No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.

Det här är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har berört högstadieelevers upplevda otrygghet utifrån omklädningsrummets fysiska utformning. Syftet har varit att undersöka hur rumsliga formelement kan bidra till ökad upplevelse av trygghet hos målgruppen samt underlätta användningen av omklädningsrummets funktioner genom rumslig information. Arbetet har utgått från en befintlig lokal.  För att öka förståelsen för människans rumsupplevelser har teorier inom miljöpsykologi, perceptionsforskning och färg- och formlära använts. Genom att kombinera metoderna platsanalys, workshop, fokusgrupp och intervju har undersökningen kunnat ge en samlad bild av vad som upplevs otryggt utifrån studiens kontext. Med stöd från den insamlade empirin och litteratur har ett designförslag tagits fram för att möta användarnas behov av trygghet. Ökad upplevelse av trygghet kan åstadkommas genom att organisera rumsliga formelement så att exponerade ytor minskar och mer avskildhet uppnås. Ett konceptuellt formspråk kan öka trivseln och bidra till tydlighet som underlättar för rummets aktiviteter. Utifrån omklädningsrummets fysiska förutsättningar har hänsyn tagits till ökad tillgänglighet. / This is a bachelor's thesis in information design with a focus on spatial design. The study concerns high school students' perceived exposure in relation to the physical design of the school gym's changing room. The purpose of the study has been to examine how spatial design elements can contribute to an increased sense of security for the target group and simplify the use of the changing room's functions through spatial information. The design has been based on an existing changing room. To increase the understanding of people’s experience of physical space, theories in environmental psychology, research in perception as well as shape and color theory have been applied. By combining the methods of spatial analysis, workshop, focus group and interview, the survey has been able to provide an overall picture of what is perceived as contributing factors to the feeling of insecurity based on the context of the study. Using the collected empirical data and literature, a design proposal has been developed to meet the users' need of perceived safety. An increased sense of integrity can be achieved by organizing spatial elements so that it creates fewer exposed areas and consequently more privacy can be achieved. Conceptual design elements can increase well-being and provide clarity to the room's intended activities. Based on the changing room's physical preconditions, an ambition to increase overall accessibility has been taken into account.

The aim of this thesis was to make a practical tool for low frequency analysis in room acoustics.The need arises from Acad’s experience that their results from simulations using raytracing software deviate in the lower frequencies when compared to field measurements inrooms. The tool was programmed in Matlab and utilizes the Finite Difference Time Domain (FDTD) method, which is a form of rapid finite element analysis in the time domain.A number of tests have been made to investigate the practical limitations of the FDTD method, such as numerical errors caused by sound sources, discretization and simulation time. Boundary conditions, with and without frequency dependence, have been analysed bycomparing results from simulations of a virtual impedance tube and reverberation room to analytical solutions. These tests show that the use of the FDTD method appears well suited for the purpose of the tool.A field test was made to verify that the tool enables easy and relatively quick simulations of real rooms, with results well in line with measured acoustic parameters. Comparisons of the results from using the FDTD method, ray-tracing and finite elements (FEM) showed goodcorrelation. This indicates that the deviations Acad experience between simulated results and field measurements are most likely caused by uncertainties in the sound absorption data used for low frequencies rather than by limitations in the ray-tracing software. The FDTDtool might still come in handy for more complex models, where edge diffraction is a more important factor, or simply as a means for a “second opinion” to ray-tracing - in general FEM is too time consuming a method to be used on a daily basis.Auxiliary tools made for importing models, providing output data in the of room acoustic parameters, graphs and audio files are not covered in detail here, as these lay outside the scope of this thesis. / Målet för detta examensarbete var att undersöka möjligheten att programmera ett praktisktanvändbart verktyg för lågfrekvensanalys inom rumsakustik. Behovet uppstår från Acadserfarenhet att resultat från simuleringar med hjälp av strålgångsmjukvara avviker i lågfrekvensområdeti jämförelse med fältmätningar i färdigställda rum. Verktyget är programmerati Matlab och använder Finite Difference Time Domain (FDTD) metoden, vilket är en typav snabb finita elementanalys i tidsdomänen.En rad tester har genomförts för att se metodens praktiska begräsningar orsakade av numeriskafel vid val av ljudkälla, diskretisering och simuleringstid. Randvillkor, med och utanfrekvensberoende, har analyserats genom jämförelser av simulerade resultat i virtuella impedansröroch efterklangsrum mot analytiska beräkningar. Testerna visar att FDTD-metodentycks fungerar väl för verktygets tilltänkta användningsområde.Ett fälttest genomfördes för att verifiera att det med verktyget är möjligt att enkelt och relativtsnabbt simulera resultat som väl matcher uppmätta rumsakustiska parametrar. Jämförelsermellan FDTD-metoden och resultat beräknade med strålgångsanalys och finita elementmetoden(FEM) visade även på god korrelation. Detta indikerar att de avvikelser Acaderfar mellan simulerade resultat och fältmätningar troligen orsakas av osäkerheter i den ingåendeljudabsorptionsdata som används för låga frekvenser, snarare än av begränsningar istrålgångsmjukvaran. Verktyget kan fortfarande komma till användning för mer komplexamodeller, där kantdiffraktion är en viktigare faktor, eller helt enkelt som ett sätt att få ett”andra utlåtande” till resultaten från strålgångsmjukvaran då FEM-analys generellt är en förtidskrävande metod för att användas på daglig basis.Kringverktyg skapade för t.ex. import av modeller, utdata i form av rumsakustiska parametrar,grafer och ljudfiler redovisas inte i detalj i denna rapport eftersom dessa ligger utanförexamensarbetet.

Sound transmission loss of vehicle seals was studied in this thesis. Reverberation room test and semi-anechoic chamber test were respectively studied. By comparing the sound pressure level, sound intensity level and average sound power level at the receiving side, it proved that a simple sound pressure level test may obtain same measurement accuracy when there is little reflected sound. A semi-anechoic chamber was designed for testing sound transmission losses of the seals on a trial vehicle. By comparing the sound pressure levels between the location of the passenger ear and door area, it proved that most of outside sound energy passed through the door seals into the interior. The sound transmission losses of different sealing conditions were measured which included well sealed and imperfectly sealed conditions; Sound pressure levels at passenger’s ear in three different types of vehicles were also compared, these comparison results indicated this laboratory was capable of distinguishing different sealing conditions. The installation procedure was compared with the one in reverberation room test. Numerical analysis showed that the latter method produced a different compression shape which would definitely influence the sound insulation abilities of the seals.   The transmission mechanism of the acoustic waves through a vehicle seal was also discussed. Contact analysis showed high compression ratio leaded to tremendous inner stress intensity. But any further increase of the contact depth would not improve the effect of wind noise prevention. A vehicle seal with a complex shape was replaced by a simple model. The sound transmission theory of multiple partitions on the basis of mass law was applied. Whereas, compared with the experimental result, a different trend in the high frequency range was found. When taking the transmission though the side material and integration of incident angle into account, the result was quite similar to the experimental one. FEM analysis was also performed. The majority of sound power was believed to transmit along the seal wall into the interior instead of passing through the multiple partitions. A distorted circular duct model is believed to be close to the real geometry. / QC 20101117

Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.