No description available.

For over 200 years Sweden did not engage in any military alliances. This changed rapidly in May of 2022 when Sweden in May applied for membership in NATO, changing direction in only a few months. This essay seeks to understand this rapid change by analysing the decision through a theory consuming one case study.    Hermann’s theory of foreign policy change and Walt’s theory of alliances are made into three analytical tools. The tools are used to analyse, how the membership changes security policy, who or what was the source of change and why it came to be. Politicians´ arguments during the process and official documents were examined to answer these questions.    The results show that the membership application is primarily a shift in security policy methods and an increase of funding. It also shows that the external shocks, the invasion of Ukraine and Finland’s NATO application was the primary source of change. Lastly it indicates that the application could be a case of balancing against an external threat.

This essay conducts a qualitative text analysis on the Swedish foreign policy debates held in February 2015 and 2023. The study aims to enhance understanding of the shift in Swedish security policy following the Swedish NATO application. Using an ideal-type analysis, the occurrence of realistic and liberal assumptions is compared in the two debates. The study reveals that both debates are characterized by liberal assumptions. Additionally, it is evident that the Swedish foreign policy debate in 2023 is characterized to a greater extent by realistic assumptions than the debate in 2015. This difference becomes apparent as the debaters in 2023 more frequently and elaborately discuss the consequences of the international situation for security in Sweden and its vicinity. At the same time, the threat is more extensively linked to states, and a certain skepticism is expressed towards international institutions and their ability to uphold international laws. This enhances understanding of the shift in the Swedish security policy debate, indicating a change in how Swedish politicians talk about security concerns.

The purpose of this study is to examine how political communication of security policy is presented by Swedish parliamentary parties in the context of media development. Political actors have been given increased opportunities to communicate with the public, therefore the aim of this study is also to investigate how their political communication affects the interactions that it creates, such as readers' commentary on social media. This is a case study of Sweden's right and left parliamentary outliers, The Sweden Democrats and The Left Party, as selection attempted a limited generalization to a wider perspective of other parties. The empirical material has been analyzed from Instagram and X to find out if the communication differs between platforms. The study concludes that Swedish security policy is presented differently between the parties on social media. The communication does differ between platforms. The Left Party shifts patterns of which security policy gains the most attention and how the issue is presented. Both parties use their communication in a more personal tone towards other parties and users on X compared to Instagram. The result of the interactions shows that the agreed rate for petitions is high for both parties on Instagram, and lower on X.

The Swedish arms export has been criticized and heavily covered by the media for many years. The criticism that has often been highlighted concerns an outrage that Sweden exports weapons to autocratic countries. The Swedish arms export has been developing through the years which has led to Sweden being one of the largest arms exports in the world. This has contributed to Sweden gaining a very special position in the world of arms export, where Sweden is a sought-after actor. This study examines why Sweden chooses to export weapons to Saudi Arabia, which is an autocratically ranked country. The investigation is conducted from the perspective of realism. The study aims to provide detailed explanations based on different perspectives within the theoretical framework of realism such as international anarchism, national interest, self interest and balance of power about why Sweden has extensive arms exports to Saudi Arabia. The study shows that even though the Swedish arms export to Saudi Arabia is a paradox with the Swedish ideal, it is inevitable and must be carried out primarily because Sweden, like every nation in the world, must fight for its security and survival.

Denna studie analyserar offentligt utgivna dokument för att identifiera centrala budskap avseende säkerhet samt synliggöra vilka syner på säkerhet som prioriteras på bekostnad av andra syner på säkerhet. Studien syftar till att analysera vilka synsätt på säkerhet som framkommer vid den politiska debatten om uranbrytningen 2018 samt 2022/2023. Detta för att undersöka om synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit i och med att förbud mot nationell uranbrytning infördes i Sverige 2018 och en debatt om att återigen legalisera det uppkommit 2022/2023. Studien antar det vetenskapliga synsättet socialkonstruktivistiska som utgår ifrån att människor skapar konstruktioner av verkligheten genom kommunikation och samspel med varandra (Peoples 2021). Studien har en kontinuerlig utgångspunkt i säkerhetiseringsteorin och analysen genomförs utifrån det breddade säkerhetsbegreppet framfört av Buzan, Waever och de Wilde (1998). Detta innebär att synerna på säkerhet som denna studie analyserar utifrån är den militära sektorn, politiska sektorn, ekonomiska sektorn, miljösektorn och samhällssektorn. Studien inkluderar även energisäkerhet (FOI 2010) för ökad bredd och möjlighet att identifiera vilken syn på säkerhet som framförs i de politiska debatterna. Analysen genomförs utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats (Mayring 2000). Slutsatsen för studien är att det skett ett skifte i synen på säkerhet, vilket innebär att synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit avseende den nationella uranbrytningen.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.

This thesis aims to analyse the motives behind the Kishida government’s modern Japanese security strategy. The new doctrine has taken a more offensive posture and allows for counterattacks and exports of lethal weapons despite the limits set by the pacifist clause in the constitution. The motive is based on qualitative analysis of Japanese policy in the past decade and documents published by government institutions responsible for the nation’s security. The analysis is done through the theoretical framework of Offensive Realism which places the nation state as the primary actor ininternational relations where each state is seen as maximizing its available power for the sake of survival in an anarchic system. Offensive Realism helps define Japan’s role in the world and relations to both the nations that pose a threat and to Japan and its’ allies.  The result of this essay is that East Asia is found to be an unbalanced multipolar system with China as its’ potential hegemon. Japan is forced to strengthen its Alliance with the United States, ease its’ Arms export restrictions, and adopt a more aggressive posture open for counter strikes in case of attack, to maintain the status quo and protect its sovereignty

This essay maps the security policy consequences of Russia's export of gas and oil to Europe in the years 2014–2022. The essay analyzes the development of the EU's energy policy, which dealt with energy transitions. The author also examines changes in the Russian Federation's security policy, military thinking, and military spending, as well as EU actions directed at Russia. The source material consisted of digital and printed sources that were processed using the deductive and qualitative method. To interpret the sources and create the narrative, the Peak Oil theory of M. King Hubbert, Benedict Anderson's theory of nationalism and the groupthink theory of Irving Janis were used. The results of the survey confirm previous research that emphasizes the importance of cheap energy for a modern society. The survey confirms that energy transitions do not occur in a blink of an eye, as well as the claim that the countries that import gas and oil become dependent on the countries that export these fossil fuels. The survey results show that the security policy situation in Europe has become worse during the period 2014–2022. The war in Ukraine can be seen because of Russia's changed military thinking and security policy, as well as the EU's inability to use powerful sanctions against Russia. During the same period, the EU underwent an energy transition and was extremely dependent on oil and gas imports from Russia. The results of this essay show that Russia's policy was primarily driven by geopolitical ambitions, namely, to make Russia a great power. Incorporation of Ukraine was seen as one of the intermediate goals. The sanctions used by the EU had little or no effect. What could affect Russia's ability to continue the war was a total boycott of Russian oil and gas. The essay's results provide a clear indication of the consequences of an ill-conceived energy policy. The result also shows how geopolitics, power and economics are connected and can affect humanity both locally and globally. The research results offer a broad field for further research in the energy sector, historical and political geography.

I en digitaliserad värld där cybersäkerhet är av yttersta vikt står Sverige inför ett monumentalt skifte gällande sin säkerhet. När konflikter inleds med störningsoperationer och statligt finansierade hacker-grupper blir allt vanligare behöver Sverige, skärpa sig ytterligare. Inte minst inför ett medlemskap i Nato. Det svenska Nato-medlemskapet kommer innebära stora förändringar för Sveriges säkerhet, men vad innebär det egentligen för den nationella cybersäkereten? Och hur arbetar offentlig verksamhet för att uppnå ett önskvärt resultat? Denna studie syftar till att undersöka Nato-medlemskapets innebörd för den svenska cybersäkerheten genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt artikelsökning. Studiens metod gör det möjligt att explorativt undersöka vad ett Nato-medlemskap kan innebära och hur offentliga verksamheter arbetar med cybersäkerheten kopplat till Nato.  Arbetets resultat och diskussion producerade två primära slutsatser. För det första delar man i Sverige på begreppen cyberförsvar och cybersäkerhet där det första syftar på Försvarsmaktens cyberresurser och det sistnämnda på den generella motståndskraften mot cyberhot, alltså det civila försvaret. Med stöd av intervjuer och artikelsökning kunde slutsatsen dras att samarbete med Nato inte kräver någon större anpassning för cyberförsvaret eftersom de redan är bekanta med alliansarbetet genom historiska och nuvarande samarbeten. Däremot den civila delen av försvaret, cybersäkerheten, saknar erfarenhet och har ett anpassningsarbete framför sig. För det andra kunde arbetet fatta slutsatsen att det är väldigt få offentliga verksamheter som arbetar aktivt gällande cybersäkerhet kopplat till Nato-medlemskapet. Man arbetar på politisk nivå med att ta fram en ny cybersäkerhetsstrategi och andra direktiv och regelverk, men på en lägre nivå väntar man på ytterligare information och direktiv ovanifrån. / <p></p><p></p>