan antingen vara i form av en inmatningstariff, där biometanproducenten får en fast peng för biometanproduktion, eller i form av indirekt stöd där konsumtion snarare än produktion stimuleras. I detta arbete har det utretts vilka intäkter som kan förväntas för biometan-produktion genom Woodroll® i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Storbritanninen, Frankrike och Italien, både i termer av belopp och risk. En lönsamhetsanalys har också gjorts för att preliminärt jämföra avkastningen för de olika länderna. Två olika scenarier för olika intäkter har analyserats för två olika råvarupriser. Resultatet visade att samtliga länder kan erbjuda attraktiv avkastning. Dock är samtliga fall förknippade med osäkerhetsfaktorer. Sverige och Tyskland erbjuder indirekt stöd och negativa marknadstrender. Nederländerna och Storbritannien är de enda alternativen som ger en feed-in-tariff för biometanproduktion. I Nederländerna kan tariffen säkras innan investeringsbeslut fattats men betalas endast i 12 år. Storbritannien ger en fast tariff i 20 år men kan justeras kvarstalsvis och nivån säkras först efter uppstart av anläggningen. Tariffen har reducerats med 40 % de senaste 24 månaderna, men det pågår diskussioner om att introducera en särskild tariff för förgasning. Italien erbjuder stödsystemet som ger högst potentiella intäkter men biometan från förgasning är inte berättigat för stödet. Det senare gäller också för Frankrike som kan bli ett intressant fall i framtiden. Om det önskas att minimera risken så bör Cortus fokusera antingen på Nederländerna eller invänta diskussionerna om förgasningstariffen i Storbritannien och Frankrike. Arbetet kring standardisering av biometan-användning bör också följas eftersom Italien erbjuder de potentiellt högsta intäkterna. Det rekommenderas också att Cortus tittar vidare på andra alternativ. Det bästa fallet för den risk-aversiva är fallet som ger en fast tariff i 20 år och där stödet kan säkras innan investeringsbeslut fattas.

Laddning av eldrivna fordon ombord på fartyg innebär betydande säkerhetsutmaningar. Detta examensarbete utforskar riskerna förknippade med denna process och undersöker hur dessa kan förhindras. Metoden är en litteraturundersökning av befintlig forskning. Vi identifierar och utvärderar riskerna med att ladda litiumjonbatterier ombord på fartyg och granskar även relevanta regelverk och standarder för skyddsåtgärder. Resultaten visar att batterihälsa och batterityp påverkar fordonets säkerhet samt att termisk rusning är en risk. Termisk rusning kan upptså vid mekaniska, elektriska, eller termiska skador. För att hantera dessa risker finns det flertal skyddsåtgärder såsom Battery management system som övervakar batteriets kondition och förhindrar överladdning. Andra åtgärder inkluderar säkringar, brytare, bimetallsiska termostater samt postiva termiska koefficienter. Lastbalansering är även viktig för att minska riskerna. Disskussione betonar vikten av säkerhetsåtgärder samt regelverk för att säkerställa en trygg laddningsprocess ombord på fartyg. Genom att implementera de identifierade skyddsåtgärder kan sjöfarten ta betydande steg mot en hållbar och säker framtid.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har skapat nya möjligheter inom de flesta branscher, inte minst inom redovisningsbranschen. Potentiella möjligheter såsom ökad effektivitet och produktivitet samt kostnadsbesparingar har medfört att flera företag har börjat att implementera AI inom redovisning. För att få ut optimalt resultat krävs att företag även ser över de risker som finns med AI inom redovisning. Minskad transparens, partiska algoritmer och arbetsmarknadsförändringar är exempel på risker. Denna uppsats ger en bild av de risker som företag bör ta hänsyn till vid implementering av AI inom redovisning samt hur riskerna kan påverka redovisningen. Vårt resultat visar att respondenternas uppfattning är mer positiv än negativ till implementering av AI i redovisning. Det material vi fått fram genom empirin tyder dock på att det finns en oro över hur AI kommer att påverka företagen. Denna oro handlar främst om att arbetstillfällen kan försvinna, men respondenterna ser ändå att möjligheterna är större än riskerna. Resultatet visar att det kommer att krävas nya AI-kompetenser inom företagen samt hos revisorerna för att garantera tillförlitlighet. Vår slutsats är att risker alltid kommer att finnas, men i vilken utsträckning de skadar företagen är oklart. För att minimera riskerna ställs det krav på att AI-användarna har rätt kunskap så att företag och externa intressenter inte skadas. / The rapid development of artificial intelligence has created new opportunities across most industries, not least within the accounting sector. Potential benefits such as increased efficiency, productivity, and cost savings have led several companies to begin implementing AI in accounting. To achieve optimal results, companies must also consider the risks associated with AI in accounting. Reduced transparency, biased algorithms, and changes in the labor market are examples of such risks. This thesis provides an overview of the risks that companies should consider when implementing AI in accounting and how these risks can affect accounting practices. Our findings show that respondents' perceptions are more positive than negative regarding the implementation of AI in accounting. However, the empirical data suggests that there is concern about how AI will impact companies. This concern mainly revolves around the potential loss of jobs, yet respondents still see the opportunities as greater than the risks. The results indicate that new AI competencies will be required within companies and among auditors to ensure reliability. Our conclusion is that risks will always exist, but the extent to which they may harm companies is unclear. To minimize risks, it is essential that AI users have the right knowledge to prevent harm to companies and external stakeholders.

Bakgrund: Fastighetsbolag står inför betydande finansiella-, operativa- och strategiska risker, vilket gör effektiv riskhantering avgörande. De ökade ekonomiska utmaningar som kommer till följd av högre räntor och inflation har gjort att fastighetsbolagens redan höga risker har ökat ytterligare, vilket kräver välutvecklade strategier för att hantera dessa risker. Enligt flera forskare förväntas riskerna dessutom att bli både mer komplexa och öka i antal i framtiden. Detta gör det relevant och viktigt att studera hur riskhantering integreras i fastighetsbolagens verksamhetsstyrning, hur externa faktorer påverkar fastighetsbolagen och deras riskhantering, samt hur riskhanteringsprocessen utformas.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur riskhantering integreras i verksamhetsstyrningen för fastighetsbolag, där studien syftar till att kartlägga en konceptuell modell som integrerar de båda. Vidare är syftet också att undersöka vilka risker fastighetsbolag står inför och hur riskhantering är utformad för att studera hur externa faktorer påverkar fastighetsbolagens riskhantering.  Metod: Det är en kvalitativ studie där empiriskt material samlats in genom intervjuer, dokument och webbplatser med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika fastigshetsföretag. Studien baseras på vetenskapliga artiklar, litterära böcker, dokument, webbplatser och empiriska insamlad data.  Slutsats: Fastighetsföretag bör sträva efter att integrera riskhantering i sin verksamhetsstyrning, vilket kan uppnås genom att ha en systematisk och sammanhållande process med tydligt definierade roller över ansvarsfördelningen för riskhantering, där risker ständigt ska kopplas till företagets olika mål. Fastighetsföretag måste betrakta risker från ett helhetsperspektiv snarare än på avdelningsnivå, där många risker påverkar varandra ömsesidigt och bör därför inte betraktas som separata. Vidare finns det ingen modell för riskhantering som passar alla fastighetsföretag då “one size does not fit all”. Genom att implementera studiens konceptuella modell som innehåller en checklista, kan företag anpassa denna modell till just deras specifika villkor och på så sätt integrera riskhanteringen i verksamhetsstyrningen. / Background: Real estate companies face significant finance- operational- and strategic risks, making effective risk management essential. The increased financial challenges that come as a result of higher interest rates and inflation have meant that the already high risks in real estate companies have increased even further, requiring well-developed strategies to manage these risks. According to several researchers, the risks are also expected to become both more complex and increase in number in the future. This makes it relevant and important to study how risk management is integrated into real estate companies' business management. In addition, how external factors affect real estate companies and their risk management and lastly how the risk management process is designed.  Purpose: The purpose of the study is to examine how risk management is integrated into the business management in real estate companies, where the study aims to make a conceptual model that integrates both. Furthermore, the purpose is also to investigate what risks real estate companies face and how risk management is designed to be able to study how external factors affect real estate companies´risk management.  Method: It is a qualitative study where empirical material was collected through interviews, documents and websites with an abductive research approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with respondents from six different real estate companies. The study is based on scientific articles, literary books, documents, websites and data collected from empirical sources.  Conclusion: Real estate companies should strive to integrate risk management into their business management, which can be achieved by having a systematic and cohesive process with clearly defined roles across the distribution of responsibilities for risk management, where risks must constantly be linked to the company's various goals. Real estate companies must consider risks from a holistic perspective rather than at a departmental level, where many risks interact with each other and should therefore not be considered in isolation. Furthermore, there is no model for risk management that fits all real estate companies as “one size does not fit all”. By implementing the study's conceptual model, which contains a checklist, companies can adapt this model to their specific conditions and thus integrate risk management into business management.

Flexibility affects the risks associated with a property and therefore its valuation. This is particularly critical for companies that report changes in property values in their income statements. Flexibility in real estate can be defined in three different ways: physical, functional and financial. This study examines functional and financial flexibility within the Stockholm office market, a topic of great interest to real estate stakeholders in the Swedish market. Gibson (2001) emphasises the importance of functional flexibility by highlighting the activities that a building can support. Offices achieve functional flexibility by providing technology, team spaces and meeting areas that meet the needs of the organisation. In addition, Gibson (2001) emphasises that the design of the space should make it easy for people to move around the organisation without unnecessary barriers. Financial flexibility is mainly defined by the terms of the lease. Tenants want to know if they can expand or how quickly they can move out of the property and at what cost. This study examines functional and financial flexibility within the Stockholm office market, a topic of great interest to real estate stakeholders in the Swedish market. The study addresses two main questions. What motivates property owners to include and offer flexible office space in their portfolios? What is the impact of flexible office space on property value, and to what extent do market participants believe it exists? To investigate these research questions and the most appropriate methodology, an analysis of previous research on property valuation about functional and economic flexibility was undertaken. Interviews and a survey were conducted to address the issues of the impact of flexible offices on property value from the valuers' perspective and the motivations of property owners to include and offer flexible offices in their portfolios. The results of the methods found that property owners need to weigh the risks associated with functional and financial flexibility in their estate when making decisions. The study found that the main reasons for introducing flexibility were to meet customer demand and to avoid losing market share. It also found that owners are more accepting of flexibility in well-located office buildings where the risk of vacancy is lower. Although currently a small part of corporate portfolios, financial and functional flexibility is expected to become more common, despite its negative impact on property value due to increased risk. / Flexibilitet påverkar de risker förknippade med en fastighet och därmed värderingen av den. Detta är särskilt viktigt för företag som redovisar förändringar i fastighetsvärden i sina resultaträkningar. Flexibilitet kan definieras på tre olika sätt inom fastighetsbranschen: fysisk, funktionell och finansiell. Denna studie undersöker funktionell och finansiell flexibilitet på Stockholms kontorsmarknad, ett ämne som är av stort intresse för fastighetsintressenter på den svenska marknaden. Gibson (2001) betonar vikten av funktionell flexibilitet genom att lyfta fram de aktiviteter som en byggnad kan stödja. Kontor uppnår funktionell flexibilitet genom att tillhandahålla teknik, team utrymmen och mötesplatser som uppfyller organisationens behov. Dessutom betonar Gibson (2001) hur utrymmena har utformats, det ska vara lätt för medarbetarna att flytta inom organisationen utan onödiga hinder. Finansiell flexibilitet definieras främst som villkoren i hyresavtalen. Hyresgästerna vill veta om det finns möjlighet att expandera eller hur snabbt de kan lämna fastigheten och till vilken kostnad. Denna studie undersöker funktionell och finansiell flexibilitet på Stockholms kontorsmarknad, ett ämne som är av stort intresse för fastighetsintressenter på den svenska marknaden.  Forskningen behandlar två huvudfrågor. Vad motiverar fastighetsägare att inkludera och erbjuda flexibla kontorsytor i sina portföljer? Och vilken inverkan har flexibla kontorsytor på fastighetsvärdet, och i vilken utsträckning tror marknadsaktörerna att de existerar?För att undersöka dessa forskningsfrågor och den lämpligaste metoden genomfördes en analys av tidigare forskning om fastighetsvärdering i förhållande till funktionell och ekonomisk flexibilitet. Intervjuer och en enkätundersökning genomfördes för att besvara forskingsfrågorna. Resultaten visade att fastighetsägare behöver väga riskerna med funktionell och finansiell flexibilitet i sina fastigheter vid beslutsfattande. Studien visar att de främsta anledningarna till införandet av flexibilitet var att möta kundernas efterfrågan och att undvika att förlora marknadsandelar. Ägarna är mer även mer positiva till flexibilitet i välbelägna kontorsbyggnader där risken för vakanser är lägre. Finansiell och funktionell flexibilitet för närvarande är en liten del av företagens portföljer men förväntas bli vanligare, trots dess negativa inverkan på fastighetsvärdet på grund av ökad risk.

Bakgrund: Vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård har beskrivits framkalla olika känslor och präglas av en hård miljö där patienter bland annat kan vårdas mot sin vilja och vara utsatta för tvångsåtgärder och restriktioner. Aggressivitet är vanligt förekommande på dessa avdelningar och bedöms vara ett problem. En kunskapslucka finns vad gäller vilka patienter och situationer som ökar risken för aggressivitet inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Att identifiera karaktäristiska drag hos patienter med aggressivt beteende och identifiera aspekter som påverkar situationer där hot- och våldsincidenter uppstått inom psykiatrisk heldygnsvård samt syntetisera en förklaringsmodell. Metod: En integrativ litteraturöversikt beståendes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Materialet analyserades med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) arbetsprocess. Resultat: Resultatet genererade i tre huvudteman och tio underteman. Följande tre huvudteman identifierades: patienten som en trigger, vårdmiljön som en trigger och personalen som en trigger. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Resultatets huvudfynd diskuteras med stöd av tidigare forskning och i relation till Phil Barkers teori tidvattenmodellen. / Background: The care environment within psychiatric inpatient care has been described to create different emotions and is characterized as a hard environment where patients sometimes are treated against their will and can be exposed to coercive measures and restrictions. Aggressiveness is common at these wards and is considered a problem. There is a knowledge gap when it comes to patients and situations that increase the risk for aggressiveness in the context of psychiatric inpatient care. Aim: To identify characteristic features of aggressive patients and to identify aspects that effects situations where threats and violence has occurred in psychiatric inpatient care and to synthesise an explanatory model. Method: An integrative literature overview containing both qualitative and quantitative articles. The data were analysed using Whittemore and Knafl’s (2005) working procedure. Results: The result generated in three main themes and ten subthemes. Following three main themes were identified: the patient as a trigger, the care environment as a trigger and the staff as a trigger. Discussion: The method is discussed in relation to these concepts: trustworthiness, dependability, confirmability and transferability. The results are discussed with support of previous research and in relation to Phil Barker's theory the Tidal model.

Antalet företag som använder någon form av molnbaserade affärssystem växer ständigt och molnbaserade tjänster innebär ofta stora ekonomiska fördelar kontra ett traditionellt affärssystem, i och med att det dramatiskt minskar kostnader i form av stora investeringar såsom hårdvara och infrastruktur. Molnbaserade system är dock inte utan kontroverser med, i media, välrapporterade attacker som skett de senaste åren där stora företag som Apple, Target, Home Depot, Sony och det amerikanska skatteverkets (IRS) molnbaserade system varit måltavlor. Därför har vi i den här interpretativa fallstudien valt att undersöka vad som påverkat en organisations beslut av övergå till en molnbaserad infrastruktur, trots de risker som förknippas med detta. Fallstudien är utförd hos PostNord, som i skrivande stund är i fas att övergå till en molnbaserad infrastruktur och vi har undersökt vilka fördelar hos en molnbaserad infrastruktur som är de viktigaste för PostNord, varför just dessa fördelar är viktiga och vilka risker som tagits i beaktande kring en molnbaserad infrastruktur inför beslutet. Vi har undersökt vad som ligger till grund för beslutet, med en risk-belöningdiskussion, och med hjälp av institutionell organisationsteori dragit slutsatser kring de bakomliggande beslutsprocesserna som påverkat beslutet. Syftet med arbetet har därmed varit att med hjälp av en kvalitativ fallstudie och datainsamling (via halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer), och genom att tematiskt analysera det empiriska materialet, fastställa vilka faktorer som varit betydande inför övergången till en molnbaserad infrastruktur. Efter genomförd studie har vi funnit att det som drivit beslutsprocesserna har varit att möjliggöra reduktioner av kostnader för IT, ökad flexibilitet i IT-driften, att molnleverantörer kan erbjuda bättre säkerhet och att molntjänstemarknaden har hunnit mogna varpå det är lättare för organisationer att träffa gynnsamma avtal. Vi har även funnit att det framför allt varit två styrande isomorfer som bidragit till beslutet; den normativa och den styrande isomorfen: att exekutivt ansvariga fattar beslutet att en förändring mot molnstruktur är strategiskt nödvändig, samt att marknaden ställer krav som nödvändiggör förändringen.

In 2018 IKEA Industry, the largest producer of wood-based furniture for IKEA customers presented their sustainability strategy for Financial Year 2025. In Health & Safety, they want to minimize ergonomic risks at their factories. To be able to understand what risks the factories contain, the first step is a common ergonomic risk assessment methodology. Because of a lack of knowledge in ergonomics at IKEA Industry, the responsibility was laid on this master thesis project. This project has with the help of interviews, surveys and observations found what needs the factories have in ergonomic risk assessment. A literature review also found things that the factories should have but haven´t asked for. Using benchmarking, several common methods used on the market has been summarized and analyzed by the requirements. Three methods, KIM, RAMP and HARM were chosen to be tested by the factories. In a user test, it was clear that KIM was easiest to use. HARM was eliminated because of the lack of evaluating lifting and pushing movements. To choose between KIM and RAMP they were evaluated in terms of the requirements. The results showed that KIM was the best method for IKEA Industry factories. At some places RAMP had good assessment methods. In order to not ignore these, they have been implemented into KIM to make it suit the factories even better. The result ended up in a document called Global standard of ergonomic risk assessment. The method is divided into three different methods depending on if you have lifting/ carrying work, pushing work or repetitive work. The results are then summarized in a chart that shows what needs to be investigated. This project has also with the help of the literature and the analysis of the factory, decided which roles that will participate in the assessment. The suggestions are manager, ergonomist and a production co-worker. With the help of this method, the factories will be able to understand what ergonomic risks they have. They will only need to evaluate the work tasks with the help of this method and will then be presented all high, medium or low ergonomic risks in the factories to minimize these before FY2025. / 2018 presenterade IKEA Industry, världens största möbeltillverkare, deras hållbarhetsstrategi inför finansiella året 2025. Inom Hälsa & säkerhet vill dem minska sina ergonomiska risker på fabrikerna. För att förstå vilka risker som finns har dem kommit fram till att skapa en bedömningsmetod som är gemensam bland fabrikerna. Då företaget har en brist i kunskap inom ergonomi har företaget valt att lägga över ansvaret på detta exjobb. Detta projekt har med hjälp av intervjuer, enkäter och observationer kommit fram till vad för behov fabrikerna har vad gäller ergonomisk riskbedömning. Med litteratur har även andra behov hittats som anses behövs men fabrikerna har inte insett behovet. För att hitta metoder har det genomförts en benchmarking där flera av de mest vanliga och erkända ergonomiska riskbedömningsmetoder har sammanfattats. Dessa metoder har sedan analyserats med hjälp av behoven och KIM, RAMP och HARM blev utvalda. Dessa har sedan testats av fabrikerna med hjälp av ett användartest. Resultatet visade på att KIM var enklast att användas. HARM valdes även bort på grund av dess brist i bedömning av lyft och drag. För att kunna välja vilken metod som passar IKEA Industry bäst bedömdes KIM och RAMP med avseende på de olika krav som sattes upp. Här visade det sig att KIM var den mest lämpade metoden för IKEA Industry. Då KIM ibland hade brister i bedömningen som RAMP var bättre på valdes det att lägga in vissa delar från RAMP för att komplettera KIM. Resultatet blev ett dokument vid namn ”Global standard inom ergonomisk riskbedömning”. Metoden är uppdelad i tre olika metoder beroende på om lyftarbete, drag/skjutande arbete eller repetitivt arbete skall bedömas. Resultaten är sedan sammanfattade i en tabell som visar vilka områden som behövs undersökas. Projektet har även med hjälp av teori och analys av fabrikerna kommit fram till vilka roller som skall deltaga i ett bedömningsarbete. Förslaget blev slutligen, ansvarig chef, ergonom och en produktionsarbetare. Med hjälp av denna metod skall fabrikerna kunna förstå vad för risker dem har i fabrikerna. Dem kommer endast behöva använda dokumentet, utvärdera och sedan få information om alla höga, medium och låga risker för att minimera dessa innan FY2025.

The purpose of this study was to look closely at digitalization and the phenomenon of artificial intelligence and how it was implemented into the Swedish banking sector. The focus was on what constitutes digitalization and artificial intelligence and what impact it has had on risks and customer satisfaction among Sweden's four largest banks. The authors chose a triangular research method in order to answer the three main issues that the study intended to investigate. In order to conduct interviews, contact with potential interview objects was taken as a first step in order to then prioritize the interviewees who had a higher level of expertise and knowledge of the study's research subject. This instead of the quantity in the number of interview objects. This is to collect a more credible and relevant data for the empirical part of the thesis. The study showed that the consensus of the respondents at an early stage agreed that the implementation of AI was based on a curiosity to explore this new technology. Furthermore, it also showed that this process went from being quite standardized to a more non-linear process where each individual bank formed it’s own system best suited to their needs and customers. In order to prove the qualitative study, the authors have, through a quantitative part, tried to examine the variables of profitability, customer satisfaction and risk since the implementation of the AI/digitization took place to see if there was any form of connection. The results of the study show strong links wit how the profitability, customer satisfaction, risks and artificial intelligence/digitalisation belong in the banking sector. Furthermore, the research found that the implementation of AI has been a necessity for the banks' continued development and survival.

Införandet av ny teknologi i organisationer är ett ständigt aktuellt forskningsområde inom affärssystemforskningen. De senaste åren har fenomenet ”Molntjänster”, eller Software as a Service (SaaS), vuxit i popularitet. Många affärssystemleverantörer erbjuder idag sina kunder affärssystem som en molntjänst. SaaS-baserade affärssystem ger organisationer fördelar i jämförelse med traditionella affärssystem som installeras lokalt i organisationen, som exempelvis ökad skalbarhet, bättre åtkomstmöjligheter, samt lägre kostnader för implementation - vilket gör det särskilt intressant för små och medelstora organisationer. Dock innebär SaaS-baserade affärssystem även risker, som relateras till exempelvis bristande säkerhet, begränsade möjligheter till systemanpassning och integration, bristande prestanda, samt leverantörsinlåsning. Dessa risker kan få organisationer att tveka till att implementera SaaS-baserade affärssystem, trots identifierade fördelar. Tidigare forskning har identifierat både fördelar och risker med SaaS-baserade affärssystem, men lite är känt om varför små och medelstora organisationer väljer att införa sådana system trots de risker systemen är associerade med. Studiens syfte är därför att skapa förståelse för vad som har betydelse för att små och medelstora organisationer implementerar SaaS-baserade affärssystem, trots kända risker. Studiens resultat indikerar att förståelse för risker, tillit och förtroende för systemleverantören, reducerat kompetensbehov internt i organisationer, samt graden av komparativa fördelar har betydelse för organisationers vilja och acceptans till att implementera SaaS-baserade affärssystem, trots risker. Studiens slutsatser har även bidragit med rekommendationer för hur systemleverantörer av SaaS-baserade affärssystem kan utveckla sina värdeerbjudanden. Exempelvis rekommenderas systemleverantörer att vara ärliga och transparenta i kommunikationen mot kundorganisationer, samt att samarbeta med kundorganisationer genom hela implementationsfasen och efter slutförda implementationsprojekt. / The introduction of new technology in organizations is an ever-present area of research within ERP systems research. In recent years, the phenomenon of "Cloud Services", or Software as a Service (SaaS), is growing in popularity. Today, many ERP system suppliers offer their customers ERP systems as a cloud service. SaaS-based ERP systems give organizations advantages over traditional ERP systems that are installed locally in the organization, such as increased scalability, better accessibility, and lower implementation costs - which makes them particularly interesting for small and medium-sized organizations. However, SaaS-based ERP systems also involve risks that are related to, for example, lack of security, limited possibilities for system customization and integration, lack of system performance, and supplier lock-in. These risks may cause organizations to avoid SaaS-based ERP systems, despite identified benefits. Earlier research has identified both benefits and risks with SaaS-based ERP systems, but little is known about why small and medium-sized organizations choose to implement such systems despite the risks associated with them. The aim of the study is therefore to create an understanding of why small and medium-sized organizations choose to implement SaaS-based ERP systems, despite known risks. The study's results indicate that understanding of risks, trust and confidence in the system vendor, reduced internal competence needs, and the level of comparative advantages are important for organizations' willingness and acceptance to implement SaaS-based ERP systems, despite risks. The study’s conclusions also contributed with recommendations for how systems suppliers of SaaS-based ERP systems can develop their value propositions. For example, system suppliers are advised to be honest and transparent in communicating with customer organizations, as well as collaborating with customer organizations throughout the implementation phase and after the completion of implementation projects.