Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares roll i den barninitierade leken med utgångspunkt i att främja barns lärande utifrån några förskollärares resonemang. Vidare är syftet att öka kunskapen om den barninitierade lekens betydelse för barns lärande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod för att besvara vårt syfte och fem förskollärare har intervjuats. Den tidigare forskningen lyfter förskollärares betydelse för kvalitén i barnens lek. Studien utgår från sociokulturell teori och resultatet har analyserats med hjälp av några centrala begrepp i denna teori. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver samspelet som grunden i barnens lek och lärande och det är också samspelet som styr när förskollärarna träder in i en lek respektive inte. Vid ett väl fungerande samspel står förskollärarna utanför leken medan om samspelet inte fungerar kan de gå in i leken på olika sätt. Det viktigaste enligt förskollärarna är att inträdandet sker på ett smidigt sätt. Förskollärarna kan gå in i leken genom att tillsammans med ett exkluderat barn ställa frågor till barnen i leken och på så sätt kan barnet få tillträde till leken. Resultatet visar också att förskollärarens roll i leken för att främja lärande innefattar att skapa miljöer utifrån barnens intresse för att på så sätt skapa förutsättningar för lärande men också att förändra organisationen så att barnen kan leka längre stunder och samma lek i flera dagar. En av slutsatserna i studien är att förskollärarnas främsta roll i den barninitierade leken är att se till att samspelet och kommunikationen fungerar mellan barnen för att på så sätt främja lärande. Ur förskollärarnas resonemang om sin roll i den barninitierade leken framkommer det många olika sätt på hur detta kan ske, till exempel genom att vara en lekförebild.

Bakgrund Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som alla kan drabbas av och som kräver snabb behandling. Idag överlever allt fler hjärtstopp, trots det visar statistik från år 2017 omkring 8000 rapporterade fall, där bara 1370 av de drabbade överlevde. Den överlevande patientens liv påverkas på olika sätt och sjuksköterskan bär det yttersta ansvaret för omvårdnaden efteråt. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att stödja patientens unika omvårdnadsbehov i det nya sammanhanget. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtstopp. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre kategorier: en förändrad kropp, att återfå livet och sociala aspekter. Livet efter hjärtstoppet innebar ett flertal begränsningar såsom fysiska, emotionella och kognitiva aspekter. Det var av stor vikt att finna mening efter den livsomvälvande händelsen och ett nytt perspektiv på livet skapades. Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterska upplevdes bristande. Slutsats Patienter påverkas på många olika sätt efter att ha drabbats av hjärtstopp. Sjuksköterskan har med sin patientnära position, en betydande roll i omvårdnaden efteråt och goda möjligheter att främja dessa patienters hälsa. Genom att hela sjuksköterskans omvårdnadsarbete genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt kan den enskilda patientens individuella behov identifieras och på så sätt mötas på bästa sätt.

Denna studie undersöker hur föräldrar upplever och förstår sin egen roll i förhållande till sina barns sociala utveckling. En intressant aspekt som verkar saknas inom forskning om detta är föräldrars subjektiva upplevelser och förståelser. En stor del av den information som finns exempelvis på nätet fokuserar på föräldrars utveckling av föräldraskapet samt på hur föräldrar kan hantera problematik relaterat till barn. Studiens syfte är att belysa den subjektiva upplevelsen av att vara förälder och hur föräldrar förhåller sig i relation till sina barns sociala utveckling. Denna studie tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk med särskilt fokus på hur individer tillskriver världen mening och utvecklas i social interaktion. Metodologiskt tar studien avstamp i en hermeneutisk metodansats med tio genuina samtal med fem heteronormativa föräldrapar som empiriskt material. Resultatet nyanserar föräldrars förståelse av sin egen tillblivelse som föräldrar, vilket även lyfter fram att föräldrars förståelse av sig själva som sociala varelser alltid sker i relation till sina barn. Detta, i sin tur, grundas i att föräldrarna har “vuxit” in i en roll där de främst upplever och förstår sig själva som just föräldrar.

Syftet med examensarbete är att undersöka och belysa lärarens roll i undervisning av matematisk problemlösning för grundskolans årskurs 4-6. Då lärarens roll är viktig vid problemlösningsundervisning och rapporter har visat att lärare jobbar utifrån läromedel (Skolinspektionen ,2009). På så sätt får eleverna möjlighet att inte träna alla sina förmågor. Syftet konkretiseras av frågeställningen:Vilken roll har läraren under de olika faserna vid undervisning av problemlösning inom matematik? Vilken roll i de olika faserna förväntar läraren sig ha vid undervisning av problemlösning inom matematik?I bakgrunden så lyfts först upp vad Skolverket skriver i läroplanen och kommentarmaterialet för matematik om att alla elever ska utveckla en tilltro till matematik samt har rätt att lösa och producera egna problemlösningsuppgifter. Avslutningsvis kommer hur forskning har sett på problemlösning genom att först titta på process när man löser problem till mer forskning om problemlösning i skolan och på senare tid hur lärarens roll ser ut i klassrummet och vilka åsikter det finns om problemlösning i undervisningen. Lärarens roll i klassrummet skiftar många gånger under ett undervisningstillfälle från att vara den som introducerar problemet till att leda diskussionen kring elevers lösningar.Teorin kommer fungera som en lins för resultatet och är Eva Taflins fyra faser om problemlösningsundervisning: introduktionsfas, idéfas med lösningsutkast, lösningsfas och slutligen redovisningsfas. Taflin faser bygger på tidigare forskning av Pólya, Schoenfeld och Lester vilket också presenteras under teoridelen.Avslutningsvis så presenteras det metodval som har gjorts. Metoden som valdes var kvalitativ och omfattar både observationer och interjuver. Det följer en beskrivning av datainsamlingsmetoderna och vilket urval som har gjorts samt vilka etiska aspekter som har tänkts på. Slutligen följer hur teorin kommer att användas för att analysera den data som kommer insamlas. / <p>Matematik</p>

I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.

The purpose of this study was to investigate natural killer cell activity and the possible role of beta- endorphin in a natural model of autoimmune orchitis, the dark mink. An assay was developed to study natural killer cell activity in the mink and base-line levels of activity in this specie were determined. Natural killer cell activity was assessed in fertile mutation mink, primary infertile dark mink and secondary infertile Utah dark mink with autoimmune orchitis. The study included three sampling times: November, March and April. Natural killer cell activity was significantly lower in mink studied in April than it was in. mink studied in March or November, and there was a significant correlation of activity to fertility. The addition of beta-endorphin to natural killer cell cultures had no effect on activity. A preliminary study was done to determine concentration levels of beta-endorphin in mink plasma, pituitary, hypothalamus and testes. Measurable amounts were found in all tissue types studied. Although the number of samples was too limited to draw significant conclusions, there appears to be a trend toward lower beta-endorphin concentration, in pituitary tissue and plasma samples, of mink with autoimmune orchitis. Beta-endorphin levels did not appear to correlate with natural killer cell activity in the mink. Two assays, the natural killer assay and the blasto-genesis assay, were used to insure that the beta-endorphin preparation used in this study were active. Natural killer cell activity had been reported to be enhanced by the addition of beta-endorphin. In the present study natural killer cell activity of human peripheral blood mononuclear cells (PBMC) was enhanced in the presence of betaendorphin, suggesting that the peptide was active. In addition, the blastogenic response of human PBMC was enhanced by the addition of beta-endorphin to cultures in the present study.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll i arbetet med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi vill även belysa eventuella förändringar över tid. Studien vilar i den kvalitativa forskningstraditionen. Datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med 19 speciallärare, verksamma i tre kommuner. Utifrån den analys som genomförs med hjälp av den didaktiska triangeln förstås det komplexa i speciallärarens roll. Resultatet visar vikten av gedigna kunskaper i ämnet, goda relationer och kommunikation mellan speciallärare och elev. Studien visar även att det specialpedagogiska arbetet är av betydelse för elever i matematiksvårigheter. Specialläraren ska finnas till för alla, inte bara för elever i behov av särskilt stöd, samtidigt vara en alltiallo som ska ha tid för det mesta. Det tolkas som att speciallärarens roll idag gått från tidigare “Tanten i skrubben” till “Spindeln i nätet”.

<p>I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.</p>

<p>Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Den palliativa vården har utvecklats under de senaste åren och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vårdform vilket innebär en aktiv helhetsvård av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier växte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vården, copingstrategier och sjuksköterskans roll. Resultatet visade att arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård var mycket positivt och upplevde arbetstillfredsställelse vid en bra relation till medarbetare och patient. De använde sig av olika copingstrategier där socialt nätverk och en bra balans mellan arbete och fritid var viktiga komponenter. Sjuksköterskan upplevde sitt arbete som mångdimensionellt där många olika faktorer spelade in då till exempel stöd från arbetskollegor och tid över till att prata och lyssna på sina patienter var viktiga faktorer.</p>