Value investing as a strategy has a well-established history and has undergone extensive testing and studies within financial economics. Through the use of the strategy, studies and investors have demonstrated a positive return, where in many cases it has managed to generate excess returns compared to the market. The problem arises from the fact that the strategy should not be able to consistently generate excess returns compared to the market as it is not supported by the efficient market hypothesis (EMH). The purpose of the study is to investigate whether value investing as a strategy succeeds in generating excess returns on the Stockholm Stock Exchange. The method is based on a screening process, followed by a ranking system inspired by Joel Greenblatt’s value investment strategy "The Magic Formula". The method aims to systematically identify undervalued stocks based on the combination of two key ratios. Based on the applied method, two fictional portfolios were created with 15 stocks in each, based on value investing as a strategy. Historical data between 2013-2023 was collected to create the portfolios, with restructuring taking place each year based on set criteria. During this period, one of the portfolios showed a total return of 284.49%, which was an excess return compared to all benchmark indices in the study. The observed excess return suggests market inefficiency, where there may be opportunities for investors to identify and take advantage of undervalued stocks in the market. However, this excess return was not statistically significant when adjusted for risk, which in turn supports the EMH. Despite the strategy's success in generating excess returns compared to the market, it is therefore difficult to determine the level of efficiency at which the Swedish market has operated during the investigated period.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat möjligheter till riskjusterad överavkastning genom tillämpandet av multiplar i konstruerandet av portföljer med målsättning att fånga mean-reversal effekten. De genomförda studierna har dock inte beaktat teoretiskt bakomliggande fundamentala variabler. Följaktligen är det av intresse att undersöka i vilken utsträckning en portfölj, sammansatt med hjälp av regression på en multipel, kan härleda avvikelser från jämvikt i aktiepriser och därmed generera högre avkastning än berättigat av risknivån på en effektiv marknad. Syfte: Studien ämnar empiriskt undersöka om aktiers framtida avkastning kan relateras till det värde som härleds genom relationen mellan deras fundamentala multiplar och marknadens faktiska multiplar. Genomförande: Studien härleder med hjälp av regressioner på multiplar aktiers jämviktspris och tillämpar avvikelser från dessa vid konstruktion av portföljer. Slutsats: Resultaten visar att en strategi baserade på regressioner av EV/EBITDA-multipeln kan generera en högre avkastning än berättigat av den effektiva marknadshypotesen under perioden 2006-2016. Liknande resultat har påvisats för P/E-multipeln men dessa kan inte statistiskt säkerställas på 95 % signifikansnivå. När det gäller EV/S-multipeln har inga indikationer på riskjusterad överavkastning påvisats. / Background: Previous studies has presented evidence of abnormal stock returns when applying valuemultiple based strategies in assembling portfolios. The previous studies has not consideredthe fundamental theoretical values that determine the value multiple. As a consequence, it isof interest to examine the performance of portfolios assembled with respect to thesefundamental value drivers. With the use of regression analysis, it is of interest to find out ifportfolios can be constructed that outperform the market portfolio in a sense of risk adjustedreturns. Purpose: This study aims to empirically examine if future stock returns can be derived from therelationship between their fundamentally determined multiples and the market multiple. Implementation: With the help of regression analysis of value multiples this study derives their equilibriumprice of stocks and apply deviation from equilibrium in construction of portfolios. Conclusion: The results indicate that a strategy based on regressions of the EV/EBITDA multiple maygenerate superior risk adjusted portfolio returns than suggested by the efficient markethypothesis during the period between 2006-2016. Similar results was found using the P/Emultiple however these results could not be statistically confirmed. Using the EV/S multipleno risk adjusted abnormal returns could be proven.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law. The aim is also to see how AP1-AP4 risk-adjusted returns compare to the four Sweden funds risk-adjusted returns according to modern portfolio theory. Theory: Morningstar Rating, Treynor ratio, Sharpe ratio, Jensen's Alpha, Standard Deviation, Beta. Conclusion: The risk-adjusted performance measures used in this study shows that there are clear differences between the two fund groups, where the AP-funds performed worse than the Sweden funds in every measurement. The study shows that the pension funds do not reach their goals over the five-year period, in four of the five time intervals listed in the study. In summary, the study shows that pension funds have a lower risk-adjusted return than the four bank Sweden funds and that the pension funds have not achieved their goals.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.

The purpose of this study was to develop a new investment strategy called NC-Score. The strategy is based on Chapter 14 of The Intelligent Investor written by Benjamin Graham, but with other key figures and criteria. The key figures were chosen on the basis of creating a varied and comprehensive picture of the companies as possible. They describe the companies' valuation, profitability, growth, cash flows, and capital structure. The strategy was tested between 2011 and 2020 at OMX Stockholm Large Cap. An index and Graham's original strategy have been used to compare NC-Score's performance during the period. The purpose of the index was to emulate the market and act as a minimum requirement for returns. Graham's portfolio gives a picture of how a similar strategy performs under the same conditions. The result for the strategy was a high return at a lower risk than our benchmark index and the original Graham strategy. Between 2011 and 2020, NC-Score generated a return of 191.67% with a Sharpe Ratio of 2.70. During the same period, OMX Stockholm 30 GI generated a return of 110.48% with a Sharpe Ratio of 0.91. NC-Score's results cannot be considered to be significantly positively risk-adjusted since it cannot be ruled out that the higher return in relation to the risk was due to a coincidence. / Syftet med denna studie var att utveckla en ny investeringsstrategi som benämns NC-Score. Strategin utgår ifrån kapitel 14 av The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham, fast med andra nyckeltal och kriterier. Nyckeltalen valdes med utgångspunkt att skapa en varierande och så omfattande bild av bolaget som möjligt. De beskriver bolagens värdering, lönsamhet, tillväxt, kassaflöden samt kapitalstruktur.  Strategin testades mellan 2011 och 2020 på OMX Stockholm Large Cap. Ett index samt Grahams ursprungliga strategi har använts för att jämföra prestationen av NC-Score under tidsperioden. Indexets syfte var att efterlikna marknaden och agera som ett minimikrav för avkastningen. Grahams portfölj ger en bild av hur en liknande strategi presterar under samma förutsättningar. Resultatet för strategin var en hög avkastning till en lägre risk än vårt jämförelseindex samt den ursprungliga Graham strategin. Mellan 2011 till 2020 genererade NC-Score en avkastning på 191,67% med en Sharpe Ratio på 2,70. Under samma period genererade OMX Stockholm 30 GI en avkastning på 110,48% med en Sharpe Ratio på 0,91. NC-Scores resultat kan inte anses vara signifikant positivt riskjusterad, då det inte kan uteslutas att den högre avkastningen i förhållande till risk berott på slumpen.

In recent times, the popularity of hedge funds has undoubtedly increased. There are shared opinions on whether hedge funds generate absolute rates of returns and whether they provide a strong alternative investment to mutual funds. This thesis aims to examine whether hedge funds with different investment strategies create absolute returns and if certain investment strategies outperform others. This thesis compares hedge funds risk-adjusted rate of return towards mutual funds, such as mutual funds, to see if certain investment strategies are more lucrative than the corresponding investments in terms of excess returns to corresponding indices. An econometric approach was applied to search for significant differences in risk-adjusted returns of hedge funds in contrast to mutual funds. Our results show that Swedish hedge funds do not generate as high risk-adjusted returns as Swedish mutual funds. In regard to the best performing hedge fund strategy, the results are inconclusive. Also, we do not find any evidence that hedge funds violate the effective market hypothesis. / Hedgefonder har den senaste tiden ökat i popularitet. Samtidigt finns det delade meningar huruvida hedgefonder genererar absolutavkastning och om de fungerar som bra alternativ till traditionella fonder. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida hedgefonder skapar absolutavkastning samt om det finns investeringsstrategier som presterar bättre än andra. Denna uppsats jämför hedgefonders riskjusterade avkastning med traditionella fonder, för att på sätt se om en viss investeringsstrategi ar mer lukrativ i termer av överavkastning i förhållande till motsvarande index. Vi har använt ekonometriska metoder för att söka efter statistiskt signifikanta skillnader mellan avkastningen för hedgefonder och traditionella fonder. Våra resultat visar att svenska hedgefonder inte genererar högre risk-justerade avkastningar än svenska aktiefonder. Våra resultat visar inga signifikanta skillnader vad gäller avkastning mellan olika strategier. Slutligen finner vi heller inga bevis för att hedgefonder går emot den effektiva marknadshypotesen

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.