Les minéralisations uranifères de type roll-front du bassin de Chu-Sarysu (Kazakhstan) affectent des formations silico-clastiques continentales d'âge début paléogène. Les formations sont constituées d'une alternance de sables arkosiques et d'argiles provenant de l'altération de granites peralumineux et de roches volcaniques calco-alcalines, mais aussi de roches paléozoïques du Massif du Karatau. Toutes les formations ont une fraction argileuse dominée par les smectites, associées à de la palygorskite, ce qui pourrait indiquer des alternances de périodes humides et chaudes et de périodes sèches. L'ensemble des séries a été soumis à un enfouissement faible qui n'a pas beaucoup évolué depuis les derniers dépôts, comme l'indique, le caractère immature des matières organiques (MO), la présence smectite néoformées automorphes non interstratifiées et la présence pérenne de pyrites framboïdales liée à une activité bactérienne qui est attestée par les extrêmes fluctuations de [delta]34S des pyrites. La cimentation des sables minéralisés par la calcite est locale et est à mettre en relation avec la percolation de fluides météoriques de basse température. La minéralisation est fortement corrélée aux MO, et aux pyrites, notamment dans les faciès de levées en sommet de séquence de chenal, et en association avec les macro-débris végétaux disséminés au sein des sables de chenaux. Les phosphocoffinites sont plus tardives. Ces gisements ressemblent à ceux analogues du Wyoming, mais en différent par la taille des front redox, l'hétérogénéité de la répartition des minéralisations à petite échelle, et l'existence probable d'une préconcentration non négligeable liée aux matières organiques / Roll front ore U-ore deposits in the Chu-Sarysu basin (Kazakhstan) occur in paleogene, continental silicoclastic formations. Sedimentary sequences include unconsolidated arkosic sands and clay lenses, formed by detrital minerals issued from granites and calkalcaline volcanites but also from paleozoïc series from Karatau. All formations are characterized by a fine grain clay fraction dominated by smectites, associated with palygorskite which could be the result of alternated humid and dry periods. All series underwent a rather shallow burial which is indicated by the immature feature of the organic matter, the presence of newly formed unaltered smectites, and the presence of pyrite framboïds which are formed by bacterial sulphate reduction, indicated by the wide range of delta34S of pyrites. Sands are locally cemented by calcite which precipitated from meteoric fluids at low temperature. U-ores are spatially and genetically related to sulphides and organic matter, especially in levee facies at the top of the sedimentary sequence and in association with organic macro-clasts disseminated within the sand channels. Phospho-coffinites occur latter on. These deposits show similarities with those of Wyoming but differ by the size of the roll fronts front redox, the heterogeneity of the U-ores at small scale, and a probable significant pre-concentration associated with organic matter

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

Detta examensarbete syftar till att belysa på de barn som har svårigheter med sitt sociala samspel och hur fritidspedagoger gör för att upptäcka och bemöta de barnen. Examensarbetet syftar även till att belysa lekens betydelse för barns sociala utveckling. Under tidigare forskning samt teoretisk bakgrund påvisar att pedagoger och lek i alla former har en stor roll för barns sociala utveckling. Däremot visar forskning att av flera anledningar leken inte prioriteras i fritidshemsverksamheter såsom den bör göra. Anledning till att jaghar valt att lyfta upp pedagogens roll i barns lek samt lekens betydelse. Som metod har jag valt att utgå från befintlig litteratur samt av kvalitativ intervjumetod. I intervjuerna med fritidspedagoger undersöks om vilken roll leken har i barns sociala utveckling, men även undersöka vilka metoder som finns att användas i fritidsverksamheter när pedagoger upptäcker brist på barns sociala samspel. Det empiriska resultatet resulterar att pedagogerna är medvetna om sitt uppdrag i verksamheten samt om lekens betydelse för barns sociala utveckling til lskillnad från forskningen lyfter. Det kom fram i undersökningen att de barn som beskrevs av fritidspedagogerna hade liknande sätt att visa sina svårigheter med det sociala samspelet. Det som skilde pedagogernas uttalande var metoderna som skolorna använder sig av för att stimulera barnens leklust.

Afin d’obtenir une approche où l’aspect industriel du projet est soutenu par les connaissances académiques et les capacités analytiques du monde de la recherche, ce travail portant sur les cellules photovoltaïques organiques souples grande surface commence par décrire l’énergie photovoltaïque dans son ensemble. Les tenants et aboutissants de son développement sont détaillés, ainsi que ses filières technologiques. Les semi-conducteurs organiques, les mécanismes physiques mis en jeu dans la production d’électricité d’origine photovoltaïque et les grandeurs électriques associées aux cellules photovoltaïques organiques ainsi que les différentes structures de celles-ci sont ensuite présentés. Les dispositifs réalisés dans le cadre de ce travail sur les cellules photovoltaïques organiques sont présentés. Les différentes techniques de dépôt de couches minces, aussi bien celles permettant la production en masse que celles permettant la production à plus petite échelle sont présentées. Cette présentation s’accompagne d’une recherche qui se veut exhaustive des publications relatant l’utilisation des ces techniques d’impression afin de créer des dispositifs photovoltaïques organiques. Une comparaison de ces différentes techniques est menée afin de déterminer les modes de production pertinents. Une étude bibliographique complète menée sur les cellules « grande surface » est présentée. Les cellules et modules réalisés grâce au procédé pilote d’enduction par héliogravure sont ensuite présentés. Le travail réalisé sur un autre procédé, le « doctor blade », est ensuite exposé. Enfin, la problématique du séchage et du recuit des couches minces déposées en continu est posée, et le traitement micro-onde proposé comme solution. / To obtain an approach where the industrial aspect of the project is supported by academic knowledge and the analytical capacities of research, this work concerning the large area flexible organic solar cells begins by describing the photovoltaic energy in general. The ins and outs of its development are detailed, as well as the different technologies involved. The organic semiconductors, the physical mechanisms involved in the photovoltaic electricity production and the physical values attached to the organic solar cells as well as the various structures of these cells are then presented. Devices realized within the framework of this work are then presented. The various techniques of depositing thin layers allowing the mass production as well as those allowing the smaller-scale production are presented. This presentation comes along with an exhaustive research of the publications telling the use of these techniques of printing to create organic photovoltaic devices. A comparison of those various techniques is led to determine the relevant means of production. A complete bibliographical study led on large area organic solar cells is presented. Cells and modules realized thanks to the experimental process of heliogravure coating are then presented. The work realized with another process called doctor blade is then exposed. Finally, the problem of the drying and annealing of the thin layers deposited continuously is raised, and the microwave treatment proposed as a possible solution.

Linjechefers HR-roll har under de senaste åren blivit tydligare. Empiriskt material saknas som beskriver hur chefer hanterar HR-rollen och hur de resonerar kring de HR-praktiker de är ansvariga för att hantera. Utan tillräcklig empiri inom området är det också svårt för HR-medarbetare att anpassa det stöd linjecheferna behöver. Denna studie syftar därför till att undersöka hur linjechefer hanterar den HR-roll som deras arbete innebär samt att bidra med förståelse för grunden till olika sätt att hantera rollen. Genom tio kvalitativa intervjuer med linjechefer inom ett förband vid Försvarsmakten har tillvägagångssätt och resonemang om HR-praktiken karriärutveckling studerats. Resonemang skiljde sig åt medan det praktiska arbetet hanterades likartat. Olika arbetssätt kunde utläsas. HR-funktionens relation till linjecheferna betonades för att möjliggöra

Bakgrund: Urininkontinens påverkar individens hälsa och välmående. Sjuksköterskansbetydelse för att identifiera patienter med urininkontinens, och påbörja rättutredning/behandling, är avgörande. Dorothea Orems egenvårdsteori ger en grund tillförståelsen av egenvårdsbehov, för att uppnå hälsa. Begreppet hälsa är en definition somspelar en central roll genom litteraturstudien för att förstå hur hälsa påverkar individen, isin helhet. Syftet: Litteraturöversiktens syfte är att söka belysa upplevelser av att leva medurininkontinens och bäckenbottenträningens inverkan som egenvårdsbehandling. Metod:En litteraturöversikt har genomförts och induktiv design har nyttjats. Resultat: Individermed urininkontinens lider ofta av skam, ångest och rädsla, specifikt vid kontakt medvården, delvis beroende på normer och värderingar i samhället, angående urininkontinens.Bäckenbottenträning är en effektiv egenvårdsbehandling för patienter med urininkontinens.Bäckenbottenträning stärker muskulaturen hos individen och höjer därmed livskvalitetenrent psykiskt, då tillståndet avseendevärt förbättras. Sjuksköterskans spelar en central roll iatt hjälpa patienterna med bäckenbottenträningen. Problematiken ochdokumentationsbristen kring urininkontinens bör uppmärksammas för att en patientsäkervård ska kunna bedrivas. Slutsats: Genom att förbättra och öka informationen till samhälletoch påverka normer/värderingar, kan en säkrare vård initieras. Bäckenbottenträningen sombehandlingsmetod behöver växa som behandlingsmöjlighet för patienterna, dåbäckenbottenträningen visats vara en effektiv, säker och avgörande behandlingsmetod. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka problemlösningsstrategier lärare använder sig av i undervisningen, samt vilka metoder lärare använder när de undervisar ele-verna i problemlösning. Studien grundar sig i kvalitativa undersökningar genom klassrums ob-servationer och semistrukturerade intervjuer med tre lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor i samma kommun i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna undervisar eleverna i flertalet strategier som de kan tillämpa i sin problemlösning, men vissa strategier använts mer frekvent än andra. Studien visar även lärarnas medvetenhet om vad som gynnar eleverna i undervis-ningen av problemlösning. Samtliga lärare är medvetna om att problemlösningsförmågan är något som utvecklas under lång tid och att det krävs många tillfällen till övning. Undervisningen om strategier att tillämpa är av stor vikt för elevernas framgång. I denna undervisning har lära-ren en stor del i om och hur eleverna utvecklas.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om vilka föreställningar förskollärare har om platsens betydelse för undervisning. Forskningsfrågorna i studien är: Var väljer förskollärarna att bedriva undervisning? På vilka platser beskriver förskollärarna att den spontana undervisningen sker? Vilka förutsättningar för undervisning menar förskollärarna att platserna ger? Datainsamlingen har skett genom tre fokusgruppssamtal, sammanlagt har nio förskollärare deltagit i studien. För att få fram förskollärarnas föreställningar om platsens betydelse för undervisning har vi använt oss av stimulusmaterial. Resultatet i studien visar att planerad undervisning sker på bestämda platser, exempelvis på samlingsmattan. Förskollärarna i studien menar att den spontan undervisningen sker på de platser där nyfikenhet uppstår. Det framgår även i resultatet att olika platser ger barn olika upplevelser, exempelvis skapar platser utomhus fler sinnliga upplevelser. Utifrån studiens resultat är vår slutsats att förskollärarnas inställning till olika platser får inverkan för vilka platser som används vid undervisningen.

Tidigare forskning visar att det finns återkommande oklarheter kring vilken roll fritidslärarna har inom skolan. I vår undersökning har vi utifrån bakgrunden om fritidshemmets historia och uppdrag fokuserat den förändrade roll som fritidslärare får i och med kravet på legitimation. Från juli 2019 krävs legitimation för att få undervisa och ansvara för fritidsverksamhet. Enligt läroplanen ska skolans lärare samverka med fritidslärare och utbyta kunskaper och information. Deras samverkan i detta arbete uttrycks som en parallell företeelse till hur fritidslärare uppfattar sin roll i interaktion med lärare. Vår teoretiska ansats kopplas därför till Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp när vi sökt svar på frågan hur fritidslärare uppfattar sin roll i samverkan med lärare. Vi har avgränsat vår undersökning till att beskriva samverkan i form av uppfattningar. Vi har valt bort att observera interaktion mellan fritidslärare och lärare. Datainsamlingen genomfördes därav i form av en webbaserad enkät ställd till fritidslärare på en enskild skola och till en Facebook-grupp. Resultatet av vår undersökning indikerar att fritidslärare anser att det råder en otydlighet i deras roll och uppdrag. De fritidslärare som har arbetat länge framträder i sin roll och har en trygghet i sin identitet, där deras trovärdighet skapar en övertygande äkthet som leder till förståelse vid samplanering av verksamhet. Fritidslärare antar en viss roll för att teamet ska fungera och vill framträda som trovärdiga. Svaren i vår studie visar på att det råder en oklarhet kring om lärarlegitimation gör någon skillnad för fritidslärarens roll. Vår egen slutsats är att fritidslärarens roll behöver tydliggöras för att samverkan mellan skola och fritidshemmet ska kunna fungera sett utifrån styrdokumenten.

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.