No description available.

Datum: 2022-05-30  Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Amanda Gustafsson (98/01/23) och Malva Hornfelt (95/11/21) Titel: Opinionsbildning för ett jämställt arbetsliv? Handledare: Magnus Linderström  Nyckelord: Jämställdhet, institutionalism, särkoppling, isomorfism, idéspridning, intresseorganisationer Forskningsfrågor: Övergripande fråga; Vilka institutionella förhållanden och processer återfinns i opinionsbildningen om jämställdhet?  Underfrågor; Hur kommer idéspridning till uttryck i Ledarnas opinionsbildning? Hur positionerar sig Ledarna i förhållande till isomorfa processer? Hur framställs Ledarnas opinionsbildning och uttalanden i förhållande till särkoppling? Syfte: Studiens syfte är att undersöka Ledarna och deras ställningstaganden kring jämställdhet utifrån ett institutionellt perspektiv, för att skapa djupare förståelse för de institutionella förhållanden och processer som försvårar aktualiseringen av jämställdhet i praktiken. Metod: I studien används en kvalitativ fallstudiemetodik och en tematisk dokumentanalys som främsta verktyg. Det empiriska materialet utgörs av publicerade dokument i form av debattartiklar och blogginlägg. Slutsats: Opinionsbildningen präglas av institutionella processer i form av särkoppling, idéspridning och föreställningar som tolkas som sanning. Idéspridning och föreställningar förekommer i syfte att synliggöra den särkoppling och dissonans som finns i jämställdhetsdebatten. Förståelse för de institutionella strukturernas förhållande till debattens utformning har möjliggjorts i och med studiens teoretiska tolkning av fenomenet. Studiens empiriska bidrag möjliggör en djupare förståelse för fenomenet i den givna kontexten och bör ej generaliseras. / Date: 2022-05-30 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Amanda Gustafsson (98/01/23) and Malva Hornfelt (95/11/21) Title: Debating for work life equality? Supervisor: Magnus Linderström  Keywords: Equality, institutionalism, decoupling, isomorphic processes, translation of ideas, trade unions. Research questions: Overarching question; Which institutional processes are present in the debate regarding gender equality? Sub-questions; How is translation of ideas presented in the trade union Ledarna’s opinions? What is the trade union Ledarna’s stance regarding isomorphic processes? How are the opinions of the trade union Ledarna presented in regard to decoupling? Purpose: The purpose of this case study is to establish a deeper understanding of the institutional processes which complicate the actualization of gender equality in the workplace, by examining the views presented by the Swedish trade union Ledarna in the debate regarding gender equality. Method: This is a qualitative case study which utilizes a thematic document analysis as its main tool of analysis. The empirical data consists of web-based publications such as blog posts and debate articles. Conclusion: The debate is characterized by institutional processes such as decoupling, translation of ideas and perceptions perceived as truths. Translation of ideas as well as perceptions are used in the debate to visualize the dissonance and decoupling which is present in the views surrounding the gender equality debate. Deeper understanding for the relationship between the debate and the institutional processes have been generated due to the theoretical interpretation of the phenomenon. The empirical contribution of the study establishes a deeper understanding for the phenomena in its given context and thus should not be generalized or used for wider application within organizational theory.

Becoming business-like is a phenomenon that is gaining more and more attention in the non-profit sector. One aspect within this phenomenon is professionalization; which implies that there are an increased number of professional employees, higher demands on volunteers, and that there is a perception that experts should be in charge. This has influenced the governance of non-profit organizations to become more business-like through greater formalities, increased competence and education. At the same time, these organizations are expected to be driven primarily by volunteers, which limits the possibilities for formal control. The field of research has found that professionalization is a widespread phenomenon, but has not considered what happens to business-like organizational ideas when they travel within the organization. This study contributes to the field of research by increasing the understanding of how professionalization manifests itself in terms of management at different organizational levels, as well as how this affects the non-profit identity. Following an in-depth qualitative case study of the Swedish Red Cross, this study concludes that professionalization is primarily expressed in management through a strong focus on professional skills and increased administrative requirements, and that it appears to be an influential aspect of two different organizational identities. This is based on 13 interviews with people at three different organizational levels, seven participatory observations at the second-hand shop Kupan, as well as analysis of externally and internally produced documentation. By using translation theory, the study shows that professional ideas undergo editing and translation when they travel within the organization. Thus, the study's conclusions also indicate that professionalization decreases at lower levels. Nevertheless, the perception of two different organizational identities remains a consequence of decoupling; a strategy to meet the environment's expectations of being both a professional and non-profit organization. This creates a distance between the organizational levels and reduces the individuals sense of belonging. Furthermore, this study shows that further research is needed examining what happens to ideas about professionalization when they travel within organizations, to truly understand the phenomenon. / Att bli företagslik är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet inom den ideella sektorn. En aspekt av detta fenomen är professionalisering; vilket tidigare forskning menar innebär att andelen professionella anställda ökar, att det ställs högre krav på volontärer och att det finns en uppfattning om att experter ska vara ansvariga. Detta har influerat styrningen i ideella organisationer att bli mer företagslik genom högre formalitet, kompetens och utbildning. Samtidigt förväntas dessa organisationer primärt drivas av volontärer, vilket begränsar möjligheterna för formell styrning. Forskningsfältet har konstaterat att professionalisering är ett utbrett fenomen men har inte undersökt vad som händer med företagslika organisationsidéer när de sprids inom organisationen. Denna studie bidrar till forskningsfältet genom att öka förståelsen för hur professionalisering tar sig i uttryck i styrningen på olika organisatoriska nivåer, samt hur detta påverkar den ideella identiteten. Efter en ingående kvalitativ fallstudie av Svenska Röda Korset är studiens slutsatser att professionalisering främst uttrycks i styrningen genom ett stort fokus på professionell kompetens och ökade administrativa krav, samt att det verkar vara en influerande aspekt till två olika organisationsidentiteter. Detta baseras på 13 intervjuer med personer på tre olika organisatoriska nivåer, sju deltagande observationer på second hand-butiken Kupan, samt analys av externa och interna dokument. Genom att använda translationsteori visar studien att professionella idéer genomgår redigering och översättning när de sprids inom organisationen. Således indikerar studiens slutsatser även att professionaliseringen avtar på lägre nivåer. Trots detta kvarstår uppfattningen om två olika organisationsidentiteter som är en konsekvens av särkoppling; en strategi för att möta omgivningens förväntningar om att vara både en professionell och ideell organisation. Detta skapar en distans mellan de organisatoriska nivåerna och minskar individernas känsla av tillhörighet. Därmed visar denna studie att det behövs ytterligare forskning om vad som händer med idéer om professionalisering när de sprids inom organisationer, för att verkligen förstå fenomenet.

Corporate Social Responsibility (CSR), det vill säga företags samhälleliga ansvar, har diskuterats under flera decennier. Trots det råder det fortfarande en tvetydighet kring vad det sociala ansvarstagandet egentligen innebär. Samtidigt har CSR har institutionaliserats som organisationskoncept och kommuniceras externt i organisationers strävan efter legitimitet. Det finns dock flera institutionella faktorer som kan inverka på organisationers benägenhet att agera ansvarsfullt, såsom etablerade lagar, regler, finansiella resurser och normativa uppmaningar i organisationers omgivning. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett ledande företag inom färgtillverkningsindustrin uppfattar CSR och hur konceptet tar sig i uttryck i den dagliga verksamheten. Därtill syftar studien till att ge förklaringar till hur fallföretagets hållbarhetsarbete kan förstås i relation till färgtillverkningsbranschens omgivning, samt bakomliggande motiv till att arbeta med CSR. Studien nyttjar nyinstitutionell teori som teoretisk referensram tillsammans med institutionella faktorer som antas ha inflytande på viljan att arbeta med socialt ansvarstagande, samt olika former av organisatorisk legitimitet. Med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer och textanalys utforskas hur CSR-konceptet uppfattas och tar sig i uttryck hos en framstående aktör inom färgtillverkningsindustrin. Studiens centrala resultat visar på att fallföretaget tycks använda CSR som ett legitimerande verktyg genom att externt kommunicera hållbarhet vilket främst uttrycks genom ökad miljöhänsyn i den dagliga verksamheten. Vidare visar studien på att färgtillverkningsindustrin anpassar sig till en teknisk och en institutionell omvärld genom anpassning till såväl lagar, regler, konkurrenter, kunder samt rådande normer och värderingar i samhället. Resultatet visade emellertid ett starkare beroendeförhållande till en teknisk omvärld mot bakgrund av kostnadseffektiviseringar för att därigenom nå lönsamhet. CSR-arbete tycks således i första hand implementeras mot bakgrund av ekonomiska och ekologiska drivkrafter.

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes & Mauritz (H&M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.

Abstract In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006. The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration? The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions. Key words: Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.

The Swedish Police Authority aims to increase diversity among employees within the authority. This is asserted in the Swedish Police Authority's own policies and action plans, which together with other internal documents are the subject of my qualitative study. The focus of this study is to look at how the use of the concept of diversity has changed within the Swedish Police Authority by using qualitative analysis of ideas and ideological context, the perspective of discursive psychology and neo-institutional theory. The aim is also to find out what is missing out in the current diversity discourse. My study reveals through an examination of a selection of The Swedish Police Authority’s document that there is a discrepancy between the external discourses on diversity and the internal norms that are to be found within the Swedish Police Authority.