<p><strong>Bakgrund</strong>: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. <strong>Syfte: </strong>belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. <strong>Metod: </strong>litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. <strong>Resultat: </strong>studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.</p>

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. <strong>Metod: </strong>Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. <strong>Diskussion: </strong>Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. <strong>Slutsats: </strong>Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.</p></p>

<p>Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.</p><p>Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.</p><p>Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn. I debatten skiftade fokus mellan olika företeelser och bland annat har revisionsberättelser, tystnadsplikt, revisorns roll, konsultverksamhet och priskonkurrens varit aktuella ämnen. Genom debatten kan det även konstateras att revisorns roll anses som komplex, då den innefattar många svåra ställningstaganden och regleras av ett omfattande regelverk.</p> / <p>Background: The intense media coverage of the audit trade in Sweden has resulted in that this, perhaps more than ever, is in focus. In the debate, a number of opinions constantly emerge and the latest years imply that the meanings of the auditor’s situation and assignment of responsibilities separates in great extent. The audit has under a long time been more or less regulated in laws, which means that the opinions about the auditor’s rights and obligations should agree.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to explain how the view on the auditors, which has been expressed in the media, has changed over time.</p><p>Method: The study is based on articles from five different newspapers. With support from these a story has developed, that tells about the occurred cases and the debate which has been expressed during a twenty year long perspective. Furthermore, statistics is presented over the numbers of articles and reported auditors during these years.</p><p>Conclusions: Different cases occurred during the investigated period, which would have disturbed the auditor’s independence and even decreased the audits quality and the trust for the auditor. In the debate, focus shifted between different phenomenon and among others the auditor’s report, professional secrecy, the auditor’s role, consulting and price competition have been topics of current interest. Through the debate, it can be established that the auditor’s role can be seen as complex, because it includes many difficult positions and since it is settled by an extensive regulation.</p>

<p>Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en preoperativ bedömning av nutritions- och vätskestatus. Sjuksköterskans kliniska bedömning har stor betydelse för hur patienterna klarar det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa användningen av evidensbaserad omvårdnad i samband med preoperativ fasta. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Ur resultatet framkommer det att genomsnittstiden för preoperativ fasta fortfarande är 11-14 timmar. De vanligaste orsakerna till varför evidensen brister är ostrukturerade operationsprogram och oklara riktlinjer. Enligt lagar och författningar, ska sjuksköterskor kritiskt reflektera över rutiner och arbeta evidensbaserat. Ytterligare forskning behövs angående vårdpersonalens följsamhet av riktlinjerna i Sverige, samt om tillämpning av omvårdnadsdiagnoser skulle bidra till att individanpassad omvårdnad prioriteras när det gäller den preoperativa fastans längd.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp. Denna studie bevisar att både förskollärare och lågstadielärare är medvetna om språkets betydelse inom matematikinlärning.</p>

<p><p>Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.</p><p>Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.</p><p>När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna. Oavsett om det var lärarna eller dramapedagogerna så deltog de i övningarna med barnen. De hade överblick över gruppen för att kunna se om det skulle uppstå händelser som kunde störa gruppsammanhållningen. Så fort det hände något störande moment försökte de så fort som möjligt att lösa problemet.</p></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vårdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrån roll och kommunikation.</p><p>Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gällande interprofessionellt samarbete i förhållande till varandra vid patientbehandling på två olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.</p><p>Resultat: Uppfattningen om rollgränser och rollöverlappning beror till stor del på vilket område inom vården som professionen arbetar, men har även att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som påverkade samarbetet då informationsutbytet mellan professionerna kräver mer tid än vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar på samarbetet är bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror även på arbetsplatsens struktur, det vill säga hur planering, beslutsfattande, målsättning, möten, kommunikation och utvärdering sker.</p><p>Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation är en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett på vilket sätt teamet arbetar. Genom att professionerna känner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och är till viss del nödvändig.</p><p>Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete är nödvändigt för att möta patientens behov.</p>

<p>När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall. De anhöriga vill ha kontinuerlig information om patientens tillstånd och bra kommunikation mellan sig och vårdpersonalen. Utifrån sjuksköterskans perspektiv visas att hon/han använder sig av uppmuntran, stöttning, närhet och att främja välbefinnande som stödjande strategier för att tillgodose anhörigas behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan kan, genom kunskap om anhörigas behov, skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett bra samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.</p>

<p>Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities. The conclusion drawn from questionnaires, observations and interviews is this; most pre-schools use technology on a daily basis. It differs a lot in amount, but the methods used in the non-planned activity looks relatively similar in both pre-schools where the observations and interviews are made. Also the involvement of the pre-school teachers differ a lot from one pre-school to another. Keywords: Pre-school, planned activity, technology, pre-school teacher involvement</p>