Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse för anhörigkonsulenters arbete genom att undersöka hur de resonerade gällande situationer som innebär våld i nära relation bland äldre. Detta gjordes genom en kombinerad vinjett-och intervjustudie där sju anhörigkonsulenter fick ta del av två vinjetter med tillhörande följdfrågor. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade tre övergripande teman som var: Våld bland äldre, Alliansen med den anhöriga och Yrkesrollen. Resultatet analyserades genom en teoretisk referensram som placerade anhörigkonsulenternas yrkesroll i en välfärdskontext samt med hjälp av teorin om arbetsalliansen. En slutsats var att arbetsalliansen framkom som ett viktigt redskap för anhörigkonsulenterna och de hade olika metoder för att skapa en allians. Samtidigt behövde de ständigt balansera mellan den anhörigas autonomi och säkerställa de äldres säkerhet. Utmärkande för deras yrkesroll var bland annat att de saknade myndighetsutövning vilket fick inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i förhållande till den alltmer restriktiva utvecklingen av äldreomsorgen och vilka konsekvenser detta har fått för anhöriga. / The purpose of this qualitative study was to gain an in-depth understanding of the work of relative consultants by examining how they reason about situations that involve domestic violence among the elderly. This was done through a combined vignette and interview study where seven relative consultants were given two vignettes with follow-up questions. The empirics have been analyzed using thematic analysis. The results showed three main themes which were: Violence among the elderly, The alliance with the relative and The professional role. The results were analyzed through a theoretical frame of reference that placed the professional role of the relative consultants in a welfare context and with the help of the theory of the working alliance. One conclusion was that the working alliance emerged as an important tool for the relative consultants and they had different methods for creating an alliance. At the same time, they needed to constantly balance between the relative's autonomy and ensure the safety of the elderly. Characteristic of their professional role were i.e. that they lacked the exercise of authority, which had an impact on their room for maneuver. In addition, the results were discussed in relation to the increasingly restrictive development of elderly care and what consequences this has had for relatives.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.

De första 18 åren av en människas liv präglas av fysiska förändringar som bidrar till nya mentala tankeprocesser kring sex, sexualitet och relationer. Denna förändringsprocess som människan går igenom skapar en nyfunnen medvetenhet om sin egen och andras sexualitet. I en tid som definieras av förändringar på denna nivå är det inte ovanligt att privata och intima frågor dyker upp och det kan då vara skönt att ha en opartisk vuxen att prata med. Denna opartiska vuxen kan vara skolkurator.  Denna studie ämnar att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, få en ökad förståelse för hur ett urval av skolkuratorer i Sverige väljer att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Studien avser även att undersöka om samtalet kring sexualitet och sexuell hälsa bör ske i en skolmiljö och om det är relevant för skolkuratorns yrke. Resultaten visar att skolkuratorerna som deltagit i studien har olika syn på relevansen av sexualitet och sexuell hälsa för deras arbete. Det framkom finnas ett samband mellan tidigare yrkeserfarenheter och hur en skolkurator väljer att utforma sitt arbete. En annan slutsats som kom fram i denna studie var att skolkuratorernas arbetsbeskrivning inte anger några tydliga ramar kring vad som ska ingå i arbetet, vilket ger yrkesutövaren stort utrymme att forma sina egna arbetssätt. / The first 18 years of a human being's life is characterized by physical changes that contribute to new mental thought processes concerning sex, sexuality and relationships. This process of change that the human goes through creates a newfound awareness of one’s own and others’ sexuality. In a time that is defined by changes on this level, it is not uncommon for private and intimate questions to arise and it can be nice to have an impartial adult to talk to. This impartial adult can be the school counselor.  The aim of this study is to, with the help of qualitative interviews, gain an increased understanding of how a selection of school counselors in Sweden choose to work with issues surrounding sexuality and sexual health. The study also intends to investigate whether the conversation regarding sexuality and sexual health is supposed to take place in a school environment and whether it is relevant to the school counselor's profession. The results show that the school counselors who participated in the study have different views on the relevance of sexuality and sexual health to their work. There seemed to be a correlation between previous professional experiences and how a school counselor chooses to design their work. Another conclusion that was reached in this study was that the school counselors' job description does not specify any clear framework around what should be included in the work, which gives the professional a lot of room to mold their own working methods.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

The emergency nurse specialist provides advanced nursing care to critically ill patients in the emergency care setting. The resuscitation room at the emergency department is where critically ill patients are treated and cared for. It is fundamental for nurses to create an opportunity for patients to participate in their given care. Person centered care sees the person as an individual and requires nurses to work from the individual's need, and not only as a person with a medical condition. Including the patient in clinical decisions and making them a part of the team is vital for person centered care. Communication with the nurse specialist, patient and family is a necessary prerequisite for person centered care. Poor communication amounts to almost 70 percent of deviation rapports. Standardised means of communication amongst healthcare staff have been put in place to reduce these risks. The use of closed loop communication can have significant reductions in errors made when caring for critically ill patients. The aim of the study was to observe communication in the resuscitation room.  The study used a quantitative research design. Ten real-time observations were conducted at a tertiary teaching hospital in Stockholm, Sweden. Two observers were present in the resuscitation room using an observational sheet to document communication.  Closed loop communication was not seen to be used by all healthcare staff and was found to be dependent on the team working. Communication with the patient was the highest overall documented speech in the resuscitation room, which could suggest good patient participation.  The results show predominantly positive amounts of time spent communicating with the patient. Whereas closed loop communication was used equally as much as non-closed loop communication. / Sjuksköterskor med specialistutbildning inom akutsjukvård ger avancerad omvårdnad till kritiskt sjuka patienter i en akutvårdskontext. Kritiskt sjuka patienten ges omvårdnad och medicinsk vård på akutmottagningen i ett akutrum. Det är grundläggande för sjuksköterskan att i akutrummet skapa en möjlighet för patienten att vara delaktig i sin egen vård. Personcentrerad vård bidrar till det att skapa den möjligheten och är ett förhållningssätt där patienten ses som en individ med individuella behov och inte enbart som en person med en medicinsk åkomma. Att inkludera patienten i kliniskt beslutsfattande och göra den till en del av teamet är grundläggande inom den personcentrerade vården och kommunikationen mellan akutsjuksköterskan, patienten och familjen är av största vikt. Dålig kommunikation bidrar även till att patientsäkerheten försämras och 70 % av alla avvikelserapporteringar innefattar bristfällig kommunikation. Därför används standardiserad kommunikation mellan sjukvårdspersonal för att minska risken för bristfällig kommunikation. Användandet av closed loop kommunikation kan bidra till att kommunikationen vid vårdande av kritiskt sjuka patienter förbättras vilket minskar risken för misstag.  Syftet med studien var att observera kommunikation på akutrummet  Studien använde en kvantitativ forskningsdesign. Tio realtidsobservationer utfördes på ett akutsjukhus i Stockholm, Sverige. Två observatörer var närvarande på akutrummet och observerade kommunikation med hjälp av ett verktyg skapat för ändamålet.  Closed loop kommunikation användes inte av all vårdpersonal utan var beroende av vilket larmteam som tjänstgjorde. Andelen kommunikation med patienten var den högst mätta parametern gällande tal på akutrummet vilket skulle kunna tyda på god patientdelaktighet.  Resultatet visar en övervägande positiv andel tid som spenderas genom att kommunicera med patienten på akutrummet. Användandet av closed loop kommunikation var lika vanligt som kommunikation som inte kategoriseras som closed loop.

Area is a park with free-time sport fields including building of football academy, caffeteria and small seasonal dressing rooms. There are many axes of view in the area, which continues and connect together to the city. There are also new pedestrian ways to the area. Football academy is a linear building, which is optically connected with a caffeteria. Both buildings are crossed by the bycicle way. Football academy is devided into two parts - the year-long one and the seasonal one. The whole building is made of face liapor concrete.

No description available.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ska kunna vårda akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oberoende av vårdmiljön. Akuta larm utlöses när en patient försämras och är i behov av akut vård och då krävs det att anestesisjuksköterskan kan ta snabba beslut. Vid akuta larm utanför operationsavdelningen kan anestesisjuksköterskan möta okända teammedlemmar som hen måste samarbeta och kommunicera med för att uppnå kravet om trygg och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och tio anestesisjuksköterskor från ett mellanstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i ett förändrat sammanhang. Anestesisjuksköterskorna beskrev att larmets plats och typ påverkade upplevelserna. Att inte hinna förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på yrkesrollen innebära press. Det var viktigt med ett välfungerande samarbete vid larmen, vilket kunde försvåras av okända teammedlemmar. Det fanns behov av att reflektera över sina upplevelser både enskilt och med andra. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försätts i ett förändrat sammanhang när de deltar vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Det är avgörande att känna till platsen och vilken utrustning samt teammedlemmar som finns där för att uppleva trygghet. Reflektion är nödvändigt för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att dra lärdom av larmen. / Bakgrund: Narkossjuksköterskan behöver kunna ta hand om akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oavsett var det sker. Ett nödlarm aktiveras när en patient försämras och är i akut behov av vård och för att kunna hantera den situationen måste narkossjuksköterskan kunna fatta snabba beslut. Vid nödlarm utanför operationssalen kan narkossjuksköterskan träffa okända medarbetare som han eller hon behöver samarbeta och kommunicera med för att få en trygg och säker vård. Sikta: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i nödlarm utanför operationssalen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tio anestesisjuksköterskor från ett medelstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en frågeguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till en latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i en förändrad kontext. Narkossjuksköterskorna beskrev att larmets placering och typ påverkade deras upplevelser. Att inte ha tid att förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på deras yrke leda till en känsla av press. Ett välfungerande samarbete var viktigt men kunde försvåras genom att arbeta med okända teammedlemmar. Det fanns ett behov av att reflektera över deras erfarenheter både individuellt och med teammedlemmar. Slutsats: Vid deltagande vid nödlarm utanför operationssalen placeras anestesisjuksköterskan i ett förändrat sammanhang. För att känna sig trygg är det viktigt att känna till platsen och utrustningen och teammedlemmarna där. Reflektion är nödvändig för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att få kunskap om larmen.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

Die Unzufriedenheit der Patient:innen steht oft in Kohärenz mit überfüllten Notaufnahmen. Dabei sind besonders die Überschreitung der Ressourcen und Verzögerungen bei der Wartezeit zusammenhängend zu betrachten. In den 1990er Jahren wurde nach einem System zur Verbesserung des Zeitmanagements gesucht. Dies führte zur Methode der Triage. Trotz der Einführung der Triage ist die Patientenunzufriedenheit immer noch ein häufiges Gesprächsthema, wenn es um die Notaufnahme geht. Unter Berücksichtigung des architekturpsychologischen Aspekts stellt sich die Frage: „Wie kann die Raumgestaltung des Wartebereiches architektonisch an das individuelle Empfinden von Patient:innen bei einer Triage angepasst werden?“. Um diese Frage zu beantworten, wurde eine Umfrage mit verschiedenen Sichtweisen von Personen durchgeführt. Betrachtet wurden einerseits Patient:innen, sowie Begleitpersonen und andererseits Personen, die noch gar nicht in der Notaufnahme waren. Anhand der Umfrageergebnisse wurden Hauptkriterien ermittelt, die sich auf die Empfindungen der Patient:innen und Begleitpersonen beziehen. Resümierend haben sich zum einen die Privatsphäre, sowie Ausruhmöglichkeiten und zum anderen Gesichtspunkte wie Ablenkung und eine gute Atmosphäre als Hauptkriterien eines Warteraumes ergeben. Aus den aufgestellten Kriterien wurden verschiedene, raumgestaltende Elemente entwickelt, die sich den Bedürfnissen der wartenden Patient:innen und deren Begleitpersonen anpassen. Sie dienen als Gestaltungsempfehlungen.