No description available.

Det huvudsakliga i kooperativt lärande bygger på ett samarbete mellan elever där de ska finna stöd hos varandra och uppmuntra till lärande. Kunskapsöversiktens övergripande syfte är att undersöka vilka avgörande faktorer det finns i klassrummet där det kooperativa lärandet tillämpas och hur det bidrar till ett förbättrat resultat inom matematik hos elever i grundskolan. Målet är därför att undersöka vad aktuell forskning säger om vilka effekter kooperativt lärande har och vilka faktorer som är viktiga för att gynna elevernas kunskaper inom matematik. Följande fråga är därför undersökningsfrågan: vad krävs för att det kooperativa lärandet ska bidra till utvecklande matematikkunskaper hos elever i lågstadiet? För att kunna besvara undersökningsfråga gjordes systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och Libsearch. För sökningsprocessen valdes relevanta nyckelord ut som kombinerades på olika sätt som: cooperative learning, mathematics, primary school och group work. Sökningarna begränsades även med peer-reviewed märkta artiklar som publicerats mellan år 2000 – 2021 och skrivna på engelska för ett internationellt perspektiv. Kunskapsöversikten består av fem delar. Den inledande delen behandlar bakgrund av området och kopplingar till styrdokument. Den andra delen handlar om arbetets syfte och frågeställning. Därefter kommer metod delen med en utförlig beskrivning om hur sökprocessen har genomförts. Den fjärde delen är den mest omfattande vilket är resultatdelen. Där presenteras forskning som redogör för vilka faktorer som är viktiga för att kooperativt lärandet ska gynna elevers kunskap och utveckling inom matematik. Bland annat handlar det om att implementera arbetssättet och ge det tid i klassrummet. Även gruppsammansättningen är en viktig faktor som handlar om att grupperna bör vara genomtänkta och välsammansatta. Vidare har både läraren och eleverna stora roller inom kooperativt lärande. I del fem avslutas kunskapsöversikten med en diskussion och förslag på vidare forskning inom området.

No description available.

No description available.

Some of the results of an extensive track testing program at the Center for Vehicle Systems and Safety (CVeSS) at Virginia Tech for evaluating the roll stability of commercial trucks with 33-ft A-double trailers are evaluated. The study includes straight-rail trailers with heavy and light loading conditions. Commercial trucks are more susceptible to rollovers than passenger cars because of their higher center of gravity relative to their track width. Multi-trailer articulated heavy vehicles, such as A-doubles, are particularly prone to rollovers because of their articulation and rearward amplification. Electronic stability control (ESC) has been mandated by the National Highway Safety Administration (NHSTA) for Class 8 trucks and busses since 2017. When detecting oversteer or understeer, ESC automatically activates the brakes at the correct side of the steer and/or drive axle(s) to regain steering stability. ESC, however, often cannot sense the likelihood of trailer rollover in multi-trailer articulated heavy vehicles because of the articulation between the trailers and tractors. As a result of this, trailers are often equipped with roll stability control (RSC) systems to mitigate speed-induced rollovers. Sensing the trailer lateral acceleration, RSC activates the trailer brakes to reduce speed and lower the likelihood of rollover. However, a limited number of past studies have shown that the trailer roll angle may provide an earlier indication of a pending rollover than the lateral acceleration. This study intends to provide further analysis in this regard in an effort to improve the effectiveness of RSC systems for trailers. An extensive amount of data from track testing with a 33-ft A-double under heavy and light loading is evaluated. Particular attention is given to lateral accelerations and trailer roll angles prior to rollover and relative to RSC activation time. The study's results indicate that the trailer roll angle provides a slightly earlier indication of rollover than lateral acceleration during dynamic driving conditions, potentially resulting in a timelier activation of RSC. Of course, detecting the roll angle is often more challenging than lateral acceleration, which can be detected with an accelerometer. Additionally, the roll angle measurement may be subjected to errors and possibly unwanted RSC engagement. The study's results further indicate that the trailer-based RSC systems effectively mitigate rollovers in both quasi-steady-state and dynamic driving conditions. / Master of Science / Some of the results of an extensive track testing program at the Center for Vehicle Systems and Safety (CVeSS) at Virginia Tech for evaluating the roll stability of commercial trucks with 33-ft A-double trailers are evaluated. "33-ft A-doubles" commonly refer to a commercial truck that has a tractor with two trailers (in this case 33-ft in length) that are connected by an A-dolly. Their modularity and ease of connecting and disconnecting at various drop stations have made such commercial vehicles a common scene on U.S. highways due to the proliferation of e-commerce cargo. Compared to a single-unit or tractor semi-trailer combination, the double- or triple-trailer configurations offer several logistical benefits that make them more advantageous. The multi-trailer vehicles can carry more cargo per driver, lowering driver, fuel, and equipment costs significantly. There are, however, some challenges to operating multi-trailer articulated vehicles. On average, their accidents are more expensive than single-trailer or single-unit trucks. Additionally, they are more susceptible to rolling over and causing property damage, injuries, and at times fatalities. To reduce rollovers, systems with automated braking, called roll stability control (RSC), are often installed on the trailers. RSC applies the trailer brakes if it senses that the vehicle speed — the primary cause of most commercial vehicle accidents — exceeds the safe limit for negotiating a turn. In this study, we intend to evaluate the effectiveness of roll stability control (RSC) systems for reducing the likelihood of speed-induced rollovers. We will also explore ways of improving their performance. Namely, we will evaluate whether sensing the lateral acceleration of the trailer or its roll angle would provide a better means for timely activation of RSC. The study's results indicate that, although more challenging to measure, the trailer roll angle provides a slightly sooner indication of a pending rollover than lateral acceleration. The results also suggest that RSC systems vastly reduce the number of speed-induced rollovers in trucks with 33-ft A-double trailers under different trailer configurations and cargo weights.

Tato diplomová práce je zaměřená na stabilizátory u podvozku aut. První část popisuje všeobecné znalosti vlivu naklonění karosérie na jizdní vlastnosti auta a možnosti konstrukčních řešení používaných v praxi. Dále jsou v této části uvedeny nevýhody použití stabilizátoru a jejich náhrady. Nasledující téma se zaměřuje na soutěž Formule Student a její všeobecná pravidla. Hlavní částí této práce je analýza stabilizátoru Formule Ford, na kterou v poslední části této práce navazuje analýza předního a zadního stabilizátoru Formule Student. Byly vytvořené kompletní MBS modely pro přední a zadní zavěšení včetně stabilizátoru. Díky těmto modelům bylo možné provést výpočty klopných tuhostí a pevnostní výpočty. Z těchto výpočtů bylo možné určit vhodné nastavení stabilizátoru. Všechny modely mohou být dále použitelné pro analýzu jízdních vlastností příslušného vozidla.

Motivation är en avgörande del för projekts framgång och därav har studiens syfte varit just detta. Syftet med studien har varit att studera motivation och på vilka sätt projektledare arbetar med att motivera sina teammedlemmar. Rapporten följer en klassisk struktur och börjar inledningsvis med att förklara begreppet motivation och går sedan vidare till en djupare förklaring av ämnet i teorikapitlet. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för resultatet. Resultatet har sammanställts utifrån de teman som identifierats allteftersom intervjuerna har genomförts. Det första temat är Bygga katedralen, andra temat är Bollplanket och det tredje Dominospelet. Temana symboliserar projektledarens roll till motivation, individens roll, gruppens roll samt vad som motverkar motivation. Intervjusvaren mellan projektledarna gjorde att det gick att se tydliga mönster som dessa teman formats utifrån. Därefter har en diskussion sammanställts där teori och resultat jämförs med varandra. Den slutsats som går att dra inom arbetet är att projektledare är medvetna om den roll motivation har som verktyg för att driva projekt framåt och arbetar på olika sätt för att tillämpa det på bästa sätt. / Motivation is a crucial part of a project's success and therefore the purpose has been to study motivation as a subject. The purpose of the study has been to study motivation and the ways in which project managers work to motivate their team members. The report follows a classical structure and begins initially by explaining the concept of motivation and then moves on to a deeper explanation of the topic in the theory chapter. The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method for the results. The results have been compiled based on the themes identified as the interviews have been conducted. The first theme is called Building the cathedral, the second one is the Supporter and the third is called the Domino Game. The themes symbolize the project manager's role to motivation, the role of the individual, the role of the group and what counteracts motivation. The interview responses between the project managers made it possible to see clear patterns from which these themes were formed. After that, a discussion has been compiled in which theory and results are compared with each other. The conclusion that can be drawn within the work is that project managers are aware of the role motivation has as a tool to drive projects forward and work in different ways to apply it in the best way.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor.   Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga.   Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull. Pedagogers förhållningssätt och val av metod och material spelar stor roll för barns lärande kring grundläggande taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.