Syftet med denna studie är att synliggöra hur rektorer och lärare i särskolan tolkar och genomför extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram enligt de nya bestämmelserna i Skollagen och Skolverkets allmänna råd. För att söka svar har vi intervjuat fyra pedagoger och tre rektorer i fem olika särskolor i sammanlagt tre olika kommuner. I analysen av denna studie använder vi oss av Antonovskys teori kring Känsla Av SAMmanhang, KASAM och av Gadlers styrkedjemodell. I resultatet går det att utläsa skillnader i tolkning och genomförande efter förändringarna i skollagen och skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram mellan de rektorer och pedagogar som deltagit i studien. Flera av informanterna i den här studien menar att särskolan redan är individanpassad och att extra anpassningar och särskilt stöd är en naturlig del av den dagliga verksamheten.

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument. Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter. Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen. Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar, dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder. / The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.   The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with a general description of the process for developing a routine document, followed by a description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work methods.

Hot och våld upplevde sjuksköterskan, i praktiken, påverkade både den allmänna och specifika omvårdnaden av patienter. Det är ett fenomen som skapade en minskad delaktighet för patienten i hens vård och som gjorde att vårdpersonalen inte kunde eller ville utföra en tillräckligt god omvårdnad. I detta examensarbete undersöktes om hot och våld påverkade omvårdnaden på en akutmottagning i Västsverige och på vilket sätt den i så fall påverkades. Sju personer som alla arbetar på samma arbetsplats intervjuades där de fick berätta om sina erfarenheter och upplevelser av hot och våld och hur de ansåg att det påverkade omvårdnaden. Alla deltagare berättade att många situationer skapade en grund för sämre omvårdnad för patienterna som fanns på akutmottagningen. Vårdpersonalens långsiktiga påverkan av hot och våld ökar risken för en omvårdnad där patienten inte längre är delaktig i sin vård.

Studiens syfte var att undersöka undersköterskans upplevelse av hur munhygien utförs samt vilka rutiner som finns för att upprätthålla munhygien hos vårdtagare med demens samt hur oral hälsa påverkas av demens. För studiens genomförande användes en kvalitativ metod som baserades på en intervjuguide. I studien deltog nio informanter som arbetar på två äldreboende i Norra Skåne. Allt insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom temat ”brister i munhygiensutförandet, trots tillämpning av fasta rutiner” som identifieradesmed följande tre kategorier: hälsa, rutiner och upplevelser. Studiens resultat visade att informanterna ansåg att god munvård hos personer med demens är betydelsefullt och lika viktigt som andra omvårdnadsmoment Informanterna upplevde att vårdtagarna har eftersatt munhygien och de flesta av deltagarna ville ha ytterligare munvårdsutbildning. Slutsatsen av studien är att brister i munhygienutförandet på personer med demens kan förekomma trots att rutiner för munvård tillämpas. Fastän olika sorters munvårdsprodukter används samt kvalificerad personal besöker vårdtagarna regelbundet, upplever informanterna att mer undervisning och konkreta råd behövs.

Denna studie handlar om några lärares perspektiv och anpassningar på sin undervisning gentemot elever som inte gått i förskoleklassen och på så sätt missat de eventuella förberedelserna den innebär. Den bakomliggande teorin för denna studie är John Deweys pragmatism (Dewey, 2004, s.20). Det är det barnen gör aktivt i förskoleklass som fokuseras, i samband med hur deras kunskaper kopplas till nyttan i vardagen. Med denna studie hoppas jag kunna öka vår kunskap om vilka anpassningar i undervisningen som kan göras gentemot elever som missat förskoleklassen genom att besvara följande frågor: Vilka fördelar anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att förskoleklassen har för läsinlärning? Vad anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att de barn som inte gått i förskoleklassen riskerar att missa gällande läsinlärning? Upplever några lärare i årskurserna 1 och 2 det som ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen och därmed inte fått samma förkunskaper – hur påverkar det i så fall undervisningen? För att kunna genomföra denna studie och besvara de forskningsfrågor jag ställt, har intervjuer med ett fåtal lärare genomförts, då intervjuer kommer åt lärares erfarenheter på ett djupare plan. Utifrån lärarnas svar har sedan en komparativ analys gjorts. Lärarna i mina intervjuer ansåg att några av de fördelar med att gå i förskoleklassen var att eleverna genom bland annat Bornholmsmodellen fick öva på sin fonologiska medventenhet, de utvidgade även sitt ordförråd och sin begreppsförståelse genom högläsning och diskussioner om de lästa böckerna. Det lärarna ansåg att dessa elever riskerade att missa om de inte gick i förskoleklassen var delvis den fonologiska medvetenheten som nämndes ovan, men också rutinerna med att gå i skolan. Att dagen är uppbyggd av lektioner eller att sitta på sin plats och räcka upp handen om man ville delge något. Lärarna uppgav inte att de tyckte att det var ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen, men lärarna lyfte att de behövde anpassa undervisningen och ibland även planera en egen undervisning med helt egna uppgifter för dessa elever. Det som hände då var att lärarna fick arbeta dubbelt. Under studiens gång beslutades det att en obligatorisk förskoleklass ska införas med start hösten 2018.

Inledning Min egen erfarenhet som pedagog är att det råder en osäkerhet om ämnet orosanmälningar och att det saknas utvecklade, systematiska rutiner för hur de ska hanteras. Min uppfattning är också att en del pedagoger och rektorer anser att en anmälan inte tjänar något till för det gör ingen skillnad för barnet eller att det till och med kan förvärra situationen för det enskilda barnet. Syfte Denna studies syfte är att undersöka pedagogers resonemang kring skyldigheten att anmäla oro för barn till socialtjänsten, anmälningsplikten. Studien behandlar också pedagogernas kunskap, deras syn på hur organisation och ledarskap fungerar i förhållande till det behov av stöttning och guidning som pedagoger kan tänkas ha i samband med orosanmälningar, samt hinder och möjligheter som kan uppstå kring anmälningsplikten. Uppsatsens mål är att få mer kunskap om vad som kan påverka pedagogers hantering av orosanmälningar. Metod Metoden som används för undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som utförts i två olika stadsdelar i en västsvensk stad. Pedagogerna är verksamma inom den kommunala förskolan. Resultat Studiens resultat tyder på att pedagogerna i förskolan i vissa fall kan sakna en sammanhängande helhetsbild av anmälningsplikten. Samverkan med socialtjänsten uppfattas av respondenterna som tillförande av ett sammanhang. Ett samarbete med aktörer, både privata som barnets familj och professionella som förskola, BVC och socialtjänst som finns i barnens närhet kan förmedla meningsfullhet i att använda anmälningsplikten.

Syftet med denna studie är att studera pedagogernas uppfattning om och vilka arbetssätt de anser sig använda sig av i arbetet med barn med utagerande beteende. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två förskolor. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande och ett salutogent perspektiv på utveckling av barns sociala förmågor.Resultatet i studien visar på att pedagogernas förhållningssätt till barn med utagerande beteende är en ständigt aktuell fråga. Det innebär ett arbete med kartläggning på gruppnivå i verksamheten; förskolans fysiska, pedagogiska och sociala miljö. Rutiner och anpassningar av olika slag fyller hela dagens olika aktiviteter. Arbetet på de olika förskolorna har flera likheter än olikheter. Många pedagoger vittnar om liknande erfarenheter och flera använder sig av en repertoar av lösningar att ta till när det inte fungerar. Signifikant är att pedagogerna på de olika förskolorna hittat ett arbetssätt där barn ges tillfälle att lära sig av varandra genom att barnen delas in i mindre grupper för olika typer av samtal. Det kan vara samtal om vad som hände eller bara att det just vid det tillfället hjälper det barn som har svårt för att hantera många intryck just då. Anledningen till att barn uppvisar ett utagerande beteende kan vara flera: hemförhållanden, miljö, vuxnas förhållningssätt eller att barnen inte förstår vilka lekregler som gäller för att få vara med i gemenskapen. Många pedagoger som ingått i studien anser att ett samarbete med hemmet tidigt är avgörande för att barnet ska få en bra start i förskolan och det som väntar. Pedagogerna arbetar för ett gemensamt förhållningssätt men flera upplever att tiden till gemensam planering ofta inte räcker till.

Syftet med denna studie var att genom främst semistrukturerade intervjuer tolka förskolläraresupplevelser i att inkludera barn med autism i förskolans vardag utifrån lek, kommunikation ochrutiner. Studien är kvalitativ, då intervjuer med fyra legitimerade förskollärare genomfördes på olika kommunala förskolor på två olika orter i mellersta Sverige. Skolverket (2018) nämner att förskollärare ska inkludera alla barn på förskolan oavsett barnets förutsättningar, behov och intressen. Resultatetvisade på att bildstöd var en viktig del för förskollärare att använda sig av för inkludering av autistiska barn, då det ger en tydlig kommunikation för att nå barnen. Leken ansågs viktig förinkludering, men samtidigt svår då autistiska barn har svårt att tyda leksignaler och inte förstår lekregler. Rutiner som dagsscheman var av vikt på grund av att autistiska barn behöver en tydlig och gärna liknande instruktion för vardagen på förskolan, då barnen har svårt för förändringar. Många förskollärare var positiva till att inkludera barn med autism, men kände en osäkerhet i och med att de ville ha bättre utbildning och stöd. / <p>Betyg i Ladok 201221 och 210108.</p>

Svensk titel: Rutiner i förskolan - En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till förskolans rutiner   English title: Routines in preschool – A qualitative study of preschool teachers’ approach to preschool routines   Studiens syfte är att undersöka hur de förskollärare som intervjuats förhåller sig till verksamhetens rutiner. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. De områden som kommer att belysas är förskollärarnas syn på rutiner, hur de förhåller sig till dessa och hur rutiner påverkar barns sociala samspel. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens struktureringsteori. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till rutiner kan göra skillnad för barns sociala interaktion. Rutiner skapar möjligheter, såsom en känsla av trygghet, kontroll, gemenskap och socialt samspel i mindre grupper. Men det kan även leda till begränsningar i form av höga krav, exkludering och avbrott i barns fria lek.

Denna studie undersöker förskollärarens vardag, med läsning som förskolan i fokus. Tidigare forskning visar att läsning oftas förknippas med vilostunder, så kallad läsvila. I stället bör läsning ses som en egen aktivitet, där barnen även bjuds in att vara mer delaktiga, till exempel i diskussion om det som läses. Syfte med denna studie är att, genom att skugga sex förskollärare vid sex olika förskolor, undersöka när läsning sker i förskolans dagliga verksamhet. Resultatet av vår studie visar att det finns en brist gällande läsning i förskolan som egen aktivitet, men att läsning ändå till vis del sker, men då främst i anslutning till vila, precis som tidigare forskningen visat. / <p>Betyg i Ladok 210311.</p>