Socialsekreterare möter utsatta individer i sitt dagliga arbete och deras arbetsuppgift är att taviktiga beslut för klienten som kan vara avgörande för deras liv. Det kan skapa mycketkänslor för klienten vilket kan göra att de agerar på sina känslor. Att klienter agerar i affektkan innebära att de utsätter handläggaren för hot och/eller våld. Den här uppsatsen bygger påen kvalitativ studie där vi undersöker socialsekreterares upplevelse av hot och våld påarbetsplatsen och deras rutiner samt vilket stöd det finns att tillgå efter en incident. Vi haranvänt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in datamaterialet. Vi har intervjuatfem socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom individ- och familjeomsorgen i enmellanstor kommun i Sverige. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av tematisk analysoch fokuserat på de tre aspekterna av organisationsteori; gräsrotsbyråkrat, domänteori ochmaktteori. Resultatet visar att acceptansnivån för hot och våld inom arbetet är högt vilketleder till att allt hot från klienter inte anmäls. Resultatet visar också att chefer och ledningbrister i stöd till de socialsekreterare som har blivit utsatta för hot eller våld i mötet med enklient samt att de etablerade rutinerna på arbetsplatsen är för omfattande för attsocialsekreterarna ska hinna läsa rutinerna.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares arbete med tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda komplement till det talande språket genom olika visuella strategier, som att kunna ta till sig instruktioner med hjälp av bilder och texter utifrån det individuella behovet. Vi ville med vår studie se hur detta arbetssätt arbetades med och vad det i sin tur gav för resultat. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna användes intervjuer vars innehåll sedan analyserades kvalitativt. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering där vi har kunnat urskilja tre huvudteman utifrån våra sammanfattningar. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i vår studie där samspel med andra ligger i fokus. Resultatet visade att arbeta med tydliggörande pedagogik skapar förutsättningar för alla barn och den tydliga pedagogikens nio frågor är ett viktigt verktyg för att skapa en trygg och tydlig lärmiljö.

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger.

SAMMANFATTNING Bakgrund. Födoämnesallergierna i Sveriges skolor ökar och allergiska reaktioner förekommer, men trots det saknas nationella riktlinjer om rutiner för hur insamling och kommunikation om elevernas födoämnesallergier ska skötas i kommunerna. Den ökade mängden specialkoster gör skolmåltiden dyr och många kommuner kräver därför läkarintyg trots att skolan skall servera näringsrik kost till alla och vara kostnadsfri enligt lag.  Syfte. Att utforska olika kommuners kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier, vilka riktlinjer som finns och om skolornas kommunikationsrutiner motsvarar de önskemål myndigheterna har.  Metod. I denna studie genomfördes 30 semistruktuerade kvalitativa intervjuer i tolv skolor i nio kommuner av olika storlek. För att få ett så brett underlag som möjligt hade de stor socioekonomisk spridning och var väl fördelade i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Studien visar på stor spridning av kommunernas kommunikationsrutiner och att enhetliga rutiner för kommunikationen inte fanns inom de undersökta skolorganisationerna. Vid de tillfällen det fanns allvarliga allergier bland eleverna fanns det tydliga rutiner för hur dessa skulle hanteras. Vid mindre allvarliga allergier saknades ofta fungerande kommunikationsrutiner vilket gjorde att det faktum att födoämnesallergier omfattas av sekretessregler utgjorde ett hinder för att kunna säkerställa de födoämnesallergiska elevernas säkerhet.  Slutsats. Det behövs nationella riktlinjer för kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier. I dessa riktlinjer bör det framgå vem som ansvarar för det lokala informationsflödet och hur det ska fungera. Det bör även framgå om läkarintyg skall uppvisas och att kostnaden för läkarintyg i så fall inte skall läggas på individen. Dessutom bör ett ställningstagande göras om huruvida födoämnesallergier skall undantas från sekretessreglerna inom skolorganisationen.

Fallstudier visar att byggtiden på ett projekt kan sänkas med 15–20 procent med en effektiv logistik. Det finns flera studier som pekar på vilka konsekvenser en bristfällig logistik kan medföra, bland annat hävdar forskare att byggbranschens ineffektivitet och jämförelsevis stora kostnader för logistik med andra branscher, beror på det. Genom en tydlig kommunikation går det att genomföra förändringar i en grupp och hos enskilda individer. För att göra en förändring måste vissa faktorer tas hänsyn till, bland annat att alla talar och förstår terminologin som används, vilka ramar och rutiner projektet har med mera. Studien genomfördes för att Peab Väst upplevt att det uppstått brister i flödet i tredjepartslogistik i flera av deras projekt. Målet med undersökningen var att identifiera eventuella förbättringspunkter gällande kommunikation och rutiner i logistikflödet samt ta fram förbättringsförslag på dessa. För att kunna besvara frågeställningen var personers erfarenheter och kunskaper en viktig del och därför valdes intervjuer som metod. Intervjuerna visade att upplevelsen kring kommunikationen och rutinerna var varierad. De tillfrågade ansåg att den större delen av problemen uppstod i början av projekten. Majoriteten ansåg även att det saknades tydliga skriftliga rutiner. Rutinerna som fanns var muntliga och hade arbetats fram under tiden för projektet. Problem som otydligheter vem som var ansvarig för vad och när framkom även. Författarna ansåg att mycket av problemen grundar sig i att Peab inte har ett gemensamt grundpaket som används i starten av ett projekt. Ett grundpaket skulle kunna motverka mycket av problemen och missförstånden som normalt sker i början och korta ner tiden innan flödet fungerar. Att utveckla informationen och rutiner om vem som är ansvarig för vad och när skulle även kunna medföra mindre risk för fel i flödet, anser författarna. / Case studies shows that the construction time of a project can be lowered by 15–20 percent with good and effective logistics. There are a lot of studies that shows the consequences that an inadequate logistic can result in. Scientists claims that the inefficiency and higher costs in construction are cause of the inadequate logistics. Through clear and good communication it is possible to make changes in group and amongst individuals. To make a change you need to watch over some factors, for example the way people speak and understand the language that is being spoken, also what kind of framing and routines a project has. This study was made because Peab Väst had noticed flaws in their thirdpartylogistic flow in some of their projects. The goal with the investigation was to identify any eventual improvements that could be made with their communication and routines within the flow and also to come up with improvement proposals within these. In order to answer the questions of issue the authors looked towards people's experiences and knowledge of the situation to be an important part and therefore interviews were chosen as a method. The interviews showed that the experience around communication and routines were varied. The majority of the people interviewed claimed that most of the problems occured at the start of the project and that there were missing clear written routines. The routines that were existing had been developed during the project and were mostly orally made. Issues around who were in charge in a certain area and when also appeared. The authors considered that many of the problems are based on the fact that PEAB does not have a common basic package that is used when the project is started. A common basic package would counteract many of the problems and misunderstandings that occur in the start and also shorten the period until the flow works. Developing the information and routines about who that is in charge for what and when could also lead to less risk of errors in the flow, the authors considered.

Den här undersökningens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av hur de stöttar barn i behov av stöd i de dagliga övergångarna eftersom de omfattar en stor del av dagen för barnen i förskolan. Vi har intervjuat 8 förskollärare som arbetar i förskolan med barn i åldern 1-6 år. Undersökningen har inspirerats av fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att vi tittar på förskollärarnas olika uppfattningar om stöttning. Vi har använt den sociokulturella teorin för att analysera vårt resultat utifrån hur förskollärarnas uppfattningar av stöttning kan bidra till barnens utveckling av det sociala samspelet. Resultaten visar att det uppstår många dagliga övergångar i förskolan på grund av yttre faktorer såsom underbemanning, stora barngrupper och lokaler som inte är anpassade utefter barnantal. Vi har identifierat två teman; närhet och distans utifrån resultaten. Temat närhet handlar om att stötta barnen med sociala och relationella strategier utifrån ett socialt samspel. Temat distans handlar om stöttning utifrån strukturella och organisatoriska aspekter. Två olika uppfattningar framträdde under temat distans varav det ena avsåg hur strukturen uppfattas stötta barnen och den andra var uppfattningen om faktorer som försvårar möjligheterna till att ge barn den stöttning de behöver. Dock så uppgav samtliga förskollärare att den viktigaste faktorn för att de skulle kunna stötta barn i övergångar på bästa sätt var att de hade en nära relation till barnen, en verbal kommunikation inför och under övergången samt att förskollärarna är närvarande. Barnens delaktighet utgörs av att förskollärarna tolkar barnens vilja och intentioner ur ett barnperspektiv. Resultatet visar att barnens möjlighet till delaktighet är större utifrån aspekter inom temat närhet då vi tolkar att en flexibel lärmiljö ger barnen ökade möjligheter till att påverka och vara delaktiga än en lärmiljö som har en fast struktur.

Med vår studie vill vi söka ökad förståelse för hur förskollärare upplever och förhåller sig till barns trygga anknytning i förskolan. Varför vi har valt att fokusera på förskollärares upplevelser, är för att vi själv upplever att trygghet och anknytning inte tar lika mycket plats i Läroplanen för förskolan Lpfö18 (Skolverket 2018) som till exempel naturvetenskap, matematik, hållbar utveckling och andra ämne. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod, där fyra verksamma förskollärare blivit intervjuade. I vår resultat- och analysdel, beskriver vi olika tema utifrån svaren vi fick av förskollärarna som intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna har en samsyn kring deras upplevelse om vad barns trygga anknytning är för dem, och att förskollärarna behöver liknande förutsättningar för att skapa trygga barn på förskolan. Förskollärarna ser ett samband mellan trygghet och anknytning, då de anser att ett barn inte kan bli tryggt utan att ha knutit an till en pedagog. Förskollärarna menar vidare att barnen inte tar till sig av den pedagogiska verksamheten på förskolan om de inte skapat en trygg anknytning.

Studiens syfte är att undersöka vilka makttekniker pedagoger använder samt hur barnens motstånd kommer till uttryck vid övergångarna från den fria leken till planerade aktiviteter. I vår studie har vi utgått från våra frågeställningar. Vilka makttekniker använder pedagogerna för att bryta barns lek och samla de inför nästa aktivitet? Vilken typ av motstånd kommer till uttryck i barngruppen gentemot pedagogerna? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ studie på en förskola i ett mindre samhälle. Metoden som vi använde var observation genom filmning. Därefter transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade det efter fyra teman.Grunden för vårt analysarbete är Michel Foucaults teori om makt och styrning. Vi har även kompletterat med studier av Dolk, Nordin-Hultman, Markström och Tullgren som även de har utgångspunkt i Foucaults teorier med i sin forskning. Resultatet av vår studie visar att det finns många olika makttekniker som pedagogerna använder för att styra barnen i önskvärd riktning. Vår studie visar också på hur bjällran som är en disciplineringsteknik styr både barn och pedagoger i verksamheten. Barnen använder sig av olika motståndsstrategier beroende på vilken styrteknik pedagogerna använder och även när barnen gör motstånd tvingas de att inordna sig i verksamhetens rutiner. De slutsatser vi har gjort är att den makt pedagogerna använde sig av för att styra barnen i önskvärd riktning har skett i all välmening.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev –och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD. Vi har tagit del av tidigare forskning kring begreppen DAMP/ADHD samt kring hur man kan arbeta pedagogiskt med detta. Resultaten vi fick genom våra intervjuer var att eleven upplever ostrukturerade miljöer och situationer som jobbiga. Han tycker om när läraren strukturerar upp dagen för honom så att han får en överblick över det som ska hända. Pedagogerna framhåller också vikten av rutiner och strukturer. Det är viktigt att anpassa undervisningen efter barnet och att man skapar en trygghet för eleven.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet.