Tidigare forskning har kunnat påvisa att aktier med låga P/E-tal genererar en högre genomsnittlig och en bättre riskjusterad avkastning än såväl marknaden som aktier med höga P/E-tal. Fenomenet benämns P/E-effekten och syftet med denna uppsats är att undersöka om P/E-effekten existerar på den svenska aktiemarknaden och testa om en investeringsstrategi baserad på att köpa aktier med låga P/E-tal kan användas för att uppnå en överavkastning. I studien inkluderades bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2007-2014. Jensen’s Alpha Approach användes för att utreda om någon statistiskt signifikant riskjusterad överavkastning uppnåddes. I likhet med tidigare forskning indikerar resultaten att P/E-effekten, åtminstone under tidsperioden för undersökningen, existerade på Stockholmsbörsen och att det var möjligt att uppnå en riskjusterad överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. Resultaten kan även anses ifrågasätta huruvida marknaden uppfyllde kraven för den halvstarka formen av marknadseffektivitet då en investeringsstrategi baserad på offentlig information användes för att uppnå en riskjusterad överavkastning.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning. Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond. Undersökningens resultat och slutsatser: Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.

As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs. The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ́s three hypothesis has been created from. The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks’ shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013). Calculations of the shares’ systematic risk (beta-value), return, and risk-adjusted return (Treynors ratio) throughout a period of time have been conducted in order to later be tested and lead to statistically significant results and thereby display whether the hypotheses were valid or not. The result of the study indicated that the systematic risk of these shares have declined from (2007) to (2013), which is a confirmation that the Basel regime has fulfilled its purpose in reducing the risk within the banks. However, the study has not been able to show that the return or risk-adjusted return had been condensed, a result which suggests that it is not the banks’ shareholders who carries the costs for alterations of the regulations within financial markets. / Till följd av en turbulent finansiell marknad med återkommande finanskriser utvecklades Baselregimen, en institutionell förändring med syftet att skapa ökad finansiell stabilitet genom bland annat ökade kapitalkrav och skärpta tillsynskrav av interna processer. Baselregimen är ofta förekommande i samhälleliga debatter där olika aspekter diskuteras, så som huruvida den lyckas uppfylla sitt syfte om att skapa ökad finansiell stabilitet eller om huruvida den är kostsam och vem som i så fall drabbas av eventuella kostnader. Majoriteten av tidigare forskning är överens om att regelförändringar inom finansiella marknader, så som Baselregimen, lett till minskad konkursrisk i banker vilket bidragit till ökad global finansiell stabilitet. Dock påvisar forskningen att denna typ av regeländringar är kostsamma, vilket leder till motsägelser kring hur kostnadsfördelningen mellan kunder och aktieägare ser ut. Valet föll i denna uppsats på att studera aktieägarnas perspektiv, vilket studiens tre hypoteser skapats utifrån. Datan har i denna studie utgjorts av aktiekurser från tre av de tillgängliga största bankernas aktier (baserat på totala tillgångar), i de 26 länder som finns representerade i Baselkommittén från år (2007) till år (2013). Beräkningar av bankaktiernas systematiska risk (betavärde), avkastning och riskjusterade avkastning (Treynors kvot) över tiden har genomförts för att sedan testats och leda fram till statistiskt signifikant påvisbara resultat och därmed huruvida hypoteserna förkastas eller inte. Studiens resultat påvisar att den systematiska risken i bankaktierna har sjunkit från år (2007) till år (2013), vilket är en bekräftelse på att Baselregimen uppnått sitt syfte om att sänka risken i bankerna. Dock har inte studiens resultat kunnat påvisa att bankaktiernas avkastning eller riskjusterade avkastning sjunkit, ett resultat som tyder på att det inte är bankernas aktieägare som får bära kostnaden för regelförändringar inom finansiella marknader.

Antalet hållbara fonder har ökat i Sverige och det har blivit vanligare att investera i de hållbara alternativen. Enligt portföljteorin borde däremot de hållbara fonderna generera en lägre avkastning än de traditionella fonderna, på grund av deras placeringsrestriktioner. Den tidigare forskningen visar på blandade resultat gällande skillnader i fondernas riskjusterade avkastning och få studier har gjorts på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara och traditionella fonder i Sverige. Studien undersöker 18 hållbara och 18 traditionella fonder mellan 2013 och 2017. Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot används för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att de hållbara fonderna i Sverige har en lägre riskjusterad avkastning än de traditionella fonderna. Däremot visar studien inte på några signifikanta resultat vilket leder till att det inte går att dra några slutsatser om den undersökta populationen.

I denna studie undersöks fyra olika typer av likaviktade aktieportföljer innehållande aktierna som historiskt ingått i OMXS30 under tidsperioden 2003 - 2016. Tre av fyra portföljer vilka konstruerats i studien genererar över hela undersökningsperioden en högre ackumulerad avkastning samt högre riskjusterad avkastning än OMXS30. De tre bäst presterande portföljerna består av en enkel likaviktad portfölj och två typer av portföljer baserade på klusteranalys med momentumstrategi. Resultaten ger belägg för att välja likaviktade porföljer framför kapitalviktade, sett ur ett investeringsperspektiv. / In this study, four different types of equally weighted stock portfolios are examined containing the stocks which historically have been included in OMXS30 from 2003 to 2016. Three out of four portfolios constructed in the study generates a higher accumulated return and a higher risk-adjusted return than OMXS30. These three best-performing portfolios consist of a simple equally weighted portfolio and two types of portfolios based on cluster analysis with momentum strategy. The results provide evidence that from an investing perspective it is preferable to choose equally weighted portfolios instead of capitalization-weighted.

Tidigare forskning har belyst problematik gällande SRI och menar att begreppet variera främst mellan olika länder och kulturer. Det har även forskats kring om olika typer av hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna. Syftet med denna studie är därför att skildra länders olika värderingar gällande SRI samt testa hur SRI-fonders riskjusterade avkastning varierar med hänsyn till SRI-värdering.    Utgångspunkten för studien är tidigare forskning angående SRI i olika länder. Vidare är portföljvalsteorin den övergripande teorin som kompletteras med tidigare forskning angående risk och aktiv förvaltning. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ metod där data i form av avkastning samlats in för SRI-fonder i Sverige, Frankrike och Storbritannien med investeringsfokus i Europa. Tre riskjusterade avkastningsmått har sedan använts för att kunna jämföra ländernas prestationer och acceptera alternativt förkasta formade hypoteser.   Resultatet av studien visar att SRI-värderingar skiljer sig mellan länderna, det har dock inte kunnat konstateras vilket land som anses vara mest hållbart. Vidare visar resultatet att de brittiska SRI-fonderna har högst riskjusterad avkastning vilket troligen kan förklaras av den frekventa användningen av engagemang och röstning. Studiens slutsats är att riskjusterad avkastning skiljer sig mellan länderna vilket kan förklaras av olika SRI-värderingar.

I och med att medvetenheten om klimatförändringar växer ökar trycket att övergå till ett lågutsläppssamhälle. Detta har medfört att investerare i allt större utsträckning tillämpar hållbara investeringsstrategier. Denna studie undersöker om investeringar med lågutsläppsintensitet genererar en större riskjusterad avkastning än investeringar med hög utsläppsintensitet på den svenska aktiemarknaden. Till följd av ett allt mer utbrett sentiment att investera hållbart kan en förvänta sig ett negativt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Genom portföljsortering utifrån bolags utsläppsintensitet under 2010 – 2019 finner denna studie indikationer på ett positivt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Portföljer bestående av bolag med hög utsläppsintensitet genererar konsekvent en högre avkastning än portföljer bestående av bolag med låg utsläppsintensitet. Däremot finner studien inga statistiskt signifikanta resultat vilket innebär att det inte går att utesluta att resultaten är slumpmässiga.

This analysis aims to figure out if active fund management can provide a greater risk-adjusted return compared to an index. The analysis is divided into two periods, 2012-2020 and year 2020. Jensen’s alpha is the performance measure that will be used during the analysis. A t-test will be performed to figure out if active fund management is significantly different from the index. Sharpe ratio and Treynor ratio is also included as a descriptive statistic. The result shows that during the period of 2012-2020, there was only one actively managed fund with a positive alpha that was significantly different from the benchmark index SIXPRX. The Treynor ratio showed that more than half of the actively managed funds outperform index, and less than half of the funds Sharpe ratio outperformed the index. The results for year 2020 show that there are two actively managed funds that have outperformed the index alpha and are significantly different. The amount of funds that outperformed the index Treynor ratio and Sharpe ratio also increased for that period. The conclusion is that there is very little evidence proving that active managed funds provide a greater risk-adjusted return compared to index in either time periods.

På senare år har intresset för hållbarhet ökat i samhället. Allt fler vill bidra till samhället på ett positivt sätt genom att exempelvis källsortera, åka mindre bil eller minska på köttkonsumtionen. I och med det ökade intresset för hållbarhet, har även intresset för hållbara investeringsalternativ ökat. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan graden av hållbarhet och prestation hos fonder på den svenska fondmarknaden. Detta är en kvantitativ studie där totalt 32 svenskregistrerade fonder undersöks. Fonderna valdes ut från Morningstars onlineregister och jämfördes utifrån de fem hållbarhetsbetygen, där betyg 1 anses vara minst hållbart och betyg 5 är mest hållbart. Perioden som analyserades var 2015-01-01 till 2019-12-31. För att få fram ett resultat som kan besvara studiens frågeställningar användes faktisk avkastning, CAPM, Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot. Studien visar inte på några signifikanta resultat i att fonder presterar sämre desto hållbarare de är. Detta leder till slutsatsen att det inte går att bevisa att hållbara fonder presterar bättre eller sämre än konventionella fonder. / In later years, the interest for sustainability has increased in society. More and more people want to contribute to society in a positive way by for example, sorting at source, driving less with cars or reducing meat consumption. With the increased interest in sustainability, the interest in sustainable investment alternatives has also increased. The purpose of the study is to investigate the relationship between the degree of sustainability and performance of funds in the Swedish fund market. This is a quantitative study in which a total of 32 Swedish-registrered funds are examined. The funds were selected from Morningstar’s online register and compared on the basis of the five sustainability ratings, where grade 1 is considered as the least sustainable and grade 5 is the most sustainable. The period that was analyzed was 2015-01-01 to 2019-12-31. In order to get a result that can answer the questions of this study, actual return, CAPM, Sharpe ratio, Jensen’s alpha and Treynor ratio are used. The study does not show any significant results regarding the degree of sustainability and the performance. The conclusion regarding whether sustainable funds perform better or worse than conventional funds cannot be established.

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.