• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 171
  • 2
  • Tagged with
  • 173
  • 57
  • 54
  • 53
  • 42
  • 40
  • 36
  • 32
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 22
  • 21
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Röstspärren - SFL 12 och 49 §§ : En förlegad rest eller effektivt skydd

Bladfält, Niclas January 2009 (has links)
<h2><strong>Sammanfattning</strong></h2><p>Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar.</p><p>I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.</p>
172

Röstspärren - SFL 12 och 49 §§ : En förlegad rest eller effektivt skydd

Bladfält, Niclas January 2009 (has links)
Sammanfattning Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar. I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.
173

5 % i NO och teknik? : en kvantitativ studie kring särbegåvning / 5% of the science and technology students? : A quantitative study of Swedish gifted education

Åström Boss, Emma January 2023 (has links)
Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.

Page generated in 0.0429 seconds