No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar i skolan för elever med särskild begåvning och andraspråk utifrån några lärares uppfattningar och erfarenheter. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med två lärare i svenska som andraspråk och tre specialpedagoger. Båda grupperna hade lång erfarenhet av andraspråkselever. Studien visade att synsättet att ”smarta” elever klarade sig på egen hand levde kvar i svensk skola. Elever som ansågs att ha hög och särskild begåvning lämnades ofta till självstudier utanför det sociala samspelet i klassrummet. Elever med svenska som andraspråk och speciellt elever utan god skolbakgrund missgynnades i hög grad av det arbetssättet. Andraspråkselever riskerade att bli felbedömda samt under- och överdiagnostiserade på grund av svårigheter med bedömning när elevens svenska hade brister. Studien synliggjorde följande framgångsfaktorer för att öka medvetenheten om andraspråkselever med särskild begåvning: tydligare process för identifiering av begåvning exempelvis med hjälp av kartläggningar i litteracitet och numeracitet; olika typer av bedömning och dynamisk bedömning; samarbete med studiehandledare och modersmålslärare; mer kunskap om särskild begåvning och om andraspråksinlärning; samarbete med och vägledning från elevhälsan; mer flexibilitet inom organisationen samt öppna diskussioner om vad som gynnar den specifika eleven bäst. Utan de åtgärderna riskerade elever med särskild begåvning och andraspråk att förbli ”vår mest dolda behovsgrupp”. / The purpose of the present study was to contribute with knowledge about the school conditions for gifted pupils with Swedish as a second language based on some teachers’ perceptions and experiences. Five semi-structured interviews were conducted with two teachers of Swedish as a second language and three special education teachers. Both groups had long experience of teaching second language pupils. The study showed that the tradition that smart students were supposed to manage on their own still existed in the Swedish school. Pupils, who were considered to have higher intellectual abilities, were often left on their own for self-studies, outside the social interaction in the classroom. Swedish learners, especially those without good school background, were greatly disadvantaged by this working method. Besides, Swedish learners risked being incorrectly assessed as well as misdiagnosed because of the assessment difficulties when their second language was under development. The results showed the following success factors for gifted second language pupils: clearer process for identifying giftedness, for example, using tests in literacy and numeracy; different types of assessment and dynamic assessment; more cooperation with native language; more knowledge about giftedness and about second language acquisition among the school staff; cooperation with and guidance from the student health service; more flexible organisation structure; open discussions about what would benefit the specific student in the best way. Without these measures, gifted students with Swedish as a second language risk remaining “our most hidden pupil category”.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.

En del elever i dagens skola blir placerade i särskilda undervisningsgrupper. När skolan inte klarar av att tillgodose elevens behov kan det bli aktuellt med en placering. Hemskolan ska ha prövat flera alternativa lösningar, som anpassats efter den enskilda eleven, innan en placering kan bli aktuell. Syftet med placeringen kan vara att erbjuda en personlig riktad pedagogik och att ge eleven förutsättningar att utveckla självkänsla, självförtroende och självtillit. Målet med en placering är att eleven ska kunna återgå till sin hemskola och fortsätta sin skolgång där, med det stöd eleven behöver. Jag har i min studie intervjuat sex rektorer med syfte att ge en beskrivning av hur uppföljning, utvärdering och återgång till hemskolan ser ut för elever i särskild undervisningsgrupp. Fokus har också legat på hur rektorerna ser på inkludering respektive exkludering vid placering i särskild undervisningsgrupp. Resultatet av min studie visar att rektorerna har en enad syn vad gäller inkludering och exkludering. De menar att eleven kan känna sig exkluderad i en inkluderande verksamhet. När eleven är i så stora svårigheter att rektorerna ansöker om en plats i en särskild undervisningsgrupp är det svårt att få till en lyckad inkludering på hemskolorna, de anser sig har prövat allt och ser inget annat alternativ. De nämner också att låg måluppfyllelse, sociala problem ochatt  en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara anledningar till placering. Vad gäller samverkan anser rektorerna överlag att det kan bli bättre, fler personer runt eleven behöver vara med i uppföljning och utvärdering av elevens placering, i dagsläget ligger detta på hemskolans rektor och chef för den särskilda undervisningsgruppen. Här finns utvecklingspotential. Avslutningsvis behöver arbetet kring elevens återgång ses över. I dagsläget finns enligt de rektorer jag har intervjuat ingen plan för detta utan mycket sker genom samtal och inget dokumenteras. Att ha tydliga mål och åtgärder ses som nödvändigt för eleven ska ha möjlighet att komma tillbaka till sin hemskola, annars tenderar placeringen att bli permanent och så ska inte vara fallet.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.

Den svenska skolan präglas av många missuppfattningar om särskild begåvning. Elever som är särbegåvade förväntas exempelvis ofta prestera högt och lyckas i skolan utan några särskilda stödinsatser. Men tidigare forskning har visat att de tvärtom ofta upplever svårigheter i skolan. Elever med migrationserfarenheter riskerar å andra sidan att möta alltför låga förväntningar i skolan vilket leder till att de inte utmanas och stimuleras tillräckligt för att nå skolframgång. Mot bakgrund av detta har studiens huvudsakliga syfte varit att skapa en systematisk översikt av befintlig forskning avseende särskild begåvning hos elever med migrationserfarenheter. Frågeställningarna har haft som utgångspunkt att undersöka hur särbegåvning kan upptäckas hos dessa elever, samt att närmare undersöka de hinder som finns för särbegåvade elever med migrationsbakgrund att nå skolframgång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har resultat från tio artiklar sammanställts genom tematisk syntes. Sökningar har gjorts inom två databaser, SwePub och APA PsycInfo, utifrån valda exklusions- och inklusionskriterier. I resultaten identifierades flera faktorer som kan utgöra hinder för skolframgång, dels faktorer i barnets uppväxtmiljö såsom låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå hos föräldrarna, och dels psykosociala faktorer. Exempelvis låga förväntningar från omgivningen, bristande självreglering och låg social kompetens för att nämna några. Resultaten visade också att identifiering av särbegåvning är ett komplext arbete och att det saknas etablerade metoder för detta. Skolans organisation och styrning har dock visat sig vara av betydelse för att särbegåvade elever med migrationserfarenheter ska kunna upptäckas, men stora brister i det svenska utbildningssystemet har uppmärksammats samt omfattande behov av kompetensutveckling på alla nivåer. / The Swedish school system holds many misconceptions about gifted students. For example, they are often expected to perform well and succeed in school without any support measures or additional adjustments. But previous research has shown that, on the contrary, they often experience difficulties at school. Students with migration experiences, on the other hand, run the risk of meeting too low expectations in school, which means that they are not challenged and stimulated enough to achieve school success. Based on this, the main purpose of this literature study has been to create a systematic overview of existing research regarding gifted students with migration experiences. The starting point has been to investigate how giftedness can be discovered and identified in these students, as well as to examine more closely the difficulties that exist for gifted students with migration background to achieve school success. Using qualitative content analysis as a method, results from ten articles have been compiled through thematic synthesis. Searches have been made within two databases, SwePub and APA PsycInfo, based on selected exclusion and inclusion criteria. In the results, several factors were identified as obstacles to achieving school success, partly factors in the child's growing up environment such as low socio-economic status and low level of education of the parents, and partly psychosocial factors. Low expectations from the environment, lack of self-regulation and low social skills to name a few. The results also showed that identifying giftedness is a very complex endeavor and that there is a lack of established working methods for this. The school's organization and management have, however, proven to be important in order for gifted students with migration experiences to be discovered, but major shortcomings in the Swedish education system have been noticed as well as extensive needs for competence development at all levels.

Detta självständiga arbete fokuserar på att utforska hur gymnasieelever som läser ett nationellt program med musik som tillval uppfattar ensemblespel. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om hur dessa elever ser på och upplever ensemblespel. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer för att samla in data från ett homogent urval av elever. Resultatet som besvarar frågeställningarna visar att eleverna beskriver ensemblespel som en möjlighet att utveckla färdigheter i social interaktion, samarbete och ledarskap. Eftersom musik inte är elevernas huvudämne har de sällan samma tid för övning och musikalisk ambition som elever med musik som huvudämne har, vilket gör att en stark gruppdynamik värdesätts högre än speltekniska färdigheter. Det förekommer även gruppdynamiska svårigheter, och resultatet visar på att processen för att ta ett demokratiskt beslut ibland är en orsak till stress inom gruppen. Trots dessa svårigheter är elevernas inställning till ensemblespel positiv och ensemble ses som ett roligt och engagerande komplement till den annars teoretiska skolveckan. Resultatet av detta arbete ger en större inblick i elevernas syn på ensembleundervisning, vilket kan hjälpa musikpedagoger som vill förbättra kvaliteten och tillgängligheten för musikutbildning i gymnasieskolor. / This study focuses on exploring how high school students who are studying a national program with music as an optional subject perceive ensemble classes. The aim of this research is to contribute with knowledge about how these students view and experience ensemble classes. The study employed a qualitative approach, using focus group interviews to collect data from a homogenous sample of students. Findings show that ensemble classes provide the students with opportunities for developing skills in social interaction and teamwork as well as leadership. Since music isn’t their primary subject, they rarely have the same musical competence or time for practice as students with music as primary subject do, which is why a strong group dynamic is highly valued. However, the students also expressed difficulties about said group dynamic, finding the process of a democratic decision to sometimes be a cause of distress within the group. Despite these difficulties the students view ensemble classes in a positive light, seeing them as a fun and engaging complement to the otherwise theoretical school week. The findings of this study focus of the students’ perception of ensemble, which can benefit music educators who seek to improve the quality and accessibility of music education in high schools.

Bakgrund: Efter en särskild händelse, som till exempel barnhjärtstopp eller oväntade dödsfall, kan sjuksköterskor uppleva en negativ påverkan på sitt emotionella välbefinnande och sin yrkesmässiga förmåga. För att mildra de påfrestningar sjuksköterskan utsätts för i arbetet visar forskning att någon form av stöd är viktigt, men det saknas konsensus om vilket som är det optimala stödet efter en särskild händelse. Forskning indikerar att bristande välmående hos sjuksköterskor kan ge empatitrötthet, vilket kan ge en negativ påverkan på patientvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter en särskild händelse på akutmottagning. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och resulterade i tolv informanter. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera och sortera data i gemensamma kategorier.   Resultat: Det övergripande temat var mänsklig sårbarhet och stödets inverkan, vilket framkom i den latenta analysen. Den bygger på den manifesta analysen där tre kategorier framkom; Känslomässig påverkan; Behovet av stöd och avlastning och Utmaningen i att få adekvat stöd. Slutsats: Slutsatsen är att det är viktigt att sjuksköterskor får tillgång till direkt avlastning och stöd för att mildra de känslomässiga påfrestningar som kommer efter en särskild händelse. / Background: After a critical incident, such as pediatric cardiac arrest or unexpected death, nurses may experience a negative impact on their emotional well-being and professional ability. Research indicates that some form of support is important to mitigate the stress that nurses experience at work, but there is no consensus on what the optimal support after such an event is. Research suggests that nurses' poor well-being can lead to compassion fatigue, which can negatively affect patient care. Aim: To describe nurses' experiences after a critical incident in the emergency department. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and conducted through semi-structured interviews with nurses at an emergency department in the southern region of Sweden. A purposive sampling method was selected and resulted in twelve participants. Graneheim and Lundman's content analysis was used to analyze and sort data into common categories. Results: The overarching theme was human vulnerability and the impact of support, which emerged in the latent analysis. It is based on the manifest analysis where three categories emerged: Emotional impact; Need for support and relief; and Challenges of obtaining adequate support. Conclusion: The conclusion shows the importance of providing nurses access to immediate counseling and support to mitigate the emotional stress that follows a critical incident.

Under påsken år 2022 eskalerade ett antal allmänna sammankomster på olika platser i Sverige till våldsamma upplopp med allvarliga konsekvenser. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet och en av städerna där upploppen skedde var Örebro. Forskning har visat att polisens arbete spelar en avgörande roll för uppkomst samt utveckling av upplopp och är därmed av intresse att studera. Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att undersöka polisers upplevelser och erfarenheter av de arbetsmetoder som verksamheten använde under påskupploppet i Örebro, där ett stort fokus har lagts på den särskilda polistaktiken. Detta har uppnåtts genom fem semistrukturerade intervjuer med poliser som var inblandade i och/eller har goda kunskaper om arbetet med påskupploppet i Örebro. Ett teoretiskt ramverk användes som stöd vid analys av det insamlade materialet. Detta bestod av Flashpointmodellen (Flashpoints model of public disorder) och Newburns relativt nya förklaringsmodell för upplopp (The life cycle model for the analysis of riots). Av resultatet framgick en gemensam upplevelse av svårigheter att förbereda sig inför påskupploppet, som främst berodde på att händelsen var oförutsägbar och att tiden till förberedelser var bristande. Den särskilda polistaktiken som metod under upplopp upplevs av respondenterna som god, men implementeringen av denna brast. Detta var en följd av resurs- och kompetensbrist, men även fysiska förutsättningar på plats. Efter händelsen har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts och metoden är idag fullt implementerad i region Bergslagen. Resultaten av studien förhåller sig väl till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. / During Easter in 2022, a number of public gatherings in various locations in Sweden escalated into violent riots with serious consequences. The events have received a lot of attention in the media and Örebro was one of the cities where the riots took place. Research has shown that the work of the police plays a crucial role in the occurrence and development of riots and is therefore of interest to study. The current qualitative study has aimed to investigate police officers' experiences of the working methods that the authority used during the Easter riot in Örebro, where a large focus has been placed on the Special Police Tactics. This has been achieved through five semi-structured interviews with police officers who were involved in and/or have good knowledge of the work with the Easter riot in Örebro. A theoretical framework was used to support the analysis of the collected material. This consisted of the Flashpoint model of public disorder and Newburn's relatively new explanation model for riots (The life cycle model for the analysis of riots). The results revealed a common experience of difficulties in preparing for the Easter riot, which was mainly due to the fact that the event was unpredictable and that the time for preparation was insufficient. The Special Police Tactics as a method during riots are perceived by the respondents as good, but the implementation of this failed. This was a consequence of a lack of resources and skills, but also physical conditions on site. After the incident, extensive work with developmenting the working method was carried out, and the method is today fully implemented in the Bergslagen region. The results of the study relates well to previous research and the theoretical framework.

The aim in this study was to create an understanding of how staff within agencys connected to The Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) work to realize the individual's self-determination through work with implementation plans. In order to enable a deeper understanding of how self-determination is realized, we used the theory of empowerment, with a focus on the transfer of power from staff to the individual. The above was done through a qualitative study where we interviewed eight staff who work in daily activities or residential arrangements with special service. The findings indicatesthat staff are positive about working with implementation plans and can see how these can ensure the individual's self-determination. Other findings were that staffexperience communication as something that both limits and enables selfdetermination. Some of the conclusions that were drawn are that flexibility in formulations of goals enables the individual to maintain power even after the implementation plan has been established, and that the staff's approach shows how much and what power they want to transfer to users in both the work with implementation plans and in general.