Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

[EN] Common audio systems are designed with the intent of creating real and immersive scenarios that allow the user to experience a particular acoustic sensation that does not depend on the room he is perceiving the sound. However, acoustic devices and multichannel rendering systems working inside a room, can impair the global audio effect and thus the 3D spatial sound. In order to preserve the spatial sound characteristics of multichannel rendering techniques, adaptive filtering schemes are presented in this dissertation to compensate these electroacoustic effects and to achieve the immersive sensation of the desired acoustic system. Adaptive filtering offers a solution to the room equalization problem that is doubly interesting. First of all, it iteratively solves the room inversion problem, which can become computationally complex to obtain when direct methods are used. Secondly, the use of adaptive filters allows to follow the time-varying room conditions. In this regard, adaptive equalization (AE) filters try to cancel the echoes due to the room effects. In this work, we consider this problem and propose effective and robust linear schemes to solve this equalization problem by using adaptive filters. To do this, different adaptive filtering schemes are introduced in the AE context. These filtering schemes are based on three strategies previously introduced in the literature: the convex combination of filters, the biasing of the filter weights and the block-based filtering. More specifically, and motivated by the sparse nature of the acoustic impulse response and its corresponding optimal inverse filter, we introduce different adaptive equalization algorithms. In addition, since audio immersive systems usually require the use of multiple transducers, the multichannel adaptive equalization problem should be also taken into account when new single-channel approaches are presented, in the sense that they can be straightforwardly extended to the multichannel case. On the other hand, when dealing with audio devices, consideration must be given to the nonlinearities of the system in order to properly equalize the electroacoustic system. For that purpose, we propose a novel nonlinear filtered-x approach to compensate both room reverberation and nonlinear distortion with memory caused by the amplifier and loudspeaker devices. Finally, it is important to validate the algorithms proposed in a real-time implementation. Thus, some initial research results demonstrate that an adaptive equalizer can be used to compensate room distortions. / [ES] Los sistemas de audio actuales están diseñados con la idea de crear escenarios reales e inmersivos que permitan al usuario experimentar determinadas sensaciones acústicas que no dependan de la sala o situación donde se esté percibiendo el sonido. Sin embargo, los dispositivos acústicos y los sistemas multicanal funcionando dentro de salas, pueden perjudicar el efecto global sonoro y de esta forma, el sonido espacial 3D. Para poder preservar las características espaciales sonoras de los sistemas de reproducción multicanal, en esta tesis se presentan los esquemas de filtrado adaptativo para compensar dichos efectos electroacústicos y conseguir la sensación inmersiva del sistema sonoro deseado. El filtrado adaptativo ofrece una solución al problema de salas que es interesante por dos motivos. Por un lado, resuelve de forma iterativa el problema de inversión de salas, que puede llegar a ser computacionalmente costoso para los métodos de inversión directos existentes. Por otro lado, el uso de filtros adaptativos permite seguir las variaciones cambiantes de los efectos de la sala de escucha. A este respecto, los filtros de ecualización adaptativa (AE) intentan cancelar los ecos introducidos por la sala de escucha. En esta tesis se considera este problema y se proponen esquemas lineales efectivos y robustos para resolver el problema de ecualización mediante filtros adaptativos. Para conseguirlo, se introducen diferentes esquemas de filtrado adaptativo para AE. Estos esquemas de filtrado se basan en tres estrategias ya usadas en la literatura: la combinación convexa de filtros, el sesgado de los coeficientes del filtro y el filtrado basado en bloques. Más especificamente y motivado por la naturaleza dispersiva de las respuestas al impulso acústicas y de sus correspondientes filtros inversos óptimos, se presentan diversos algoritmos adaptativos de ecualización específicos. Además, ya que los sistemas de audio inmersivos requieren usar normalmente múltiples trasductores, se debe considerar también el problema de ecualización multicanal adaptativa cuando se diseñan nuevas estrategias de filtrado adaptativo para sistemas monocanal, ya que éstas deben ser fácilmente extrapolables al caso multicanal. Por otro lado, cuando se utilizan dispositivos acústicos, se debe considerar la existencia de no linearidades en el sistema elactroacústico, para poder ecualizarlo correctamente. Por este motivo, se propone un nuevo modelo no lineal de filtrado-x que compense a la vez la reverberación introducida por la sala y la distorsión no lineal con memoria provocada por el amplificador y el altavoz. Por último, es importante validar los algoritmos propuestos mediante implementaciones en tiempo real, para asegurarnos que pueden realizarse. Para ello, se presentan algunos resultados experimentales iniciales que muestran la idoneidad de la ecualización adaptativa en problemas de compensación de salas. / [CA] Els sistemes d'àudio actuals es dissenyen amb l'objectiu de crear ambients reals i immersius que permeten a l'usuari experimentar una sensació acústica particular que no depèn de la sala on està percebent el so. No obstant això, els dispositius acústics i els sistemes de renderització multicanal treballant dins d'una sala poden arribar a modificar l'efecte global de l'àudio i per tant, l'efecte 3D del so a l'espai. Amb l'objectiu de conservar les característiques espacials del so obtingut amb tècniques de renderització multicanal, aquesta tesi doctoral presenta esquemes de filtrat adaptatiu per a compensar aquests efectes electroacústics i aconseguir una sensació immersiva del sistema acústic desitjat. El filtrat adaptatiu presenta una solució al problema d'equalització de sales que es interessant baix dos punts de vista. Per una banda, el filtrat adaptatiu resol de forma iterativa el problema inversió de sales, que pot arribar a ser molt complexe computacionalment quan s'utilitzen mètodes directes. Per altra banda, l'ús de filtres adaptatius permet fer un seguiment de les condicions canviants de la sala amb el temps. Més concretament, els filtres d'equalització adaptatius (EA) intenten cancel·lar els ecos produïts per la sala. A aquesta tesi, considerem aquest problema i proposem esquemes lineals efectius i robustos per a resoldre aquest problema d'equalització mitjançant filtres adaptatius. Per aconseguir-ho, diferent esquemes de filtrat adaptatiu es presenten dins del context del problema d'EA. Aquests esquemes de filtrat es basen en tres estratègies ja presentades a l'estat de l'art: la combinació convexa de filtres, el sesgat dels pesos del filtre i el filtrat basat en blocs. Més concretament, i motivat per la naturalesa dispersa de la resposta a l'impuls acústica i el corresponent filtre òptim invers, presentem diferents algorismes d'equalització adaptativa. A més a més, com que els sistemes d'àudio immersiu normalment requereixen l'ús de múltiples transductors, cal considerar també el problema d'equalització adaptativa multicanal quan es presenten noves solucions de canal simple, ja que aquestes s'han de poder estendre fàcilment al cas multicanal. Un altre aspecte a considerar quan es treballa amb dispositius d'àudio és el de les no linealitats del sistema a l'hora d'equalitzar correctament el sistema electroacústic. Amb aquest objectiu, a aquesta tesi es proposa una nova tècnica basada en filtrat-x no lineal, per a compensar tant la reverberació de la sala com la distorsió no lineal amb memòria introduïda per l'amplificador i els altaveus. Per últim, és important validar la implementació en temps real dels algorismes proposats. Amb aquest objectiu, alguns resultats inicials demostren la idoneïtat de l'equalització adaptativa en problemes de compensació de sales. / Fuster Criado, L. (2015). Linear and nonlinear room compensation of audio rendering systems [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/59459

Intelligente Technologien der Gebäude- und Raumautomation (RA) werden als essentiell eingeschätzt, um im Gebäudesektor Energie zu sparen und Treibhausemissionen wie CO2 zu verringern. Komplexe Planungsprozesse und ein unübersichtliches Angebot Tausender RA-Produkte hemmen jedoch die Verbreitung von RA-Systemen. Als potentielle Vereinfachung wurden auf Basis funktionaler Modelle von RA-Produkten automatische Entwurfsansätze – wie der an der TU Dresden entwickelte automatische Systementwurf „AUTERAS“ – erforscht, deren praktischer Nutzen bisher allerdings nicht hinreichend demonstriert werden konnte. Die Hauptursache dafür liegt daran, dass sich die existierenden Modellierungsansätze für funktionale Komponentenmodelle in der Praxis nicht bewährt haben. Um eine Verbreitung von automatischen Entwurfsansätzen für RA in der Praxis zu ermöglichen, entwickelt diese Arbeit mit dem Modellierungsansatz „BA-GSem“ ein praxistaugliches, funktionales Komponentenmodell, welches einerseits detaillierte Modellstrukturen und andererseits fortgeschrittene Konzepte zur Vereinfachung des Modellierungsprozesses bereitstellt. Die von BA-GSem definierten Modellstrukturen umfassen mit Teilmodellen für Komponentenstrukturen, Funktionalität und Schnittstellensemantik verschiedene Aspekte von RA-Produkten, wodurch die wesentlichen Teilschritte des Entwurfsprozesses von RA-Systemen in hoher Qualität automatisiert werden können. Dabei wird die Funktionalität von Produkten durch Funktionalitäts- und Informationsflussgraphen formal auf Ebene des Informationstransports und der Informationsverarbeitung modelliert. Zusätzlich führt BA-GSem ein modulares Klassifikationsframework für Semantik ein, das auf Basis eines Vokabulars von semantischen Annotationen (sog. „Tags“) komplexe Semantikausdrücke formen und dadurch Informationstypen feingranular repräsentieren kann. Ergänzend zu den Modellstrukturen von BA-GSem wird das Forschungsgebiet „Modellierungsunterstützung für funktionale Komponentenmodelle“ untersucht, um Konzepte zur Senkung des Modellierungsaufwands zu ermitteln. Exemplarisch realisierte Vorschlagsfunktionen für Modellelemente erweisen sich als geeignet, um die Komplexitätstreiber des Modellierungsprozesses beherrschen zu können. Durch die Ergebnisse dieser Arbeit wird einerseits die Qualität der mit automatischen Entwurfsansätzen erhaltenen Ergebnisse deutlich verbessert. Andererseits kann eine signifikante Reduktion des Modellierungsaufwands von RA-Produkten erreicht werden. Damit verringert BA-GSem eine wesentliche Hürde für die zukünftige Etablierung von automatischen Entwurfsansätzen in der Branche der Raumautomation und trägt somit mittelbar zu Energieeinsparungen im Gebäudesektor bei.:Einleitung Grundlagen Stand der Technik Lösungskonzept BA-GSem: Komponentenmodell Einsatzmöglichkeiten des BA-GSem Komponentenmodells Erstellung von Komponentenmodellen Bewertung der Lösung Zusammenfassung und Ausblick / Intelligent technologies in the field of building and room automation (RA) are considered essential for reducing the energy consumption and greenhouse gas emissions in the building sector. However, engineering RA systems is a complex task, which is even further exacerbated by the myriad of thousands of RA products available to planners and system integrators. Approaches for an automated engineering of RA systems – such as the “AUTERAS” approach developed at the TU Dresden – have been proposed as potential facilitators for a more efficient engineering. These approaches make use of formal models for product functionality to solve the complex task of product selection. But, since the existing approaches for functionality modelling have not proven their effectiveness in practice, the usefulness of the automated engineering approaches has not yet been demonstrated. In order to aid the practical proliferation of automated engineering for RA systems, this thesis contributes an approach for functional modelling called “BA-GSem”, which consists of detailed model structures and advanced concepts to reduce the effort of the modelling process. The model structures defined by BA-GSem address the aspects of component structures, functionality, and interface semantics. With these model structures in place, the main tasks of engineering RA systems can be automated, yielding high quality results. To achieve this, functionality is modeled as a graph of functionalities and information flows to express the transport and transformation of information in an RA product. In addition, BA-GSem proposes a modular framework for classification of semantics. This framework uses a vocabulary of semantic annotations (“tags”) to build complex semantic expressions, which are able to represent fine-grained classes of information types. BA-GSem also investigates the research area of “modelling support for functional component models” for reducing the effort of the modelling process, thereby complementing the detailed model structures proposed. Suggestion functionalities as proof-of-concept realizations of modelling support seem capable of coping with complexity-critical modelling tasks. As a result, the contributions of this thesis improve the quality of the results of automated engineering approaches. Furthermore, it enables a significant reduction of the modelling effort for RA products. Both effects reduce a major barrier for establishing automated engineering approaches in the room automation domain and for unlocking the potential contributions of the building sector towards achieving the world’s climate goals.:Einleitung Grundlagen Stand der Technik Lösungskonzept BA-GSem: Komponentenmodell Einsatzmöglichkeiten des BA-GSem Komponentenmodells Erstellung von Komponentenmodellen Bewertung der Lösung Zusammenfassung und Ausblick

The primary goal of this pilot study was to compare the frequency of which children explore items, and engage in cultural conversations and verbalizations (COBV) in a multiculturally designed play therapy room (MCP) versus a historically recommended play therapy room (HRP). A quasi-experimental comparison group design was used to observe differences between the play therapy rooms. Participants consisted of 32 children with varying cultural identity makers, including age (M = 6.31, SD = 2), race, and gender. Children were recruited from two campus-based university therapeutic clinics and one early childhood education program. Results of independent samples t-tests indicated a statistically significant difference between mean scores of cultural behaviors exhibited in MCPs when compared to HRPs with a large effect size. Furthermore, a moderate practical significance was found between the mean difference in cultural verbalizations found in MCPs when compared to HRPs. Correlational analyses exploring the child's age, both the child's and therapist's gender, and the three dependent variables exposed significant relationships between the child's age and frequency of items used, child's gender and number of cultural verbalizations, number of cultural verbalizations and cultural behaviors. Results from group analyses revealed a statistically significant difference between the therapist's race on number of cultural verbalizations with a large effect. Results from the present study influenced implications for practice such as utilizing intentional selection of cultural toys, and research implications such as a replication study using a randomized controlled trial to encourage generalizability.

Bakgrund: Till operationssjuksköterskors ansvarsområden hör hygien och infektionsprevention. Vårdrelaterade infektioner (VRI) drabbar drygt 55 000 patienter i Sverige varje år. Av dessa VRI är runt 12 000 postoperativa sårinfektioner (SSI), varav hälften beräknas vara möjliga att undvika. En vanlig orsak till SSI är att bakteriebärande partiklar i luften, colony forming units (CFU), hamnar i operationssåret. Antalet personer i salen, personalens klädsel och antalet dörröppningar är några faktorer som antas påverka CFU-halten i operationssalens luft. Det råder osäkerhet kring vilka infektions-förebyggande åtgärder som bör prioriteras för att hålla CFU-halten nere och säkerställa en säker vård. Syfte: Att undersöka sambandet mellan CFU-halten i operationssalens sterila område och miljöfaktorer i salen.  Metod: En prospektiv icke-experimentell korrelationsstudie med kvantitativ ansats genomfördes. CFU-halten mättes med en aktiv luftprovtagare under 113 mätperioder fördelade på 17 operationer i en operationssal utrustad med LAF-ventilation. Samtidigt observerades antalet personer, antalet personer utan dok och antalet dörröppningar. Med hjälp av SPSS beräknades korrelationerna mellan de studerade variablerna. Resultat: Inget signifikant samband kunde påvisas mellan CFU-halten i operationsområdet och antalet personer i salen, antalet personer utan dok eller antalet dörröppningar. Slutsats: Luften i operationsområdet höll genomgående en ultraren nivå och CFU-halten påverkades inte av de studerade miljöfaktorerna. Detta är positivt ur perspektivet säker vård då det tyder på att risken för att drabbas av en postoperativ sårinfektion på grund av bakterier i luften är liten i salar med LAF-ventilation. Därigenom undviks onödigt lidande för patienter och kostnaderna för samhället hålls nere. Risken att drabbas av SSI påverkas av fler faktorer. Mer forskning behövs innan nuvarande rutiner kan ändras. / Background: Hygiene and infection prevention are two of the responsibilities of the operating room nurse. In Sweden, roughly 12,000 patients suffer from surgical site infections (SSI) each year, many of which could be avoided. A common cause of SSI is bacteria-laden particles (CFU) in the air of the operating room. The number of people in the room, the attire of the surgical staff and the number of door openings are thought to affect the CFU count. It remains unclear what preventive measures are most effective in reducing the CFU count to provide the safest care possible. Aim: To investigate the relationship between the CFU count in the sterile area of the operating room and various environmental factors. Method: A prospective, non-experimental correlational study was conducted. The CFU count was measured through active air sampling during 113 ten-minute periods, distributed over 17 operations, in an operating room equipped with a laminar air flow ventilation system. Simultaneously, observations were made of the number of people in the room, the number of people wearing a specific type of surgical cap called “dok” and the number of door openings. Correlations between variables were calculated using SPSS software. Results: No correlations between the CFU count within the sterile area and the studied variables were found. Conclusion: The air in the sterile area remained ultra-clean throughout the study, and the CFU count was not affected by the studied variables. This indicates that the risk of suffering from SSI caused by airborne bacteria is low, which benefits both patients and society. However, there is still a significant risk of suffering from SSI because of other risk factors. More research is needed before any new recommendations regarding hygiene routines in the operating room can be given.

Denna kvalitativa intervjustudie inriktar sig på socialtjänstens arbete med barn som utsätts för våld. Syftet med arbetet är att utforska hur socialsekreterare hanterar och bemöter anmälningar avseende våldsutsatta. Studien utforskar även socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och arbetsrutiner inom våldsärenden. Urvalet bestod av fem socialsekreterare i två större kommuner i Sverige. Studien inkluderar ett bakgrundsavsnitt som består av barnperspektiv och normaliseringsprocessen. Tidigare forskning visar att våldet främst uppmärksammades genom att barnet redogjorde för sin situation för myndigheter med anmälningsplikt. Våldet kunde även avslöjas av barnets syskon, föräldrar, släktningar eller andra som observerat tecken som tyder på våld. Den tidigare forskningen visar dessutom ett behov av att förbättra socialsekreterares kompetens och utbildning inom barnskyddet. Socialsekreterare har olika bedömningar trots att de utgick från samma eller liknande uppgifter. Studien består av teoretiska utgångspunkter i form av byråkrati på gatunivå och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarnas kännedom om våldet främst kom genom orosanmälningar. Socialsekreterarna inom båda kommunerna hade liknande hantering av ärendena och upplevde utmaningar avseende att få barn att berätta om våld. Socialsekreterarna upplevde att de har tillräckligt med kompetens för att hantera våldsärenden, samtidigt upplevs en brist på utbildningsmöjligheter. I resultatet framkommer förbättringsområden inom hanteringen av våldsärenden. Bland annat inom uppföljande stöd efter barnahusförhör samt förbättrad lagstiftning. / This qualitative study is about social services work with children who are exposed to violence. The purpose is to explore how social workers handle reports of violence affecting children. The study explores social workers' experiences and practices in cases of violence. The sample consists of five social workers in two medium-sized municipalities in Sweden. The study includes a background section consisting of the child's perspective and the normalization process of violence. Previous research shows that violence was mainly noticed when children explained their situation to authorities. The violence could be disclosed by siblings, parents, relatives, or others who observed signs. Previous research shows a need to improve the competence of social workers since different assessments can be made although the same data is presented. The study consists of theoretical starting points in the form of bureaucracy at street level and room for action. The results show that social workers' knowledge of the violence was mainly through reports of concern. Social workers in both municipalities had similar routines and they both experienced challenges in getting children to talk about violence. The results reveal areas for improvement in the practices regarding cases of violence. Among other things within follow-up support after orphanage hearings and improved legislation.

Bakgrund: Kirurgisk rök förekommer dagligen i operationsmiljön och utgör hälsorisker för alla i rummet. Skyddsaspekter innefattar specialbyggda ventilationssystem, rökevakueringssystem, personlig skyddsutrustning, riktlinjer, utbildning och rutiner. Operationssjuksköterskors medvetenhet samt attityder kring risker samt skyddsaspekter är bristande. Studier med svenska operationssjuksköterskors perspektiv är begränsade. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors medvetenhet och attityder kring hälsorisker samt riskhantering i samband med arbete som involverar kirurgisk rök. Metod: Studien genomfördes som en explorativ kvalitativ studie med en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 12 deltagare från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Resultat: Hos operationssjuksköterskorna fanns det en medvetenhet om hälsorisker samt riskhantering men med uttryckta kunskapsluckor. Detta speglades av attityder såsom förnekelse, likgiltighet, oro och ambivalens hos operationssjuksköterskorna. Kunskapsluckor innefattade bland annat saknad kännedom om skriftliga rutiner, risker för patienten, munskyddens ineffektivitet och sambandet mellan lukt och kirurgisk rök. Det uttrycktes då behov om ett större ansvarstagande och initiativ från nyckelpersoner hos operationssjuksköterskorna, andra professioner i operationssalen, arbetsgivare, produktleverantörer samt utbildningssamordnare på universiteten. Slutsats: En symbiosliknande relation mellan operationssjuksköterskornas medvetenhet, attityd och kunskap identifierades. Operationssjuksköterskornas medvetenhet och uttryckta kunskaper inom ämnet var beroende av deras attityd i vissa avseenden och vice versa. Det fanns en tydlig lucka i deras kunskaper och brist i motivation samtidigt som det fanns en vilja och intresse om att kunskaperna ska säkerställas och utvecklas genom kollektivt arbete. Studien visar att rutiner bär mycket vikt för hur väl riskhanteringar följs. Mer forskning och samarbete mellan olika parter behövs för säkerställandet av hälsa för alla i operationsrummet. / Background: Surgical smoke occurs daily in the operating theatre and poses health risks for everyone involved. Safety aspects include ventilation systems, smoke evacuation systems, personal protective equipment, guidelines, and education. Studies with the perspective of Swedish operating theatre nurses’ awareness and attitudes regarding risks and protection aspects are limited. Aim: To examine operating theatre nurses' awareness and attitudes towards health risks and risk management related to work involving surgical smoke. Method: The study was conducted as an exploratory qualitative study with an inductive approach. This was done through four semi-structured focus group interviews with a total of 12 participants from four different hospitals in southern Sweden. Results: There was an awareness of health risks and risk management, but with expressed gaps in knowledge. This was reflected by attitudes such as denial, indifference, concern, and ambivalence. Knowledge gaps included written routines, risks for the patient, the ineffectiveness of surgical masks and the connection between odor and surgical smoke. There was a need for responsibility from key personnel in the surgical nursing profession, other professions in the operating theatre, employers, product suppliers and coordinators at the universities. Conclusion: A relationship between surgical nurses' awareness, attitude and knowledge was identified. The surgical nurses' awareness and expressed knowledge was dependent on their attitudes in certain aspects and vice versa. The study shows that routines carry a lot of weight for how well risk management is followed. Further studies and collaboration between different parties is needed to ensure the health of everyone in the operating theatre.

Patient:innen psychiatrischer Einrichtungen können durch übermäßiges, häufig situativ bedingtes Aggressions- oder Suizidpotential sowie Rauscherscheinungen in akute Notsituationen verfallen. Häufig überschreiten diese Extremfälle den Handlungsrahmen der Station, weshalb die Patient:innen eine Versorgung im kleineren Rahmen sowie durch spezialisiertes Personal benötigen. Aus diesem Grund verfügen manche Stationen bereits über einen externen Krisenbereich, welcher innerhalb der allgemeinen Station liegt. Dieser ist im Sinne der Patient:innen abgegrenzt, und ermöglicht besondere Schutzmaßnahmen sowie eine intensivere Überwachung durch das Personal. [... aus dem Text]

Patient:innen auf psychiatrischen Stationen sind sehr inaktiv. Dieser Zustand hat Folgen für den Heilungsprozess und das Wohlbefinden. Architektur kann helfen, die Patient:innen dazu anzuregen, aktiv zu werden. Die durchdachte Gestaltung von Räumen leistet einen großen Beitrag zur Aktivierung von Patient:innen. Faktoren wie Medikamente oder eingeschränkte Mobilität können neben dem begrenzten Beschäftigungsangebot ebenso Gründe für geringe Aktivität sein. Wie müssen psychiatrische Akutstationen gestaltet sein, um die Aktivität der Patient:innen zu fördern? Zur Beantwortung der Forschungsfrage wurde ein Behavior Mapping mit anschließender Umfrage, sowie eine Literaturrecherche durchgeführt. Es bestätigte sich die vermutete Inaktivität der Patient:innen und deren Wunsch nach mehr Möglichkeiten für selbständige Aktivitäten und zeigt ihr typisches Verhalten, welches Rückschlüsse auf Gestaltungsansätze zulässt. Anhand der Ergebnisse und Studien konnten Faktoren zur Gestaltung von psychiatrischen Akutstationen zur Förderung der Aktivität der Patient:innen festgestellt werden. Dazu zählen unter anderem ein zentraler Pflegestützpunkt, da er die wichtigste Anlaufstelle für die Patient:innen darstellt und regelmäßig aufgesucht wird. Eine Mischung aus öffentlichen und privateren Bereichen ist beispielsweise ebenso notwendig, da so Rückzugsorte geschaffen werden, aber auch die Beteiligung an der Gemeinschaft möglich ist. [... aus dem Text]