Uppsatsens titel är ett citat: "Här luktar inte ens svett, här luktar det hora", som framförs av Polistidningen (nr 3, 1999), vilket tydligt visar på språkets jargong inom polisorganisationen. Genom att tillämpa kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka tidningsartiklar har vi kunnat följa polisens jämställdhetsutveckling och upptäckt fler intressanta resultat. Från år 1957 till 2021 visar tidningsartiklar ett tydligt isärhållande mellan poliskåren och de kvinnliga posettliserna. På 70-talet och framåt började kvinnor höja sina röster och vi märkte en tydlig förändring i artiklarna. Samtalen kring jämställdhet och det faktum att kvinnliga poliser är här för att stanna gick sakta men stabilt framåt. Mot slutet av 80-talet svängde det över till en helt annan diskurs inom kåren, nu hade kvinnors nätverk utvidgats så att kvinnliga poliser runt hela världen delade med sig av varandras åsikter, erfarenheter och framtidsplaner. Sverige var en förebild eftersom det ansågs att jämställdhetsarbetet hade kommit långt här. Det empiriska materialet visar dock att när kvinnliga poliser utsatts för sexuella trakasserier har historiskt  få anmälningar gjorts. Att göra en anmälan kan innebära att de kvinnliga poliserna inte blir betrodda eller att det får negativa konsekvenser. Via artiklarna har den förkastliga jargongen inom poliskåren analyserats och hur kvinnliga poliser påverkats. Hur genus och könsmakt konstrueras och uttryckts har identifierat och studerats och resultatet visar på att polisorganisationen öppet sagt, “lite får man tåla”. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur genusfrågor hanteras inom poliskåren och hur dess interna processer och strukturer påverkar samhällets syn på kön och könsmakt.

Datum: 2013-01-18 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HP Institution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin Saha Titel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagande Handledare: Birgitta Schwartz Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenter Frågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla. Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer. Företag bör satsa på både envägs- och flervägskommunikation av sitt ansvarstagande.

No description available.

Datum: 2022-05-30  Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Amanda Gustafsson (98/01/23) och Malva Hornfelt (95/11/21) Titel: Opinionsbildning för ett jämställt arbetsliv? Handledare: Magnus Linderström  Nyckelord: Jämställdhet, institutionalism, särkoppling, isomorfism, idéspridning, intresseorganisationer Forskningsfrågor: Övergripande fråga; Vilka institutionella förhållanden och processer återfinns i opinionsbildningen om jämställdhet?  Underfrågor; Hur kommer idéspridning till uttryck i Ledarnas opinionsbildning? Hur positionerar sig Ledarna i förhållande till isomorfa processer? Hur framställs Ledarnas opinionsbildning och uttalanden i förhållande till särkoppling? Syfte: Studiens syfte är att undersöka Ledarna och deras ställningstaganden kring jämställdhet utifrån ett institutionellt perspektiv, för att skapa djupare förståelse för de institutionella förhållanden och processer som försvårar aktualiseringen av jämställdhet i praktiken. Metod: I studien används en kvalitativ fallstudiemetodik och en tematisk dokumentanalys som främsta verktyg. Det empiriska materialet utgörs av publicerade dokument i form av debattartiklar och blogginlägg. Slutsats: Opinionsbildningen präglas av institutionella processer i form av särkoppling, idéspridning och föreställningar som tolkas som sanning. Idéspridning och föreställningar förekommer i syfte att synliggöra den särkoppling och dissonans som finns i jämställdhetsdebatten. Förståelse för de institutionella strukturernas förhållande till debattens utformning har möjliggjorts i och med studiens teoretiska tolkning av fenomenet. Studiens empiriska bidrag möjliggör en djupare förståelse för fenomenet i den givna kontexten och bör ej generaliseras. / Date: 2022-05-30 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Amanda Gustafsson (98/01/23) and Malva Hornfelt (95/11/21) Title: Debating for work life equality? Supervisor: Magnus Linderström  Keywords: Equality, institutionalism, decoupling, isomorphic processes, translation of ideas, trade unions. Research questions: Overarching question; Which institutional processes are present in the debate regarding gender equality? Sub-questions; How is translation of ideas presented in the trade union Ledarna’s opinions? What is the trade union Ledarna’s stance regarding isomorphic processes? How are the opinions of the trade union Ledarna presented in regard to decoupling? Purpose: The purpose of this case study is to establish a deeper understanding of the institutional processes which complicate the actualization of gender equality in the workplace, by examining the views presented by the Swedish trade union Ledarna in the debate regarding gender equality. Method: This is a qualitative case study which utilizes a thematic document analysis as its main tool of analysis. The empirical data consists of web-based publications such as blog posts and debate articles. Conclusion: The debate is characterized by institutional processes such as decoupling, translation of ideas and perceptions perceived as truths. Translation of ideas as well as perceptions are used in the debate to visualize the dissonance and decoupling which is present in the views surrounding the gender equality debate. Deeper understanding for the relationship between the debate and the institutional processes have been generated due to the theoretical interpretation of the phenomenon. The empirical contribution of the study establishes a deeper understanding for the phenomena in its given context and thus should not be generalized or used for wider application within organizational theory.

Becoming business-like is a phenomenon that is gaining more and more attention in the non-profit sector. One aspect within this phenomenon is professionalization; which implies that there are an increased number of professional employees, higher demands on volunteers, and that there is a perception that experts should be in charge. This has influenced the governance of non-profit organizations to become more business-like through greater formalities, increased competence and education. At the same time, these organizations are expected to be driven primarily by volunteers, which limits the possibilities for formal control. The field of research has found that professionalization is a widespread phenomenon, but has not considered what happens to business-like organizational ideas when they travel within the organization. This study contributes to the field of research by increasing the understanding of how professionalization manifests itself in terms of management at different organizational levels, as well as how this affects the non-profit identity. Following an in-depth qualitative case study of the Swedish Red Cross, this study concludes that professionalization is primarily expressed in management through a strong focus on professional skills and increased administrative requirements, and that it appears to be an influential aspect of two different organizational identities. This is based on 13 interviews with people at three different organizational levels, seven participatory observations at the second-hand shop Kupan, as well as analysis of externally and internally produced documentation. By using translation theory, the study shows that professional ideas undergo editing and translation when they travel within the organization. Thus, the study's conclusions also indicate that professionalization decreases at lower levels. Nevertheless, the perception of two different organizational identities remains a consequence of decoupling; a strategy to meet the environment's expectations of being both a professional and non-profit organization. This creates a distance between the organizational levels and reduces the individuals sense of belonging. Furthermore, this study shows that further research is needed examining what happens to ideas about professionalization when they travel within organizations, to truly understand the phenomenon. / Att bli företagslik är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet inom den ideella sektorn. En aspekt av detta fenomen är professionalisering; vilket tidigare forskning menar innebär att andelen professionella anställda ökar, att det ställs högre krav på volontärer och att det finns en uppfattning om att experter ska vara ansvariga. Detta har influerat styrningen i ideella organisationer att bli mer företagslik genom högre formalitet, kompetens och utbildning. Samtidigt förväntas dessa organisationer primärt drivas av volontärer, vilket begränsar möjligheterna för formell styrning. Forskningsfältet har konstaterat att professionalisering är ett utbrett fenomen men har inte undersökt vad som händer med företagslika organisationsidéer när de sprids inom organisationen. Denna studie bidrar till forskningsfältet genom att öka förståelsen för hur professionalisering tar sig i uttryck i styrningen på olika organisatoriska nivåer, samt hur detta påverkar den ideella identiteten. Efter en ingående kvalitativ fallstudie av Svenska Röda Korset är studiens slutsatser att professionalisering främst uttrycks i styrningen genom ett stort fokus på professionell kompetens och ökade administrativa krav, samt att det verkar vara en influerande aspekt till två olika organisationsidentiteter. Detta baseras på 13 intervjuer med personer på tre olika organisatoriska nivåer, sju deltagande observationer på second hand-butiken Kupan, samt analys av externa och interna dokument. Genom att använda translationsteori visar studien att professionella idéer genomgår redigering och översättning när de sprids inom organisationen. Således indikerar studiens slutsatser även att professionaliseringen avtar på lägre nivåer. Trots detta kvarstår uppfattningen om två olika organisationsidentiteter som är en konsekvens av särkoppling; en strategi för att möta omgivningens förväntningar om att vara både en professionell och ideell organisation. Detta skapar en distans mellan de organisatoriska nivåerna och minskar individernas känsla av tillhörighet. Därmed visar denna studie att det behövs ytterligare forskning om vad som händer med idéer om professionalisering när de sprids inom organisationer, för att verkligen förstå fenomenet.

Corporate Social Responsibility (CSR), det vill säga företags samhälleliga ansvar, har diskuterats under flera decennier. Trots det råder det fortfarande en tvetydighet kring vad det sociala ansvarstagandet egentligen innebär. Samtidigt har CSR har institutionaliserats som organisationskoncept och kommuniceras externt i organisationers strävan efter legitimitet. Det finns dock flera institutionella faktorer som kan inverka på organisationers benägenhet att agera ansvarsfullt, såsom etablerade lagar, regler, finansiella resurser och normativa uppmaningar i organisationers omgivning. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett ledande företag inom färgtillverkningsindustrin uppfattar CSR och hur konceptet tar sig i uttryck i den dagliga verksamheten. Därtill syftar studien till att ge förklaringar till hur fallföretagets hållbarhetsarbete kan förstås i relation till färgtillverkningsbranschens omgivning, samt bakomliggande motiv till att arbeta med CSR. Studien nyttjar nyinstitutionell teori som teoretisk referensram tillsammans med institutionella faktorer som antas ha inflytande på viljan att arbeta med socialt ansvarstagande, samt olika former av organisatorisk legitimitet. Med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer och textanalys utforskas hur CSR-konceptet uppfattas och tar sig i uttryck hos en framstående aktör inom färgtillverkningsindustrin. Studiens centrala resultat visar på att fallföretaget tycks använda CSR som ett legitimerande verktyg genom att externt kommunicera hållbarhet vilket främst uttrycks genom ökad miljöhänsyn i den dagliga verksamheten. Vidare visar studien på att färgtillverkningsindustrin anpassar sig till en teknisk och en institutionell omvärld genom anpassning till såväl lagar, regler, konkurrenter, kunder samt rådande normer och värderingar i samhället. Resultatet visade emellertid ett starkare beroendeförhållande till en teknisk omvärld mot bakgrund av kostnadseffektiviseringar för att därigenom nå lönsamhet. CSR-arbete tycks således i första hand implementeras mot bakgrund av ekonomiska och ekologiska drivkrafter.

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes & Mauritz (H&M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.

Abstract In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006. The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration? The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions. Key words: Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling

The Swedish education system underwent extensive reforms in the late 1080s and early 1990s, alongside changes in the public sector. These reforms involved a transition from a centralized to a decentralized system, where decision-making was delegated to municipalities and their respective operations. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) was tasked with reviewing the quality reports of municipalities and reporting their assessments to the state. The evaluations displayed multiple flaws in the municipalities operations, and as a result of this, the Systematic Quality System (SKA) was implemented as a regulation in the Education Act of 2010.  Despite some researchers and teachers expressing their opinions on this subject, there are still konwledge gaps regarding primary school teachers´ experiential perceptions of the Systematic Quality Sysstem and its impact on their work situation. Using the central concepts of institutional norms, decoupling, and path dependence from neoinstitutionalism as analytical instruments, will contribute to understanding how SKA with its rules and guidelines affects primary school teachers´ perceptions on the SKA.  Furthermore, the study examines how primary school teachers, acting as street- level bureaucrats, are influenced by the SKA in their professional autonomy. Employing a qualitative method, six primary school teachers from two different cities and schools were interviewed. By gathering primary school teachers´ experiential perceptions and analyzing them using analytical instruments, it demonstrates that there is no consensus regarding systematic quality system. The reasons for this phenomenon stem from differences in implementation strategies, local adaption, and contextual factors across different school operations.